Jobbakuten.

Del av tidplan.

Om någon tvivlar på att det finns att göra i lågkonjunkturen så är svaret ja. Fan. Den här hösten; jag kommer att gå under. Det är helt jäkla sinnessjukt. Igen. Eller fortfarande. Eller ännu. Oklart vilket, men sinnessjukt är det i alla fall. Med råge. Jag har gjort 9 tidplaner idag. 3 kostnadsuppskattningar och mina kunder fullkomligt öser ur sig reklam. Vilket är roligt. Men samtidigt extremt jobbigt. Extremt frustrerande när man inte ser något slut. Tack gode gud för min helt fantastiska AD och fluffiga grafiska formgivare som kommer hjälpa mig genom hösten.

Sjukt rund under fötterna

...och inte för att jag druckit eller gjort något annat roligt. Det gör ont att stå och gå, för allt vatten i fötterna pressas då uppåt mot huden på ovansidan av foten. Tårna är en centimeter bredare än vanligt, per styck, ungefär. Fingrarna ligger iofs inte långt efter, men dem behöver jag ju inte stå på.
Fräsigt är det i alla fall inte.
Å andra sidan har jag idag inordnat alla bilder de senaste tre åren i ett album så jag får vara nöjd ändå. Och, det är sommar, och jag är ledig!

Dragplåster för Viking Line...

Jag är inte helt hundra men Clabbe som cafévärd på en båt full av packade pensionärer...ska det vara något? Jag är skeptisk.

Heja vår städerska.

När vi bodde i hus så hade vi en städerska som städade hos oss 2 gånger i månaden. Hon är ljuvlig. Duktig. Strukturerad.

Nu när vi bor i lägenhet i några månader tillsammans med bråte, ouppackade kartonger och sånt så har vi inte känt att det behövts. Men det gör det. Mer än någonsin.

Igår kom hon och sopade banan med allt vad som rör mitt städande. Vilken braksuccé. Jag har inte talangen. Det har hon. Att städa är nämligen en talang.

Snorkråkefrukost på dagis.

Idag hade barnens dagisfrukost för föräldrarna...Meh, hallå. Jag vill också gå på dagis. Vilken frukost. Så här får dom varje morgon. Nybakat bröd. Frukt. Goda pålägg. Ibland får dom kokt ägg också. Succé var det i alla fall. Mysigt som attan.