fredag 19 mars 2010

Bli berörd

...här!

Äntligen

Hela veckan har jag längtat! Och nu äntligen är vinet upphällt. Riesling för tillfället. Mumma!




Det här med att hämta barn.

Idag hämtade jag barnen tidigare. För jag längtade. Och jag jag längtade som besatt.
Klockan 1400 sitter vi i bilen på väg från dagis.
Klockan 1405 har jag sagt nej för tusende gången.
Klockan 1406 har jag sagt nej en triljon gånger till.
Klockan 1420 funderar jag på om jag ska åka och lämna tillbaks barnen på dagis (kanske har dom inte märkt att dom försvann för 20 minuter sen).
Nu, 1740 undrar jag hur jag tänkte. Och jag undrar hur jag tänker varje gång jag hämtar barnen tidigare.

Förmodligen inte alls.*


* Förtydligande: Jo, jag älskar mina barn mer än livet självt men jag verkar inte fatta att barnen behöver ränna av sig på dagis inför kommande helg...

Hemska nyheter

Ni kanske kommer ihåg min vän vars sambo dog i en hjärnblödning när de väntade sitt första barn? Barnet föddes i november och allt gick bra.
Min vän, mamman, mådde ganska dåligt under graviditeten och de kunde inte riktigt göra alla tester och så som de behövde när hon var gravid. Nu är de klara med testerna och det visar sig att hon har livmoderhalscancer. Så nu skall de ta ut hela skiten. Inga mer barn för henne.
Kul. Eller faktiskt helt fruktansvärt. Jäkla dåligt break hon fick plötsligt.

Ledig dag = inte vila med huvudvärk utan fixa med huvudvärk.

Barnen har växt ur typ alla sina kläder. På en natt. Fattar inget. Detta har gjort att jag idag införskaffat lite nytt. Byxor, tröjor, pikéer, tjock-tröjor. (Detta medan min bil var på rekond. Ypperligt upplägg av Forum Nacka).

Efter det åkte jag till dagis för överlämningssamtal (stora börjar skolan till hösten) och när jag inventerade dagiskläderna så insåg jag följande: Lillas galonisar är sönder. Storas galonisar är för små. Sedermera får Lilla ta över storas och stora måste ha nya. Mera måste alltså inhandlas.


Viktcoach

Ofta när vi äter middag så lägger vi upp maten på tallrikarna vid spisen så att vi slipper ha grytor och så på bordet. Barnet är extremt petig med att han skall ha lika mycket mat som alla vi andra även fast han oftast bara äter en korvslant och en pyttetugga potatismos eller vad det nu är vi har på menyn för kvällen.
Så häromdagen så slevade jag upp tre stycken identiska tallrikar. Då säger den lille rackaren:
"- Vänta mamma, inte så mycket! Pappa vill inte ha lika stor mage som du!"'
Bussigt. Så om det är någon som funderar på viktväktarna så kan jag erbjuda min son; viktcoachen. Helt gratis.

Heja Tyskland helt oväntat

Nu när vi flyttar så kommer det att bli en hel del farande fram och tillbaka till dagis, i alla fall innan vi får plats på ett dagis lite närmare. För att underlätta transport av lillebror under dessa turer och för att slippa bryta ryggen fullständigt genom allt i- och urbärande av vår pansarvagn till barnvagn så har jag införskaffat en liten och nätt resevagn som jag skall ha liggandes i bilen. Mycket praktiskt. Köpte den från en tysk sajt. Lade ordern i måndags kväll och vagnen kom till dörren i går vid lunch. Helt otroligt!
Dessutom 200 kronor billigare än vad vagnen kostar på rea här hemma. Och då är det reapriset på typ förrförra årets modell. Den vagn jag köpte var årets modell och jag fick välja färg helt och hållet själv. Inte bara ta den enda röda som fanns kvar här. Mycket nöjd. Valde så klart färgen sandlådebrun. Det är ju ändå det den kommer att bli inom kort.

Ellen-mode

Randigt. Vitt. Blått. Väska. Mmm.






- Posted from Ellens iPhone

Ladies and gentlemen!

Let me introduce:

SPRING!




Men ser ni? Isen är på väg boooort! Heja det! Heja våren!


- Posted from Ellens iPhone