Lära gamla hundar sitta?

Min farfar, som passerat 80 och är lika aktiv som jag, har inte pensionerat sig än. Eller det har han väl men han jobbar vidare. Minsann. Nu när han inte orkar fota så mycket (hästfotograf) så kan han pyssla med annat. Och det gör han. Förmodligen mer än någonsin. Det är barnböcker och kalendrar och lite foto (jojo minsann, det får också plats). Han senaste idé fick jag höra idag. Pappa var hemma hos farmor och farfar.

Pappa: Hej hjärtat, farfar ska börja blogga.
Jag: Va?
Pappa: Ja, jag blir galen
Jag: Jaha.
Pappa: Du vet hur man gör va så du kan hjälpa honom
Jag: Ja, jo men han kan bara gå in på www.blogger.com så står det hur kan ska göra
Pappa: Okej, annars kan han ringa dig va?
Jag: Ja, men be honom maila mig så ska jag förklara det på så vis istället
Pappa: Okej
Jag: Okej
Pappa: Love you
Jag: Ciao

Ja. Jag vill att han mailar mig istället för att ringer. Han är nämligen döv och då får farmor ringa istället och hon. Hon har gått i pension!

Vem säger nu att man inte kan lära gamla hundar att sitta?

Ömsom vin, ömsom vatten

Det har inte blivit så mycket bloggande...jag har behövt finnas till för en vän som haft det riktigt tufft dom senaste 48 timmarna. Barn 1 är hos mormor och har det bra och barn 2 somnade sent idag (lunchsömnen) och vägrar vakna. Han har dock lite att hämta igen.

Det är dagens vatten. Helt klart. Dygnets vatten. Möjligen årets...

Här står pappa och handlar

Dagens vin är att jag fick fika med pappa. Jag, barn 2 och pappa, som dagen till ära var både pappa och morfar då. Vi träffades upp på Nockeby torg, där pappa har en gammal väninna som har en underbar, fantastisk blomsterbutik. Pappa är så söt. Hans fru har varit bortrest och nu skulle det köpas blommor hem. Han är en sann gentleman. Sanna mina ord. Jag fick en liten bukett. Av pappa. Fina pappa. Tack.

För er som älskar shabby chic och lite lantligt ljuvt. This is the store for you. Ta en tripp förbi Nockeby torg och hälsa på Gittan på Solgårdens blommor.

Nu behöver jag vila lite. Kanske skriver lite sen.

Kram alla.

Blondinbella.

går i graven...Läs här. Nu tar vi upp jakten. 100 läsare...vi närmar oss hennes 500.000 med stormsteg. Mmmm

East

Jaha. Mätt och belåten. Jäkligt mätt. Men mest belåten. Jag har druckit ett glas vin. Nu ska jag fixa med siffror. Det kommer gå jäkligt bra. Fluffigt som attan. Glamourigt med fredagar. Tack tjejer som var där. Mysigt. Som alltid. 

Nu. Tjejlunch på East.

Återkommer efter lunch med lite skitdåliga bilder. KRAM

REA på Åhléns

Igår svängde jag förbi Åhléns. Vilken REA-fest! 

Jag gick runt bara för att få mig en uppfattning och rafsade än här och än där. Vips hade jag en tunika och en skjorta. Det var liksom REA på REA:n om ni fattar. Det ni. Det kallar jag REA. Blev 400 kr för båda istället för 699+598. Jäkligt fräsigt. Det bästa med det hela var att det var ordning och reda. Ingen o-ordning som det kan vara jämt. Hittade en till tunika som jag var sugen på som kostade inget heller. Får se vad jag gör åt det idag. Förmodligen inget.

Igår kom en tidning till min projektledare, på jobbet. Det var en tidning som heter officeM. Han tittar på den och säger; Ellen. Det här måste vara till dig och så pekar han på en text på framsidan.

Jag är benägen att hålla med. Faktiskt. Fluff är lite av ett standard-ord för mig. Används minst 100 gånger om dagen.

//Fluff

p.s. Ja, jag har en crappy camera på min crappy lånetelefon från det crappy företaget Telenor. 

Ensam.

Idag är Anna på kick-off med sitt företag och igår var dom och planerade inför det så jag är on my own för andra dagen i rad. Jag ska försöka locka hit så många läsare som jag bara kan. 

Jag kan börja med en sak som hände imorse när jag stod i köket här på jobbet. Då kom en manlig kollega in.

Jag: God morgon, hur är läget?

Manlig kollega: Ellen, nu har du gjort något med håret! (brister ut i detta)

Jag: Eh, nej, det är bara jäkligt mycket hår.

Manlig kollega: Jaha 

(Han går ut från köket och kommer tillbaks efter en stund)

Manlig kollega: Nu vet jag, det är skjortan!

