Chef.

Jag har en rolig chef. På ett jobb där det fullkomligt haglar galna och kul kommentarer. Och. Det är tramsigt. Och jag älskar alla dråpliga, sunkiga, dryga, knäppa och roliga skämt som jämt haglar.
Vissa skämt skulle nog kunna bli anmälda på andra ställen. Inte hos oss. Icke. Där skrattar vi åt det. Mest jag eftersom jag förmodligen är värst av dom alla.

Idag tex.
Jag tar mig (knappt) uppför trappen som vi har på jobbet. För jag har träningsvärk. Viiiiidrig träningsvärk. Once in a lifetime träningsvärk. I benen.
Så jag kryp/has/vaggar uppför trappen. Och möter min chef.
Och lyssna nu:

“Men oj, Ellen, har du träffat någon ny?”

Hahaha!

Ekivok. Ekivokt som fan. Men jättejätteroligt. Och. Nu, fem timmar senare är det fortfarande kul.


- I min lilla lättroade värld av blommor// Ellen

Hemligt

Här bakom lurar vår sprutmålade trappa.
Blir så bra! Men huset luktar ju apa förstås.
Alla dörrar är nedtagna och målade också, även toa och badrum så ikväll är det liksom öppna kort som gäller. Fräsigt!



Så det så, sa Anna

På rymmen

När man bor i förorten och är föräldraledig så kommer man lätt av sig på det här med t-bana och så. Jag hänger typ aldrig i stan när jag inte jobbar och behöver jag åka in så tar jag bilen.
Men snart börjar ju verkligheten igen så nu måste man komma igång igen. Har varit inne och t-banetränat idag. Ångest! Barnen är dumpade hos morfar och jag har det obehagliga nöjet att trängas med folk i det kollektiva systemet. Kommer att ta några åk innan jag tycker det är normalt igen. Klaustrofobisk lantis!

Ja, jag hade ju ett ärende utöver själva åken förstås men det kom liksom i skymundan. På torsdag måste jag in igen men då blir det bilen . Man får ju skynda långsamt liksom!

Väntar nu på buss på Slussen och 449 är så långt ut att man ju typ redan gått halvvägs hem. Skandal!




Så det så, sa Anna

Dags att flytta hemifrån.

Igår hade jag samtal med Lilla (5 år). Han låtsades bli sur på mig eftersom Stora och jag just hade haft en liten "incident". (Notera att det roliga med Lilla är att han är som en liten gubbe. Vi kallar honom pensionären. Han vill sova. Sitta och plocka med grejer och inte äta så mycket godis. När han väl äter - väljer han bridgeblandning eller punschpraliner. Och han har ont i ryggen i bland och säger: Jag äääär så gammal. Typ så håller det på.)

Lilla: Mamma, jag ska flytta hemifrån nu.

Jag: Jaha, vart ska du då?

Lilla: Jag ska flytta till en lägenhet med E (hans bästa kompis).

Jag: Jaha.

Lilla: Två rum ska det vara så vi kan leka själva också.

Jag: Jaha, älskling, vem ska betala mat och pengar för lägenheten?

Lilla: Det är min lägenhet. Och E:s. Och jag har pengar i min skattkista (hans sparbössa).

Jag: Vad ska ni äta då?

Lilla: Pannkakor. Och jag kan äta punschpraliner hur jag vill.

Jag: Jaha. Älskling. Men vem ska laga pannkakorna då?

Lilla: E:s pappa lagar dem.

Jag: Ja men då så. Ska han bo där?

Lilla: Nä. Bara laga mat.

Jag: Men kommer du inte sakna oss då?

Lilla: Jag kommer inte snakna (jo han säger så) någon i min familj.

Jag: Nähä älskling. Men jag kommer sakna dig.

Lilla: Jag kommer bara snakna mamma och pappa och Stora. (typ hela familjen då kan man känna).

Jag: Jaha. Ska du inte bo kvar hemma då?

Lilla: Jo.

Lilla: Mamma?!

Jag: Ja, hjärtat

Lilla: Jag snaknar dig när du går tilljobbet en annan dag.

- I min lilla värld av blommor //Ellen

Thaimatsfest vid skrivbordet!

Helveteeeeeeeeee vad starkt. Jag kan inte andas. Jag är högröd. Och. Jag gråter.


Snart bär det iväg för att titta på Lillas luciatåg. Då kommer jag gråta igen. Dagens ord blir sedermera: Tårkanalsfest!


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Morgonrutin

Först en morgonfika med Niklas.

Sen gosa med tuffsig liten tjej:

Sen gosa med kärleksfull fransos (fransk bulldog):


Bra förmåner på jobbet, javisst!


- I min lilla värld av blommor// Ellen