Nytt jobb?

Om någon råkar vara en extremt fräsig webbutvecklare/kampanjtekniker och har lust att jobba som det på mitt jobb så kan du gärna höra av dig. Vi behöver en nu!!

Du blir dock tvungen att dras med mig dagligen. Vilket ju i mina ögon är en löneförmån.

Perfekt.

Någon har kräkits på jobbfönstret. Det känns väl sådär måste jag säga.



Det enda som är bra med det är att det inte är jag.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Va? Vem? Vad är det för dag? Vart jobbar jag? När?

Vart är jag? Hjälp. Hjäääälp.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Brottstycken

I lördags kväll var vi ju i Spenaten. Drack skumpa.
Och jag tyckte att jag behövde bildbevis på att jag åt grön-saker:



Och så var det bla bla bla yeah yeah yeah mera skumpa och så gå hem.



Båda lilltårna ska amputeras...

Förlåt att jag finns...

Satt bredvid en yngre kille på tåget som gick av vid gymnasiet. Då kom en kvinna av lite lufsigt snitt istället. Och satte sina väskor där jag satt. Eh, jaha? Syns jag inte? Inte hade jag rest mig upp heller utan hon liksom tryckte ut mig i gången och tittade på mig avsmak och förakt. Så jag syns väl tydligen. Men det är skitjobbigt att jag finns.
Fast det tycker ju inte jag!

Tjejmilen

Detta härkel till skitlopp är avklarat!
Det var alldeles, alldeles för trångt. Och det blev ju inte bättre av att jag startade i fel startgrupp. Skulle starta i femman men hamnade i åttan. Bakom en tant som var lika bred som hon var hög. Fast hon nådde mig bara till brösten.
Det var lite kul faktiskt. Jag uppmärksammade plötsligt att det luktade sur gammal tant som duschar en gång i veckan enligt gängse normer, men hur jag än tittade så såg jag inte vad det var, förrän jag tittade ned... Väldigt roligt. Och jag är ju inte direkt av fotomodells-snitt själv.
Anledningen till den sena startgruppen var ett fåfängt försök att hinna kissa innan loppet. Men efter 20 minuter i kön och fortfarande 100 meter kvar till närmsta BajaMaja så var det bara att glömma. Så det var bara att hoppas på att kisset genom någon form av mirakel skulle förvandlas till svett. Det gjorde det inte. Däremot förvandlades det rätt nästan till kiss i byxan!
Hela loppet tillbringades i vägrenen bufflandes med tanter som ömsom gick, ömsom typ hade dött. På vänsterkanten alltså. Inte högra där de hör hemma.
Jag hade ju tänkt öka farten på slutet enligt min vanliga längta-hem-filisofi men då var ju tanterna framför så trötta och flaxiga att de knappt gick att komma om. Jag sprang i princip på publiken då för extra effekt.
Kom i mål med god marginal till mitt uppsatta mål och var nöjd tills jag fått smälta loppet lite. Nu är jag lite missnöjd och sugen på bättring. Kanske dock i unisexmil...

Förslag på förbättringar:
1. fållor för startgrupperna. Känns basic.
2. kisstält. Addera ett (kanske fler) jättestort partytält på gräsmattan där de som endast behöver kissa kan sätta sig utan att behöva visa rumpan för hela världen. Med tanke på att det kissades rätt friskt både här och där ändå känns det som ett lyft.