Jag: Eh, jaha

Alltså. Jag vet inte vad jag ska tro. Tyckte han att jag var snygg eller tyckte han att jag såg ut som en clown. Förmodligen det sista för så känner jag mig. Men fortfarande. Hur kan han blanda ihop något som min skjorta och mitt hår...

God morgon, kära läsare

Ny telefon.

Min skit-telefon är inlämnad på lagning. Ett jävla strul på Tele(s)nor. Jag har rett ut deras interna problem. Störda människor. Som tack får jag en utskällnig. Jag är jäkligt nöjd ska ni veta. Servicen är fantastisk. Eller inte...

Vad ni också bör veta är att det är en fin jäkla linje mellan att hamna på Helveteslistan eller Fräsigtlistan.

Jag tog bild inne på butiken...dock har jag fått ny telefon och fattar inte hur man synkar bilder med den här 1800-tals-skit-telefonen så jag får se hur jag ska lösa det här.

 

Till vår kära läsare Åsa T.

We hear you dear. Tack för att du kommenterar. Du är med i vår utlottning. Men det gäller att kommentera frekvent. Ni andra som inte fattar nåt av inlägget. Vi har fått ett besviket inlägg på en av våra inlägg. Jag försöker bara räta upp. Styra till. Fräsa runt.

Charles Nonsens

Kommer ni ihåg honom? Det var TV som heter duga det. Vilken fräsig karl. 

Vi har en kille på jobbet. Han fett-bantar. Ja, ni hörde rätt. Han äter tonvis med bearnaise, majonäs och hollandaise och typ kyckling varje dag. Helst ska man tydligen inte röra på sig heller. Nu ska han bli smalare. Jag tror han kommer bli fet-smal. Ni vet han går ner typ 20 kilo och sen är han smal fast det han har är fett. Kroppen kan ju inte förbränna kolhydrater om den inte har några. Jag tror kroppen går bananas. Men vi får se. Den som lever får se. 

Jag fortsätter på min champagne-diet. Works for me. All the time!

Lolla in Charles Nonsens här. Deluxe!

Närakuten, det är syster Ellen (del 2)

Det ringer igen. Jag är fortfarande ensam här:

Jag: xxxx, det är Ellen

Tant, tusen år gammal: Hejsan, jag heter Inga-Greta och har personnummer 160925-xxx och jag har så förskräckligt ont i min mun

Jag: Okej, då har du nog kommit fel, det här är en reklambyrå

Inga-Greta: Vad sa du?

Jag: Reklambyrå?

Inga-Greta: Nej, jag har ont i munnen (skrikandes)

Jag: FAST JAG ÄR LEDSEN FÖR DET MEN DU HAR KOMMMIT TILL EN REKLAMBYRÅ OCH JAG SITTER INTE PÅ LÖVET - ÄR DET DIT DU SKA? 

Inga-Greta: Ja, vart har jag kommit.

Jag: T-I-L-L  E-N R-E-K-L-A-M-B-Y-R-Å!

Inga-Greta: (andas)...

Jag: Hallå?

Inga-Greta: Finns det ingen syster Karin där?

Jag: Näe, du har ringt fel

Inga-Greta: Jaha, tack med dig då.

Jag: Tack med dig själv

Fräsigt. Jävligt fräsigt. Undrar om jag ska öppna filial på Lövet. Verkar som dom behöver en kommunikatör där.

Närakuten på Lövet? (del 1)

Det ringer på växeln. Jag är den enda här så jag svarar...

Jag: xxxxx, det är Ellen

Personen i andra sidan luren: Hej det här är Kerstin Ström, undersköterska...

Jag: Eeeeh...hej...

Kerstin Ström: Har jag kommit till närakuten på Lövet

Jag: Nej, det här är en reklambyrå...¨

Kerstin Ström: ...jag har en patient som behöver komma...vad sa du nu?

Jag: Eh, du är på en reklambyrå.

Kerstin Ström: Är du på Lövet?

Jag: Näe, jag sitter på en stol 

Kerstin Ström: Jaha, ja då måste jag fått fel nummer. Har du numret till Lövet?

Jag: Näe, men du kan få jäkligt bra reklam

Kerstin Ström: Ha ha ha, jag ringer och kollar numret igen.

Jag: Gör det

Kerstin Ström: Hej då, tack för rolig pratstund

Jag: Hej då, detsamma Kerstin.

Smartass...

Nu trodde ni att ni var smarta. Öser in kommentarer för att vinna det fin-fina priset. Men frekvensen. Det är det som gör det...

Och vi har koll. Oh yes we have. 

Gem

Så här ser min gemkopp ut. Som jag ser det så finns det bara en enda sak på den här bilden som är korrekt. Med tanke på att ni vet vem som skriver så borde detta vara lätt att lista ut vilket objekt det är.

p.s. Clue. Det rätta svaret saknar en flaska under sig...

Schampo overload!

