söndag 23 november 2008

Vad blir det för mat?


Ja, inte f*n vet jag för jag kommer aldrig ta i något som han har lagat. Det smetas, kletas, slickas, slaskas, smuttas och suttas. Vidrigt.

MÄH!

Nu har ni röstat på vad ni vill vi ska skriva om och så skriver ni inte några frågor. Mystiskt. Ni kan även maila dem till oss - det vet ni va? Om ni vill vara hemliga.

Gårdagen i bilder från familjen Alms vinkel

Vid 14-tiden på eftermiddagen kom svärmor för att ta hand om barnen. En helkväll på stan väntade oss... (jaaaaa, för er flärdiga ute-partymänniskor så betyder det att komma hem runt 5 på morgonen. För mig, oglmourighetens moder så innebär det att få vara ute till mellan 22-23)


Vi började med att sitta i kö inne i stan. Eh? Köööö? Why? Nåväl. Det gjorde vi iaf. Men vi hade inte bråttom och fick se ett fantastiskt vintrigt Stockholm.



Middagen intogs på Rubys grill. En ypperlig grillrestaurang på Österlånggatan. Jonas började med en öl (eh?) och jag med champagne såklart. In kom ett ynkligt glas med en bubbla här och en bubbla där. Smakade inget bubbel alls. Bytte ut. Fick från ny flaska. Någon jävla ordning får det vara. I vanliga fall är jag inte så mycket för att skicka ut saker på restaurang. Man vet ju att en utskickad kyckling betyder att någon spottar på nästa kyckling som man får tillbaks. Min käre man satt och sa: Ja, men älskling, viss champagne bubblar inte så mycket. INTE SÅ MYCKET? En Laurent Perrier brukar väl ha fler än två bubblor? Det behöver man sannerligen inte vara geni för att känna.
Sen när jag fick in ett nytt sprudlande glas höll han med och påstod då att han hade sagt hela tiden att det var dåligt med krut i det förra glaset? Mmm...jag säger som en kille på mitt jobb. Mr Alm: Du vänder kappan efter blåsjäveln.


Sen skulle jag dricka något till varmrätten (grillad lax). Kunde inte bestämma mig. Valde mellan champagne och chablis...så det blev en...

Staropramen. Ja så blev det. Jäkligt smarrigt det också. Mulligt är ordet!

Sen promenerade vi till Chinateatern för att se The Producer. När halva första akten har gått säger jag till min kavaljer: Tycker du inte att den är kul? Svaret blir: Men det är ju så himla mycket dans och sång. Mycket märkligt eftersom vi är på en musikal. Brukar vara många timlånga monologer på en sådan.

Föreställningen var 2.45h lång och det var svinkallt när vi gick därifrån. När vi äntligen kom in i garaget där bilen stod: TADAAAAAAAAAAAAAAAAAA


PUNKTERING! Jävla ofräsigt. Eftersom jag är Hollywoodfierad och ser minst 3 filmer i veckan så trodde jag såklart att någon snittat däcket för att sen råna oss varpå jag låste in mig i bilen medans karln bytte däck. Det gick sådär - domkraften gick sönder. Vi fick ringa på hjälp i form av assistanskåren som var där på typ 20 minuter. MEN det hindrade inte farbror Alm att mecka lite på egen hand under tiden vilket gjorde att typ bilen gick sönder. Men vi pratar inte mer om det för hans manlighet blir sårad.

Yes, det var det. Fräsigt eller ofräsigt - you be the judge!

Vacker vinterbild från vår balle (balkong då alltså)

Poetiskt så det förslår


Osynk.

Som vanligt är jag på pappans dator och utan möjlighet att lägga upp bilder. Jag har dock tagit foton på gårdagen som jag lägger upp imorgon. Fiasko, tämligen storartat fiasko skulle jag säga.

Återkommer. Ville bara höra av mig och berätta att även den här söndagen är oglamourig (som alla söndagar). För inte fasiken sitter jag här i duntofflor med klack, ett glas mimosa, med massage inbokad, på en balkong i sydfrankrike. Nä. Jag sitter i en ikeafotölj i muggiga mjukisbyxor, har barn som ligger och krälar på golvet med sin farmor och leker tåg och en man som ligger i soffan och sover. Dagens aktivitet är inte heller glamouriga. Jag ska handla ost. Sen ska jag köra hem svärmor. Ja men ungefär så.

