För övrigt.

För några år sedan konstaterade jag och Anna att allt efter kl. 0800 är en bra tid för drinkar. Som ni ser på klockan nedanför är hon 15.56 och därmed är jag sen på fyllan. Jag är inte ens i närheten. Något har gått snett. Vad?

Klocka.

För hundra år sedan fick jag en klocka av min pappa i födelsedagspresent. Den har varit på väg i sopen flera gånger men har räddats tack vare bra urmakare och annat löst folk. I love it. Nu är den på upphällningen igen. Jag har sett en Rolex jag vill ha. Undrar om min man vill köpa en till mig. FÖRMODLIGEN. Eller vad tror du, Anna?!

För övrigt. Jag ser helt röd och skrynklig ut på bilden. Jag kanske är det också. Bara vägrar att inse faktum. 

skogsmullar

Nu är mina kollegor ute och springer i skogen. Med Malin Ewerlöf. Själv går jag hem och hämtar barn. Det lär bli springa det med.

Runda på Djurgården.

En timmes-promenad. Varmt. Skönt. Så nära friskluft man kan komma i innerstan.

Fräsigt sommarklädd

I morse kom det på en kille på bussen iklädd shorts, hatt och typ espandriller. Såg ut som typ Ferris Bueller (fast i shorts). Tog en bild på spektaklet. Trodde jag. Nu när jag laddat upp bilden för att lägga den här så ser jag att det blev en bild på mitt pekfinger. Inte lika intressant.
I alla fall, det var 8 grader ute - hur tänkte han? Gick i gymnasiet, inte jättesolbränd och lite lagom hårig. Inget jag tände på i alla fall. Shortsen var röda, uppvikta mackapärer... Känns inte som något nyköpt det var bråttom att visa upp men man kan ju ha fel.
Jag har väl som vanligt bara blivit gammal och fattar ingenting!

Vägra våg.

Bild från fotoakuten.se

Jag har slutat väga mig sen några månader tillbaks. Inte med flit men när jag började min absurda sjukdomsbana blev det bara så. Inte för att jag inte bryr mig om hur jag ser ut. Det gör jag. Men mest för att jag kommit på (det tog ju bara 35.5 år att komma på det) att om jag mår bra så känner jag ju på kläderna ifall jag ska äta en bulle mindre och så. I morse skulle jag sätta på mig en kjol och den höll fan på att åka ner. Bra känsla MEN. Jag har INTE bantat. Bara haft sunt förnuft. Och varit sjuk. Nu är jag bara en maginfluensa från beach 2012. 

Kiss

Igår kom barnet hem med torra kalsingar (vi har börjat potträna) men fullständigt nedkissade jeans. Luktade apa. Hur är det möjligt? Vid lämning i morse hittade pappan det extra par kallingar jag tagit med igår helt torra och rena på den plats jag lämnat dem... Alltså är det inte en riktig påkissning som har skett... Märkligt. Det minsta man kan begära med tre par rena byxor i lådan är väl att dagisfröknarna bemödar sig att byta? Eller jag har väl alldeles för höga krav som vanligt.
Pappan skällde på någon dagistant och hon tog visst illa vid sig. Nu måste mamman gå till dagis tidigt och hämta och släta över.
Alltså, okej att barnet kissar på sig, det är ju inte dagispersonalens fel, men då byter man kläder! Men om det inte har kissat på sig men ändå har kiss på sig (har någon annan kissat på honom?) så kan man väl också byta?

Frukost med Niklas.

Fluffigare än någonsin.