Jag har ett nytt schampo som jag använde första gången imorse. Av det fick jag en lejonman Kanske för att det var just det den utlovade som jag missat att se, när jag köpte den. Jag såg ut som en bush-man efter att ha använt det. Så här ser jag ut nu. Då har jag ändå kammat/ dragit/ hotat och slitit ner det. Fortfarande lite för mycket ruffs kanske. Whatever. Jag lär överleva dagen ändå.

Not so cute

En kompis var och handlade på SoCute, ni vet Runars tants affär med barnkläder. Okej, fine. Man kan göra misstag så jag förlåter henne för det, särskilt som hon har lovat att aldrig gå dit igen. I en affär med barnsaker och barnkläder kan man misstänka att det då och då kommer att komma in ett barn. Men den slutsatsen hade tydligen inte tant Runar kommit till. När sagda kompis var där och stod och betalade var en annan mamma med barn inne i butiken. Någonstans har tant Runar en hylla med smycken som hänger, enligt kompisens utlåtande, i princip ända ned till golvet. Så klart att den lilla flickan gick fram och tittade och också petade. Om mamman skall ha en chans att plocka ut grejer att köpa kan hon ju inte se allt hela tiden. I alla fall så började tant Runar att gasta på barnet; "Se men inte röra" eller något i den stilen. Jäkligt otrevlig var hon och mamman och barnet gick utan att köpa något. När min kompis betalat sa hon att man kanske får inreda en affär efter sin målgrupp, men det fattade inte tant Runar utan tyckte att känner man så behöver man inte komma tillbaka. Jag tror att hennes bild av småbarnsföräldrar är de som hänger på afternoon tea på T-bar, där barn är mer av accessoarer än något annat. Pimp up my bäbis. Jäkligt ofräsigt.

Åtta smått...

Ja, det vabbas! Och jobbas på sisådär en tiondelsfart. Dvs jag kollar mailen och svarar i telefon. Ibland. Här har också lunchen avnjutits - en carbonara till sonen och en yoghurt till mamman - det räckte inte med mat till båda och jag orkar inte laga mer mat.
Då läste jag DN. Och upptäckte att en dam i Kalifornien som väntat sjulingar fött åttlingar. INTE OKEEEEEEEEJ. Åtta bebisar på en gång. Vad fan. Jag blir alldeles matt!

Här var det dött.

Både jag och Anna är hemma med sjuka barn idag. Anna vabbar tror jag och jag jobbar. Därför blir det inte många knop. Oförskämt nog. Just nu äter jag lunch. En delikat hård smörgås med kalkon och te. Riktigt oglamourigt. Det som väger upp det hela är ju att jag sitter i mina favoritmjukisar (med inbyggda ridbyxlår) och min underbara röda collagetröja. Fluffigt...och där sitter ni på jobbet i en obekväm tight kjol och varma skor.

Och här kommer en bild på det. Som värsta modebloggaren. Fräsigt som tusan.

Byxor: Min mans slashasiga Champion med extra ridbyxlår, Tröja: Sail racing

Vintermånad?

Första tussilagon rapporteras från Björkvik på Värmdö. Känns rimligt.

Sparkar på oss som redan ligger?

Ligger? Jag förstår inte. Du sitter ju för fasiken. Läs mer här!

Vill du få en fin sak? SE HIT!

Vi är trötta på er läsare...men vi har koll. Och vi är jäkligt förlåtande. Vi vet att vi är milimetrar från att komma över 100 unika läsare per dag. Vi vet att ni i snitt spenderar ungefär 4 minuter per gång ni är inne. Vi vet att flera av er unika läsare inte bara finns i Sverige utan även finns utspridda i världen. Vi vet mer om er än vad ni kan ana. MEN! Ni kommenterar ju aldrig. Faktum är att ni kommenterar som ett gäng bajskorvar. Hur ska vi någonsin få sponsorer, dansa i Lets dance (eller i alla fall i Neon), hamna på bloggtoppar världen över - för att tillslut sälja hela klabbet till något snajdigt amerikanskt bolag om ni inte berättar något eller börjar kommentera och hejar fram oss? Vi bara frågar, vi bara undrar?! KOMMENTERA FÖR BÖVELEN. Sitt inte bara där, gör något. 

För att få er att komma igång så kommer en av er som skriver fluffiga kommentarer eller åtminstone bevisar att ni lever få en sak av oss.  Vi säger inte vad men det är fint. På riktigt fint. Inte bara en teckning från någon av barnen.

Två veckor från och med nu har ni på er.

We dare you!

Let the game begin!

Nr 4...

Plastic Fantastic nr 2

Donatella Versace. Bra smak där. Jäkligt tasty och mycket klädsamt. Fräsigt!

p.s. Donatella, vet du att någon har hängt på dig ett torrt skinn?

Låt mig bjuda...