Glamouuuur hallåååååååååååååååååååå!

Rapport från en lördag

Ellen, du är en veritabel Rydberg! Lite bättre om du frågar mig. Och det gör du ju.
Så hur blev det nu igår med vår synkning? Njae, sådär. Vi hann med en femminuters-sitin hos varandra. Eller rättare sagt Ellen med kavaljer kom till vår middag i fem minuter. Det var det glamourigaste på hela kvällen naturligtvis. Även om hela min lördag var super.

Började så klart med pulka-åkning. Kan det bli på annat sätt när man vaknar och hela världen är vit? Bäst var så klart att det var mest jag som åkte och vi har bara en sådan där liten bebis-pulka som Stiga kallar Froggy tror jag. En liten med rygg- och armstöd och som är alldeles för smal för att mitt ass skall passa. Men vad sjutton, det är bara att klämma ned sig på tvären och så bär det av nedför berget. Berg och berg. I vårt fall blev det en lite kulle på lekplatsen. Tillräckligt för att jag skall ha svåra sår på svanskotan och för att barnet skulle bli "tickled pink"!

Hem till först våfflor med jordgubbssylt och glass till lunch och därefter bastu och skidåkning på TV - så skall en vinterdag avnjutas, ja bastun var live - inte på TV förstås. Sedan lämnades barnet hos Morfar med sambo och vi åkte in till stan.

Hedda Gabler på stadsteatern. Riktigt bra. Roligt och duktiga skådespelare. Jag fick en hostattack så jag trodde att jag skulle kräkas ett tag, vilket säkert ensemblen hade uppskattat sådär. Men jag försökte vara så diskret som möjligt. Tårarna sprutade och dreglet flög. Fräsigt som fanken.

Middag avnjöts på Le bar Rouge. Mycket trevligt. Skön inredning, lite lagom bordell sådär. Röda gummidukar som skinnpräglats och nitats fast i bordet, och så de obligatoriska fransarna på både duk och lampa.
Skumpa så klart, därefter förrätt. Pappan tog en "små rätter" eller vad de kallade det vilket var ett hopkok av allt möjligt. Verkade bra. Själv tog jag charktallriken. Helt okej. En smarrig riesling kabinett till det. Mumma! Tydligen något som fått 4 stjärnor i någon vinbok därhemma så då kan jag ju inte haft fel vad gäller att jag tyckte att det var gott. Annars vet man ju inte. Sådant man tror är gott upptäcker man efteråt inte var det för det bara fått en eller två stjärnor. Ha ha ha, skojar bara, det jag tycker är gott tycker jag är gott. Det är pappan som är sådär galen att det boken säger stämmer, inte vad han själv tycker. Men han har ju alltid läst boken innan han dricker, så han har ju nöjet att alltid få tycka som boken och slippa ändra sig i efterhand.

Det var i alla fall under förrätten som Ellen med kavaljer kom förbi. (Hur kommer det sig att vi inte fick till en enda bild på det?) De åt middag på Grill Ruby tvärs över gatan och hann förbi en sväng innan sin egen planerade aktivitet. Jäkligt dålig synkning men har man fått biljetter av en släkting som dessutom är barnvakt då pallrar man sina söta bakar iväg åt rätt håll, annars ligger man risigt till kan jag säga!
Till varmrätt tog pappan hjortfilé med potatispuré och bönragu. Själv var jag skönt bautahungrig så jag valde mellan pepparsteken för 350 pixx eller hamburgaren. Efter en snabb avstämning med servitören blev det hamburgaren, vilket jag inte ångrar. Det var gött det. Lite rå kanske även för min smak, men gottigt ändå. Salt som sjutton. En röd sås och lite gucka till var det. Och frittar så klart. En italienare till, matta något hette den och smakade källare.
Avslutade kvällen framför brasan hemma. Lite vin och julmust och lite skön musik i bakgrunden. Inte fel alls. Barnet sover hos morfar så nu är det bara slapp framför TV:n. Lite skidåkning på g. På TV alltså. Inte tänker jag åka! Sedan är det hantverksutställning här i området och den får man ju inte missa. Bra julklappstillfälle. Barnet skall inte hämtas förrän efter middagsluren. Konstigt dock. Det är så skönt att få sköta sig själv men samtidigt längtar man som en tok!