"Jag hittade en pensel mamma!"

Nu på kvällen ville barnen måla men vi har bara en pensel upp-packad i vårt mellan-2-hus-lägenhet. Barnen kan turas om tycker mamma. Det tycker lilla oxå.

Stora tycker något helt annat. Stora tycker att jag har mängder med penslar. Så nu har han målat av sin pappa... med en pensel för 395 kr från Make up store...mmm


Fräsigt.

Nationell angelägenhet.

Vaccinet slut. Ändå alla dessa vilsna männsikor. Hemskt obehagligt.

Igårkväll bestämde jag mig. Alla ska vaccineras. Eller dom jag bestämmer över i familjen alla fall vilket blev jag själv och barnen. Efter rådgivande med barnens far så traskade vi iväg till Boo Vårdcentral för att få spruta. I god tid också. Vi kom dit 13.55. 14.00 öppnade dom. MEN det jag har missat är att det är Sverige vi bor i. Där vill man köa. Man vill köa mycket och länge och helst långt innan saker och ting öppnar.

Känslan att komma in vid vårdcentralen var lite som man sett på film. Det var folk. Nummerlappar. Folk som slet nummerlappar ur handen på andra med nummerlappar. Papper skulle fyllas i. Röda korset var där och bistod (Röda korset lixom! Verkar dom typ inte i Sudan och bland inbördes krig?!) alla vilsna själar.

Jag träffade en vän tillika mamma på mina barns dagis som förklarade det hela för mig; Ellen, vi kommer få en spruta. Det räcker till oss. Det finns bara 500.

500 stycken. Va? Är jag nu i en framtidsfilm? Är det så? Ska vi alla gå under? Man vet inte. Faktum är att ingen vet. Det enda man vet är att ingen vet. Vilket känns sådär. Hoppas det inte går neurosedynets bana till mötes. Vore trist om man massvaccinerar då. Lite utarmning.

Typ.

Fräsigt.

BINGO RIMÉR=PAPPA

Min son ligger bredvid mig medan jag ömsom jobbar, ömsom drar iväg lite jobbmail. Jag går in på Bingos blogg och där får lilla syn på en bild på, just, Bingo och säger: "Titta, där är pappa. När pappas ska sova." (Lillas pappa, tillika min man då, har glasögon bara precis innan han ska gå och lägga sig och Bingo har sina sedvanliga glasögon på bilden).

Till detta ska läggas till att lillas kompis för några veckor sedan såg Björn Ranelid på en tidning och sa att det såg ut som min man också.

Jag känner mig förvirrad och mycket mycket illa till mods. Och jag känner mig långt ifrån trygg med vem jag egentligen gifte mig med och undrar hur det ska gå att dela säng framöver. Jag. Bingo Rimér. Björn Ranelid. Eh?!

Fräsigt.

VAB och GOOH!

Lilla har lite problem med andningen på nätterna - så det vabbas idag. Och imorgon åker jag till Frankrike. Det ska bli ljuvligt att få komma iväg. Samtidigt har jag en gnagande ångest som jag tror kommer från jobbet. Fattar inte varför för jag har allt under kontroll. Men den gnager. Oh yes - den gnager bra ångesten.

Nu har jag iaf öst i mig en portion pasta pomodoro från Gooh och ska få lilla att sova. Sen är det tänkt att jag ska hämta stora och dra iväg alla till en ljuvlig kö för svininfluensavaccinering. Ska bli synnerligen intressant.

Fräsigt.