Jag och K var på gymet igår. Jag sprang dit (nej, inte Värmdö denna gång utan bara Tippen) och sedan körde vi crosstrainer och styrka.
Hon hade skaffat sig lite nya övningar och jag tog med mig lite från min helvetestimme med min ex-kollega/PT på Värmdö.
Så när vi hängde i rummet där man jobbar fritt på golvet kommer det in en snubbe som är stor som ett jäkla hus, men som på intet sätt är PT eller anställd av gymet, och börjar lägga sig i.
Jag och mina utfall går raskt och gömmer oss i ett hörn, men K får en spännande resa in i muskelbyggets land. Hon gör plankan, men inte länge nog eller tungt nog. Tydligen. Han slänger på vikter på hennes rygg och håller henne nere tills hon skriker förtvivlat "Jag dööööör!"
Jag känner mig rätt klargymmad då, så jag sätter mig på en hög med stepup-brädor och glor och garvar.
Nästa övning ska K jonglera en medicinboll över magen. Då kommer han igen och börjar vråla hur värdelös hon är. "Upp med hälarna! Byt boll! Ska du ha resultat, eller??!!"
K gör lydigt som han säger medan jag fnittrar hejdlöst på min brädhög. Hon kämpar och står i medan han petar upp hennes fötter så fort de dippar...
Huset går bort till en pilatesboll och börjar göra någon sidolyftsövning med sån frenesi att jag tror att både han och bollen ska sprängas. Då passar vi på att tassa ut.
Det är väl snällt av honom att vilja hjälpa till, men vare sig jag eller K har några direkta bodybuildar-ambitioner så vi kommer nog passa oss om vi ser honom igen.
K mätte just sin metaboliska ålder förresten. 21. Det kan hon vara glad för. Utan att ha mätt min kan jag säga direkt att den är 65.
