torsdag 7 januari 2010

Vattenlös.

Nu har vi haft en ljuvlig vän här som har en rör-firma. Han blir inte klok på vårt vattenproblem. Lika snäll är hans fru som låter mig få tvätta hemma hos dem imorgon. Och duscha. Jag får duscha. Jag har aldrig blivit så glad över att jag ska få duscha. God natt från Lortskopan Ellen
Fortfarande kallt och dåligt med sömn, men humöret på topp. Lindvallen i allmänhet och SkiLodge i synnerhet är himla bra för oss med småbarn. Stället är gjort för de små liven som får ränna runt rätt ostört och ingen är sur för det! Bara tänk dig att få en timme i baren efter backen och kunna sitta där hyfsat i godan ro och njuta av en cider (i mitt fall). Det sker ju knappt ens hemma!
Barnet fortsätter i skidskolan och tycker det är jättekul. Dessutom åker han med pappan och klarar knappliften på egen hand. Roligt att det är så små saker som får en mammas hjärta att svämma över av stolthet!
Jag har råkat ladda ur telefonen och har ingen aning om vad jag har för sim-kod. Extremt nöjd. Men nu har jag snott pappans kort så jag kan surfa ändå!

Idag tog jag en paus från skidspåret men hoppas hinna en sväng i morgon. Då hägrar också Lammet & Grisen med massa gott! Mums!
Sitter och glor på Biggest loser och käkar godis - väldigt bra kombo...



Camilla - som undrade över vårt kakel -

frågan är svarad på under det inlägget. Lycka till!

Glömde säga något positivt.

Mina nya fina Peak Performance-skidbyxor har entrat hemmet. Alltid något. MVH Neggokärringen Ellen

Så här ser tre dagars disk ut...

Jag är i gråtfärdig - vart ääääär vårt vatteeeeeeeeeeeen? Det här är nu så långt ifrån en Sköna Hem-tidning eller lantligt kök eller New England-fräsig diskbänk. Ingalunda. Näppeligen.Imorgon måste jag åka och slänga in mig och en tvätt hos en kompis. Annars får barnen gå nakna - fast det å andra sidan, kanske gör dem ultrasnälla?!

Jag har precis klivit ur sängen...

undrar om det är egalt att vara så här "lam". Kan inte vara bra. Trötthet och huvudvärk är två saker jag är jäkligt trött på.

Nu ska jag ut och skotta fram bilen för andra gången idag och sen åka och hämta barnen på dagis. Vad märkligt det är med barn. Ungefär 300 gånger den här ledigheten har jag varit nära att sätta ut dem på Blocket. Och sen när jag "äntligen" är ifrån dem så längtar jag så att jag mår illa. Normalt? Förmodligen inte. Typiskt mig? Ja.

Fräsigt som fasiken.

Välkommen "Dreams of Clematis".

Varmt varmt varmt välkommen till oss!

Vad händer?

Ja, det kan man undra. Jag har tex kört barnen till dagis imorse och sen åkt hem och lagt mig och vaknat för 20 minuter sen. Annas telefon fungerar inte så hon kan inte blogga från fjällen. Så. Jag får helt enkelt skärpa till mig. En blogg utan blogginlägg känns tämligen värdelöst.

Idag snöar det värre än någonsin i Nacka och vi har fortfarande inget vatten. Så jag ligger i sängen med en driva av inredningstidningar och känner att om jag bodde någon annanstans och det var sommar och huset såg ut så här:


och som dessutom städades, trädgårdspiffades och poolsköttes av några andra - då jäklar. Då vore livet top of the line.