Men planen idag var att gå runt sjön och en del av den sträckan går i skogen över stock och sten och då gick jag faktiskt eftersom att stuka fötter inte är något jag njuter av.
Just på den här bilden är stigen som allra bäst. Känns priviligierat ändå att få bo och springa i den här miljön. När man kartar förbi här är allt bara ljuvligt!
På sommaren brukar dock just dessa klippor intas av nakenbadare vilket inte är fullt lika ljuvligt. Små snoppar i solen är INTE fräsigt!
När jag kom ut skogen borde jag vara här:
Men världen såg ut så här:
Var faen var jag då? Oklart ställe på Älgö. Så det vara bara att lägga på en rem och försöka springa åt rätt håll. Vilket jag INTE gjorde....
Så det så sa Anna