...på lite sköna smakprov ur Grunnebo garns senaste katalog. Missförstå mig rätt: det är ett eminent ställe att köpa garn på - bra priser, bra urval och bra service. Men man kanske skall tänka sig för lite innan man köper deras modemönster. Barngrejerna är fina men kolla in vad de föreslår för oss vuxna i sommar. Tur att jag inte kan sticka! Får för övrigt katalogen sedan jag beställt garn som jag skulle sticka en mössa till barnet av. Det blev till slut en mössa som var ett gäng storlekar för stor för till och med mitt gigantiska huvud. Ha ha ha! Har givit upp på den idén nu kan man säga.

Gästkrönika: Det finns många jag skulle vilja säga "håll käften" åt!

Har varit med om en synnerligen förfärlig lägenhetsbytesprocess där min hyresvärds representant hela sonika vägrade öppna kuvertet med själva bytesansökan – i 8 veckor. Efter att hon, även kallad ”den där jävla byteskärringen”, i 8 veckors tid varenda gång kom med förklaringen när jag ringde: ”Jag har inget besked till dig. Jag har inte papprena här. Och jag har inte tittat på dem. Det är mycket att göra. Du behöver inte ringa mer…”…fick jag nog och ringde hennes chef. Vips så var ärendet avklarat på 4 dagar. Planerar nu ett hämndmail för ”sveda och värk” där mitt mål är att få byteskärringen sparkad. Tack för fantastisk service, ditt as!

Igår förklarade mannen vi byter lägenhet med för mig hur viktigt det är att om man ska lägga in golv är det inte så smart att golvet blir så högt att man inte kan öppna och stänga dörrar. Aha! Det är så skönt att får den här typen av saker förklarade för en, jag menar, jag är ju bara 33 år och har ju ingen aning om hur någonting går till här i världen. Tack snälla du för all din outgrundliga visdom!

När jag kommer till jobbet idag är det kaos. En medarbetare har så låg IQ att jag inte riktigt vet om jag ska skratta eller gråta. Är tvungen att prata med chefen och få människan bortplockad från projektet. Sen får jag ta smällen och krusa inför kund. Tack snälla för den!

Summa summarum - Håll käften alla tre!!!

Sjukstugan lever vidare.

Det enda som är tråkigare än att ligga ensam hemma sjuk är att vara sjuk hemma med sjukt barn. I morse var det extra knivigt: han ville leka och jag somnade hela tiden - vad vi än gjorde. På ritbordet, vid tågbanan, framför dvd, etc. Men nu sover barnet och jag är vaken. Man får njuta små korta stunder.
Allt är i sin ordning. Lunchen avnjöt vi tillsammans i vår säng (pappans och min). Eller egentligen hade han redan ätit lunch: en stor skål med glass och strössel. Men så när jag kom med min pyttipanna så åt han upp halva den också. Detta innebär ju naturligtvis att jag fortfarande svälter, men barnen kommer ju alltid först. Roligast med ett barn med feber (förutom att de sover gudabenådat mycket) är att de hela tiden fryser: "Mamma, jag fiser!".

Samtal med barn nr1 imorse:

Barn 1: Mamma, när du och pappa gifte er, då låg jag i mammas mage.

Jag: Näe, älskling, då fanns inte du ens där

Barn 1: Låg jag i pappas pung då?

Jag: Nej, inte ens där

Barn 1 (med gråten i halsen): Men vad var jag då?

Jag: Du höll på att planeras kanske

Barn 1: Men vart var jag dåååååå?

Jag: Du fanns inte. Innan man ligger i mammas mage så finns man inte

Barn 1: Jo i pappas pung

Jag: Men innan det så finns jag inte

Barn 1 (nu nästan gråtandes): VAR JAG DÖD? 

Jag ska berätta för barnen på dagis att jag var död innan pappas pung! Var alla barnen på dagis döda innan dom låg i sina mammors mage?

Jag: Hmmmmmm (har tappat det. Vet inte hur jag ska komma ur det)

Barn 1: Hur kom jag ut ur din mage då?

Jag: Nu går vi till dagis, kom nu!

Barn 1: Jag vill ha fleecejackan med mig...

Kärleksbrev.

Som jag har tjatat på min arbetskompis om dessa. Imorse låg dom där. Med ett kärleksbrev... eller om det kan tolkas som att jag tjatat en del. Äh, what the h*ll, jag väljer det att se som att jag har en beundrare! Så måste det ju vara.

God morgon!

Ryska posten...

heter vår budfirma. Vilka hjältar. Dom har hjälpt mig med Schenker-eländet (som jag beklagade mig över igår) och åker nu rakt upp på hyllningslistan. Även fast jag inte borde. Det kan orsaka familjära konflkter nämligen...

Spektakel!

