Brandsäkerhet.

Idag gick brandlarmet på jobbet. Alla fick rusa ut. Sen kom en brandbil - inget hände. Men när jag hämtade barnen på dagis så ville jag berätta detta eftersom brandbilar lite är deras specialitet. Så här gick det:

(för er som inte läst bloggen så säger barn nr 2 pump om sin pung och är, som dom flesta småpojkar faschinerad av detta).

Jag: Idag gick brandl...

Barn 2: PUMP

Barn 1. Tyyyst

Jag: Idag gick brandlarmet på jobbet

Barn 1: Brann det?

Jag: Näe, det brann inte, larmet gick.

Barn 2: Det brinner inte i min blöja. Där är en pump. Bara pump. Inte bajs

Jag: Vad bra (till barn 2)

Jag: Näe, ibland går larm utan att det brinner. Så vi fick springa ut på gatan

Barn 1: Varför

Jag: Därför (här någonstans börjar jag inse att jag gjort ett misstag som började harva om detta)

Barn 1: Brann din stora stora dator då?

Jag: Näe

Barn 1: Brann du?

Jag: Näe, ingen brann

Barn 1: Men varför sprang ni ut på gatan då

Jag: Ja, för att larmet gick

Barn 1: Men det brann inte, varför gick larmet?

Jag: För ibland händer det?

Barn 1: Brann någon pojke?

Jag: Näe, ingen brann

Barn 2: Mamma har ingen pump, jag har pump. Bara. Det brinnade inte i min pump

Jag: eh

Barn 1: Varför brann ingen. Brann jobbet?

Jag: Nä

Barn 1: Annars kan du få ett nytt jobb. Du kan köra lastbil eller bygga något. Du kan ta ett nytt jobb. Pojken som brann

Jag: Men ingen pojke brann, inget brann

Barn 2: Det brinner och brinner och brinner massor massor massor. 

Jag: BARN, INGET BRINNER, INGEEET!

Barn 1: Men mamma...

Jag: Nachos och köttfärssås till middag?

Barn 1: Ja, men pappa kan döda elden. Han är jättesnabb, jättestark, han kan ta hand om den mamma. Du behöver inte vara rädd

Jag: Näe, vad bra. Nachos?

Barn 1: Ja.

Barn 2: Jag vill vara blixten mcqueen...

Nu är vi bara en hårsmån från att bli mångmiljonärer...

http://www.e24.se/branscher/ittelekom/artikel_775381.e24

Ett annat härligt ögonblick

Apropå mitt tidigare inlägg. En gång när barnet var litet, typ 2-3 månader, och låg i vagnen och vi var ute på promenad så hade vi en liknande upplevelse. Barnet skrek och skrek och vägrade att sova och mamman höll på att bli tokig. Det var en lugn och skön vinterdag och inte en själ ute. Jag dyker ned med huvudet under sufletten på vagnen för att försöka trösta men det går inte. Till slut utbrister jag ganska högt: Du blir min döööd, fattar du det? Tittar upp. Då går det så klart en tant typ två meter ifrån. Fräsigt. Extremt nöjd mamma.

My proudest moment

...So far...
Skulle hjälpa barnet att klä på sig ytterkläderna. Det var ju ganska kallt, sådär en tio minus, så det blev lite extra fleecebrallor och så som skulle på. Vi använder vårt garage som plats för alla ytterkläder och så, så vi var där inne och härjade. Där hänger vi också tvätten på tork. Det är nymålat och fräscht så det är inte som ett gammalt äckligt förrådsgarage.
I alla fall. Barnet börjar härja bland de tvättade kläderna som hänger på tork och lyckas välta omkull en ställning så att allt det rena ligger på golvet. Barnet klampar omkring på pappans vita skjortor och så. Inte helt lyckat. Vi håller på. Jag jagar och skäller och får på ett plagg, och sedan skall det jagas och skällas ett tag innan man får på nästa och så vidare. Barnet bara skrattar. Och skrattar och skrattar. Ju mer mamman skäller desto mer skrattar barnet. Man börjar lite lätt med sluta nu. Kom hit nu. Nu räcker det. NÄE NU RÄCKER DET SÄGER JAG! Till slut blir det: KOM HIT NU JÄVLA UNGJÄVEL!!!!! MMMmmmmmm mamman är nöjd med sin pedagogiska språkinlärning. Och barnet kiknar av skratt. Fy fan. Till slut är vi i alla fall i väg. Kommer fram till dagis och de skall vara inne. Så det vara bara att klä av eländet igen. Tänk om man kunnat gå de 200 metrarna med honom naken så slapp man skiten helt.
Det bästa med det här är, nu när jag fått lite tid att reflektera, att garageporten är tunn så att allt man säger hörs ut. Hoppas verkligen att någon gick förbi när jag skällde ut min tvååring. NOT.

HUR JÄKLA STÖRD FÅR MAN BLI?

Måste man stå ut att leva på samma jord som sådana här idioter. Allvarligt talat. Man ser ju på karln att hjulet snurrar men hamstern är död. Kan någon klippa i dem? Med en sekatör? Läs här!

En annan störd sak som inte alls är på samma nivå men ändå helt sinnessjuk. Vad faaaaan. Läs mer här!

08.43

det rör sig på våningen under...jag är inte längre ensam. HJÄÄÄÄLP. Mitt ego får inte plats. Mohahaha

08.35

fortfarande ensam på jobbet...

Here we go...

Mmm...Huspriserna skulle rasa med 40%. Räntan skulle ligga på långt över 5%. Alla med hyresrätter skulle köpa hus till 1992-års priser. Se vad som nu hände, alla cyniker.

Det är finurligt med ekonomin och en rörlig liten krona nämligen.

Jag säger som författaren Ambrose Bierce. "Cyniker: en skurk med fel på ögonen som ser världen som den är och inte som den borde vara."

Apropå citat. Jag ska nog börja med det. Nytt citat lite nu och då. Veckans citat helt enkelt. Fräsigt!

P.S. Jo, jag vet att lågkonjukturen bara är i startgroparna och att Sverige har några tuffa år framför sig men jag ville ändå bara säga som så; att jag säger som så!

Slampklänning

Jag köpte, för inte så länge sedan, en klänning/tunika. Viskos. Jäkligt skön sådan. Jag köpte den i svart. Problem? Tja, den är lite slampig. Ser ni? Ena axeln åker ner lite då och då. Ibland båda. 

Så då köpte jag en grå också. 

Jag är ju inte känd för att gå i kortkort och ekivoka kläder men nu hade jag helt plötsligt två av slampklänningen. 

Så i förra veckan gjorde jag en sista åtgärd. Köpte den i vitt också. På REA. 3 slampklänningar som jag kan variera på jobbet. Jo jag tackar jag! Ska det vara så ska det vara. 

Säg vilken arbetsplats som har den förmånen att ha en person med hela 3 slampklänningar!

God morgon.

Jag önskar att jag hängde på en strand i Newport Beach och det var sommar men så är det inte. Jag hänger framför datorn. På ett tusen minus gradigt jobb. Känns faktiskt fräsigt att vara på jobbet för jag trivs som satan här. MEN detta är en reklambyrå vilket gör att jag kommer sitta ensam här i minst en timma till. Reklambyråer är inte direkt kända för att vara på plats i ottan. Men vad gör det egentligen. Nu får både jag OCH mitt ego plats. Det är ju jäkligt fluffigt och fräsigt. God morgon, snyggingar!