Bonde söker fru = trams

Bonde söker fru, bröllopet = dubbelt trams

Hur mycket pengar kan man göra på skit. Tacka vet jag Jerry Springer eller Cheaters. Mohahaha

Nice.

Hit ska jag. I april. Jag åker med min pappa och hans fru. Dom är nog skitnöjda. Har inte haft ett hemmaboende barn på hundra år och nu när dom kan njuta av det stilla livet så: TADAAAAA är jag tillbaks. Det måste kännas fluffigt, pappa!

Allt som börjar på O som är o-bra.

Tänk dig alla problem du kan tänka dig. Alla o-ord. Dvs o-bra, o-möjliga, o-synkade, o-generösa, o-flexibla, o-glada, o-serviceminded, o-medgörliga osv... Dessa o-ord har samlats under ett tak; nämligen Schenker.

Inget kan någonsin göras, ingen vet om när något kommer, budas, körs eller kommer fram. Ingen kan säga vart frakten är eller om den ens blivit upp-plockad. Ingen kan heller lova något någonsin och dessutom så säger den ena en sak och den andra en sak och inget stämmer. NÅGONSIN. Det som däremot kan lovas är att man INTE kan garantera att det kommer fram i tid. För "det beror på hur mycket man har". Har man beställt en expressleverans så kan man alltså inte garantera att den ska vara framme i tid. 

Jag kommer inte säga mer. Ni hamnar på helvetes-listan. Fortare än man kan säga tröttmössa. Tack för att ni gjort min dag till ett H-E-L-V-E-T-E!

P.S. Imorgon har några av er på Schenker ett jäkligt upprört mail i era inboxar. 

Låt det bli tisdag, för guds skull.

Det har varit en hemsk måndag. Bara problem och elände. Jag känner mig lite sjuk och har jätteont i ryggen. Eländet hopar sig. Dessa står i kylen. Jag är rätt så frestad. Om det inte vore för att det var måndag och det möjligen bara kan gå åt skogen om jag hivar i mig dem - så hade jag gjort det. För länge sedan.

Låt det bli tisdag. Imorgon måste bli en bättre dag.

Cirkus Ellen

Glashalt!

Har ni märkt hur halt det har varit idag? Detta resulterade i alla fall i att jag gick på en smal stig ungefär där vi bor. Vid ett tillfälle gled jag typ en meter. Sen höll jag på att tappa balansen. Det gjorde jag inte. Jag fick tag i en farbror och gick samtidigt ner i någon slags split. Detta gjordes i samband med att jag sa oooohhhhhhhhh och för att parera detta fick farbrorn upp foten på en närliggande sten. Så där står vi i en pose, kan man säga. Jag har telefonen i ena handen och frågar om jag får ta kort. Det får jag inte. Men han skrattar för han inser hur jäkla sjukt det ser ut. 

Tack för hjälpen du ädla, namnlösa riddare!

För övrigt...det var andre farbrorn den här vintern som jag dragit med mig i mitt fall. Fräsigt.

Smolk i bägaren

Att ligga hemma en hel dag utan barn skulle kunna vara en behaglig upplevelse. Om man bortser från att man är sjuk och bedrövlig förstås. Men, det är måndag i ojämn vecka. Då är Kerstin här. Så jag har sällskap ända fram till två. Väldigt trevlig dam i och för sig. Men så grymt pratsjuk, om helt ointressanta saker. Mest om Janos, hennes sambo. Och alla krämpor som han har. Och hur synd det är om honom som jobbar på Konsum i Farsta. Oftast så är vi ju i lite olika ringhörnor uppfattningsmässigt, och så får man bara nicka och hålla med.

Toalett-porr

Japp. Toaletten på jobbet. Ser ni Rockytidningen? Den har haft bättre dagar. Dels för att den legat där i minst 3 månader och dels för att den står vid toaborsten. Det går typ influensa här på jobbet. Man undrar varför?!

Sniskan.

Fötter rakt fram, kjol inte rakt fram.

Min jeanskjol sitter på höfterna. Eller låt mig säga, ska sitta på höfterna. När man åkt buss med tonvis med kläder och suttit och stått om vart annat - då sitter kjolen i midjan. Och på sniskan. Flärdfullt va? Och fräsigt såklart.

Pedagogik på högsta nivå.

Just nu på barnkanalen: Meckning meddelst skoter. Killen har precis pillat fram bensintanken. Vad bra. Precis vad man vill att ens femåring skall lära sig. NOT.
Å andra sidan. Jag ligger hemma i sängen utan barn, så varför titta alls?

Skid-shopping

Fick långfärdsskidor av pappan i födelsedagspresent. Ja, han hade ju inte köpt dem än men jag skulle få så snart vi handlade sådana. Så jag såg till att vi gjorde det i lördags så att jag inte skulle bli snuvad på min present. Vi åkte till världens ände för att köpa dem Fliesbergs i Upplands-Bro. Helt sjukt att det kan bo folk där. Kändes som in the middle of nowhere. Nå i alla fall. Vi stegar in i butiken och får snart hjälp.
Jag: "Vi skall ha skidor."
Pappan: "Vad har ni för paket?"
Säljaren: "Bla bla bla, skidor, binningar, pläxor, bla bla bla, bra startpaket, bla bla bla mittemellan, bla bla bla"
Jag: "Perfekt"
Pappan: "Njae, mina måste funka för Vasaloppet"
Jag: "HA HA HA HA!!!!!"
Vi började med mina grejer, för det var ju enklast. Det blev mittemellan. Ett par bra skidor, men ej för proffs och skulle jag få för mig att åka tjejvasan eller så så går det bra. Provade två olika par pjäxor och valde de som kändes som att kliva i en dunsoffa. Allt som allt kan min utprovning inklusive utmätning av spann etc tagit kanske 20 minuter.
Sedan var det pappans tur. Han provade ungefär en miljard pjäxor. Hittade ett par han ville ha men de var så dyra, typ 3000 eller något. Inga andra satt bra. Så det provades och provades tills säljaren gav honom rabatt på de dyra (förmodligen för att vi skulle gå någon jäkla gång). Sedan var det skidorna. Typ ett par proffs, proffs, proffs skidor.
Säljaren: "Prylgalen förstår jag"
Pappan: "Nej, men jag är trött på att köpa billigt skit."
Jag (endast i mitt huvud): "När det inte gäller min skit tydligen"
Så mättes pappans spann ut också, men inte utan att det skulle snackas en jäkla massa. Och sedan kom jag på att vi behöver ju stavar också. Säljaren plockade fram ett par standard- Swix till mig och så provade pappan ut något top of the line till sig.
En timme och 45 minuter senare kliver vi ur affären 8.900 kronor fattigare. Då hade jag ändå fått 300 kr rabatt på pjäxorna och 200 kronor rabatt på stavarna. Vad pappan fick vet jag inte, men jag hoppas att det var mer. Mitt paket gick på 3.800 tror jag efter rabatten. Då vet ni ju vad pappans paket gick på.
Nåväl. Och, som det uppmärksamme redan konstaterat, vad händer nu då? Det finns ju ingen snö. Näe, precis. Nu står de där vackert i förrådet och samlar damm.
Men pappan skall tydligen börja träna inför Vasaloppen, ho ho ho!

Sjukstuga

Fick hosta i fredags. En sådan där härlig som börjar allra längst ned i lungorna. Ni vet som inte rör sig ur fläcken till dess att man hostar så man kräks. Mumma. Ignorerade det i lördags och var uppe med familjen. Lördag kväll blev det så till följd 39 graders feber. Igår låg jag på soffan hela dagen med feber. Vilket endast resulterat i att jag tydligen ligger i tacksamhetsskuld till pappan eftersom han behövt ta två eller tre extra spadtag med sonen. Jo, jag rände runt och jagade jag också som vanligt, men det var ju inte bara jag i helgen. Mer så. Idag är jag hemma utan feber. I princip. Men det behövs en dag till innan jag orkar jobba.

Pappa har fått vatten på sin kvarn...

I fredags sprang en komplett galen pojkvasker in på ett dagis i Belgien och högg hej vilt. Detta blodbad avslutades med att en fröken och två små barn fick sätta livet till och 10 barn och 2 fröknar blev skadade.

Efter ett par timmars jakt tog polisen fast gärningsmannen. Eller "gärningspojken" kanske man ska säga. Nu sitter han tyst som en mus, vägrar säga något och matvägrar. Han får dropp för att han ska kunna fortsätta leva.

Reflektionen blir då:

1) Varför upprätthåller ni hans liv? Förtjänar han det? Jag tycker faktiskt inte det. Enda anledningen till att han ska få fortsätta leva är att han ska få gå ett ännu värre öde till mötes.

2) Ja, pappa, nu fick du vatten på din kvarn. Pappa lever nämligen i tron om att alla, utan undantag, i Belgien är precis galna. 

...jag börjar bli benägen att hålla med.

Läs mer här! 

Arma krakar som ska på..

Kliv inte på båten. Gör det inte. Vädret suger men det kommer aldrig bli bättre för att ni tar en liten "tur". Kliv av medan ni har förståndet kvar. Bara ett par rader i all välmening.

Bedrövliga Sverige.

Jag gillar Sverige och framför allt gillar jag Stockholm. Men nu börjar jag ruttna. Vad f*n är det här för grått väder? Hur länge har det hållit på? En månad? Ett halvår? Ett liv?

 

Jag, som ju ändå har varit på Kanarieöarna och fått lite ljus, och kom hem för typ 4 veckor sedan - borde hålla snattran men det går inte. Jag orkar inte en minut till. Sekund ett när jag kom hem blev jag småkrasslig och har sen dess har jag haft ont i halsen, känt mig hängig och inte riktigt kommit igång.  Lågkonjunkturen gör ju att man blir helt uppäten också, oavsett om man inte ens är i närheten av att bli sparkad.

Jag säger så som så här: Ja, pappa, tackar och bockar, jag följer med glädje med till Nice över påsk. Jag längtar. Ju fler dagar desto bättre. Kanske bosätter jag mig hos er där nere. Jag har inte bestämt mig än.

Till Lehman Brothers, Riksbanken med Stefan Ingves, Ben Bernanke och ni alla oroliga människor på planeten som ska spara in i lågkonjuktur "ifall att". Lägg av. Lägg lågkonjunkturen, förfall och konkurser på våren och sommaren nästa gång. Enkom. Med uppehåll under vinter och rusk. 

Söndag morgon.

Igår vart jag sjuk. Ont i halsen, snorig och lite feber. Vi var bortbjudna på middag på kvällen så jag proppade i mig Ipren och gick ändå. Träffar man kära vänner så sällan så måste man passa på att gå. Och Iprenen funkade utmärkt. Alla barnen lekte och mammorna och papporna åt en hyffsat lugn och jäkligt smarrig middag (enchilada i ugn. SUCCÉ)... 

 

Sen började vi spela Wii...

Alltså, innan jag fattade hur man gjorde så åkte jag skidor fort och rätt, jag balanserade fint, hoppade långt och var okej. När jag fattade hur man skulle göra så gick det åt skogen. Min bowling var usel och min tennismatch lämnade mycket övrigt att önska. Men, min käre Peder. Jag bjuder på det. Suck it in för nästa gång kommer du få sjukt jobbigt motstånd. Gårdagen var bara en sommarbris.

Annat som ni bör fundera på är: VAD GJORDE ANNA IGÅR. Iaf JAG hoppas på högvis med bilder och bevis på att spektaklet verkligen genomleds. God morgon älskade Anna och god morgon alla fluffiga läsare!

Fredags

Ja, jag vet att det är söndag morgon men jag kom på en sak som hände i fredags efter jobbet. Jag gick förbi vårt lokala centrum för att kolla in en ny sport-bh. När jag smyger runt in på bh-avdelningen dyker helt plötsligt en manlig dagisfröken upp. Jäklig ofräsig sitution. Där står han (ja, en han), hans fru, deras två barn och jag i ett hav av bh:ar. Allt från sexiga rosa historier till hudfärgade tantbh:ar. Att jag precis innan tagit en bild (tar kort jämt nu för tiden - till bloggen) gjorde ju det hela inte mindre knäppt. Jag verkade nog lite pervers så jag mumlade lite artigt, skrapade med foten och gick sen ut. Fanns liksom inget annat alternativ. Fräsigt.

Enkät-helvete.

Både jag och Anna har ungefär 120 tusen gånger försökt lägga upp en ny enkät. Det går inte. Far åt helvete Blogger eller lös problemet!

Spooky

Idag såg jag morfar på ICA. Han har varit död i 8 år. Men han såg fräsch ut, considering. Ny kvinna hade han också, men eftersom mormor ju varit död i 17 år så känns ju det helt logiskt. Hade tyvärr glömt mobilen hemma annars hade jag tagit en bild. Svarta graningekängor hade han i alla fall, och rutig gubbkeps. Och hår i hela näsan. Precis som vanligt.

En annan sorts anekdot

Denna vecka tänkte jag testa att göra en anekdot i bilder i stället. Några få från en semester i Danmark 2004. Kanske följs upp av andra lite roligare framöver. Vi får se.

Gottegrisar!

Bäst med januari är att det snart är dags för semlor. Jag slår vad om att några av er redan har tjuvstartat, era gottegrisar! De av er som är riktiga kånnässörer får gärna komma in med tips på bästa semlan. Var den finns att köpa alltså, inte hur man bakar den för det tänker vi näppeligen göra.

Några tycket det var läckert att ni kommenterar som en blind ser och även om ni gör det så tycker vi kanske inte det är det bästa, snarare tvärt om. Ytterligare några trodde fortfarande på sina nyårslöften, men ni är snart en försvinnande skara kan jag tänka. Endast två tyckte att min födelsedag var det fräsigaste, jag råkar veta vilka två fräsiga som röstat så - en eloge till oss båda (tack, tack!).

En förvirrad rea-shoppare har vi ibland oss. Förstår inte hur man orkar. Jag handlar hellre till fullpris och slipper trängas.

Nåväl! Denna vecka verkar ni bli utan åsiktsförfrågning för bloggers verktyg funkar inte. Buuu.

Gucci - no mercy

Förra gången gav ni mig inte ens en väska, när jag gjorde reklam för er här på bloggen. Snålt.

Nu hamnar ni på listan över saker som kan dra åt helvete. Ni kan inte beställa väska åt mig (som jag sett utomlands), ni kan inte beställa plånbok som är slut och ni kan absolut inte ta in en pluska för lagning som är köpt i New York. GO TO HELL. Nu blir det Mulberry och Louis Vuitton. 

Linda kan trolla

Igår, av en händelse, så bjuckade Linda Bengtzing (ja, hon, ja) mig och några kollegor på ett trolleritrick. Väldigt bra genomfört. Fattade faktiskt ingenting. Men så avslöjade hon sig. Och då blev det jätteroligt. Så kan det gå när man är ute på äventyr "på lunchen". Bjuder på sig själv den tösen. Killarna som var med är naturligtvis alldeles betagna! "Såg du! Hon kollade på mig! Vilken connection!" Ja, hon kollade på mig också men jag tror inte att hon är kär i mig för det... Bara lite...

Jag, en busschaufför.

Som vanligt får jag gå på en buss med flexibussitet på morgonen. Det börjar bli vana. Lyx.

Idag finns plats längst fram Den tar jag. Precis ovanför busschauffören vilket gör mig till co-driver kan man säga. Och fasiken! Det är hela tiden nära. Nära alla bilar, skyltar, sidoräcken. JÄKLAR VAD RÄDD JAG VAR. Vid ett tillfälle gav jag ifrån mig ett oooh! Tjejen brevid mig blev så rädd så hon kastade sin vante på busschauffören. Vilken reaktion. Fräsigt som bara den.

Det är iaf något onaturligt med att susa fram 3 meter upp i luften.

Kursibangbang

Det var ett tag sedan ni fick njuta av något ur vår kurskatalog från 2000. Så här kommer en godbit:
"Den enes make är den andres stake. Om otrohet och andra ganska vanliga familjetraditioner som julrunket, påskpussen, midsommarjucket och höstblötan. Måndagar kl 12.45 - 23.00. Dessutom två studiebesök hemma hos vänstrande Schyman och Schalug. Inträdesprov och intervju. 98.005 kr ex moms. Kursledare Marianne Unfaithful"

Spinner vidare på Linda Rosing som fyller 35 idag.

Läste att hon opererat sina mungipor. Det behövdes. Såklart. Det var nödvändigt. Viktigt. Tydligen ser hon sur ut. Kniven måste alltså till. Det här är inget man kan leva med. Resultatet måste ha blivit tillfredställande. På bilden jag såg, så är hon numer ännu mer lik Jokern än honom själv. Fräsigt. Förnöjsamt. 

Urpsårning. I dubbel bemärkelse (eller trippel...)

Urspårning 1: Jag har tagit hem barn 2:s kompis. Han är bara så himla gullig MEN. Tre pojkar... Tre pojkar. Ja, tre pojkar...

Urspårning 2: Jag får bygga tåg. Tåget spårar. Det är stort. Mycket. Det är jäkligt mycket tåg. Överallt.

Urspårning 3: Torsdag. Inte en droppe vin så långt ögat når. Vad fasiken. Urspårning 1 och 2 borde rimligen, per automatik, borga för vin till mig. Hur kommer jag ur detta?

Det är mycket nu...

Inte ett enda inlägg idag från fru Alm. Fiasko. Jag försöker rådda ihop lite orimliga projekt och sitta i kundmöten...ikväll ska jag hämta, inte bara mina barn på dagis utan barn 2 ska ha med sig sin bästis hem. Mycket talar för att jag hör av mig sent ikväll, nästa gång. Om ens då.

Elit

Linda Rosing fyllde 35 igår. Var intervjuad i DN. Som särskild merit hade hon att hon var vig, eftersom hon varit elitgymnast mellan 7 och 15 års ålder. Hallå? Inte fan kan man vara elitgymnast vid 7? Eller? Tvivlar på att man börjar sålla så tidigt ens inom gympa i detta landet. Men jag kan ju ha fel naturligtvis.
De fick inte ta kort på henne under intervjun för hon var inte make:ad. Fotot de publicerade då hon faktiskt var make:ad såg förjäkligt ut. Såg ut som haggan Ellen hade på bild i förra veckan ungefär. Nåja, grattis i alla fall.

Oh, what a wonderful morning...

Vissa morgnar är bättre än andra. Började på Konsum för att köpa lunch, då vi har lite kortare lunch idag. Där var någon halvhög farbror och härjade. Två kassor var lite för lite för honom så han knuffades och härjade mellan dessa två. Ett sexpack bärs och två minimala frallor skulle han ha.
Gick från Konsum upp på centralen. Höll på att trampa i en spya. MMmmmmm.
Vidare var jag tvungen att passera en sopbil som luktade mumma och för att undvika den höll jag på att trampa i en hög diarré...
Jäkligt fräsigt. What's next?