Nästa VM åker jag dit och visar vart skåpet ska stå.
- I min lilla värld av blommor// Ellen
måndag 12 december 2011
Brist på närvaro
Eller överdos på frånvaro. Välj själv vilket men jag är medveten om att mängden inlägg från tant inte riktigt motsvarar min normala nivå. Har lite mycket nu på jobbet, och inom fritidsintresset kombinerat med att det händer noll spännande i övrigt. Men skärpning utlovas.
Till exempel kan jag meddela att på torsdag har vi julfest och dresscode är svarta tajts och kroppsnära top, vit eller svart... Jag vill inte dansa! Det säger jag bara. Inte äta middag hos e-type heller!
Dessutom måste jag skriva en love-bombing om en kollega. Jag får utslag av bara själva begreppet...
Återkommer troligtvis i båda ärenden...
Till exempel kan jag meddela att på torsdag har vi julfest och dresscode är svarta tajts och kroppsnära top, vit eller svart... Jag vill inte dansa! Det säger jag bara. Inte äta middag hos e-type heller!
Dessutom måste jag skriva en love-bombing om en kollega. Jag får utslag av bara själva begreppet...
Återkommer troligtvis i båda ärenden...
Produktutveckling
... Eller vad man ska kalla det. På Pressbyrån på Slussen jobbar en tjej som heter Susandra, eller möjligen Susannedra...
Gillar det. Inte namnet men liksom stilen. Dubbelnamn utan bindestreck eller en ultimat kompromiss. Två fullständiga namn i ett!
Gillar det. Inte namnet men liksom stilen. Dubbelnamn utan bindestreck eller en ultimat kompromiss. Två fullständiga namn i ett!
Veronnes.
En ny följare minsann. Vid namn Veronnes. Fan vad bra. Vad kul. Välkommen! Det får mig att tänka på Johan Kindes låt "Valona". Nu så här efteråt så inser jag ju att det inte ens är i närheten. Typ V - är samma. Inget annat.
Men välkommen.
Kul att ha dig här minsann.
- I min lilla värld av blommor/Ellen
Här har ni ett lamt snorjärs:
Jag tar bilen. Jag är fortfarande justerad efter bihåleinflammationen men lite för bra för att vara hemma. Men idag unnar jag mig tullavgifter och parkering för 57miljoner kronor. Because Im worth it!
Och jag kommer komma för sent för här sitter jag:
Igårkväll läste jag Maria Montazamis blogg. Hon har julpyntat:
Alltså. Är hon inte underbar?
God morgon.
- I min lilla värld av blommor// Ellen
Summerad helg
I lördags skruvade vi ihop barnets nya säng.
Det var liksom dags för bebisen att byta från spjälor nu äntligen. Kan vara så att när tårna slår i fotänden och huvudet i huvudänden så är det dags. Måste inte vara så, men det KAN vara det.
Tog sin lilla tid att skruva minst sagt. Men det blev bra!
Sedan kom min gudson med familj på besök. Det var de som sett det härliga peniserbjudandet. Tydligen säljs torkade oxballar som tuggisar till vovvar. Inte helt säker på att jag är okej med det, men om jag är det hade jag möjligen skrivit "tuggis 50:-" istället för ja, ni vet...
Gudsonen är helt insnöad på dans, och inte vilken dans som helst utan det skall vara Michael Jackson för hela slanten. Han hade stor uppvisning i vårt vardagsrum och tant blev ordentligt imponerad!
Roligt är det förstås att se en snart tioårig pojke stå och jucka med handen i skrevet som den gode MJ gjorde i sin glans dagar.
Igår gjorde jag som Ellen och avslutade julklappsinköpen. Nästan. Har bara ramar till dagisporträtten kvar. Men Ellens köpte jag! Och en massa annat. Riktigt nöjd.
Inte riktigt lika nöjd med vad som hände sedan... Efter att ha stekt köttbullar för veckan och lagat och ätit middag skulle jag och barnet gå ned och städa upp den röra han, hans bror och deras far ställt till med när jag var på Sickla. För att få gosa lite så plockade jag upp honom och bar honom och då halkade jag och ramlade ned för andra halvan av trappan. Aj så in i helvete.
I det läget gör man allt för att det värdefulla man bär på inte ska skada sig, vilket faktiskt gick bra. Själv slog jag i ryggen på tre ställen på två olika trappsteg. Men som tur var träffade jag bara mjukdelar... Annars hade mitt liv tagit en helt annan riktning. Vilket jag inte hade tyckt varit helt angenämt.
Låg på golvet och kuckilurade ett bra tag efteråt. Skrämde halvt livet ur barnet när jag rasade och skrek. Han var helt säker på att jag skulle dö. Och när jag övertygat honom och resten av familjen att allt var okej så kom de egna tårarna. När chocken släpper är de rätt svåra att få stopp på.
Men nu är det måndag morgon och allt är som vanligt. Lite (mycket) mörare bara.
Slängmörad biff, det är jag. Vid närmare slog jag mig hyfsat där filén sitter så jag är nog riktigt smarrig just nu om någon är sådan.
Nåja. Happy måndag. Idag är det väl någon slags st Nicholas dag på sina håll vill jag minnas. Ha så kul med det!!
Det var liksom dags för bebisen att byta från spjälor nu äntligen. Kan vara så att när tårna slår i fotänden och huvudet i huvudänden så är det dags. Måste inte vara så, men det KAN vara det.
Tog sin lilla tid att skruva minst sagt. Men det blev bra!
Sedan kom min gudson med familj på besök. Det var de som sett det härliga peniserbjudandet. Tydligen säljs torkade oxballar som tuggisar till vovvar. Inte helt säker på att jag är okej med det, men om jag är det hade jag möjligen skrivit "tuggis 50:-" istället för ja, ni vet...
Gudsonen är helt insnöad på dans, och inte vilken dans som helst utan det skall vara Michael Jackson för hela slanten. Han hade stor uppvisning i vårt vardagsrum och tant blev ordentligt imponerad!
Roligt är det förstås att se en snart tioårig pojke stå och jucka med handen i skrevet som den gode MJ gjorde i sin glans dagar.
Igår gjorde jag som Ellen och avslutade julklappsinköpen. Nästan. Har bara ramar till dagisporträtten kvar. Men Ellens köpte jag! Och en massa annat. Riktigt nöjd.
Inte riktigt lika nöjd med vad som hände sedan... Efter att ha stekt köttbullar för veckan och lagat och ätit middag skulle jag och barnet gå ned och städa upp den röra han, hans bror och deras far ställt till med när jag var på Sickla. För att få gosa lite så plockade jag upp honom och bar honom och då halkade jag och ramlade ned för andra halvan av trappan. Aj så in i helvete.
I det läget gör man allt för att det värdefulla man bär på inte ska skada sig, vilket faktiskt gick bra. Själv slog jag i ryggen på tre ställen på två olika trappsteg. Men som tur var träffade jag bara mjukdelar... Annars hade mitt liv tagit en helt annan riktning. Vilket jag inte hade tyckt varit helt angenämt.
Låg på golvet och kuckilurade ett bra tag efteråt. Skrämde halvt livet ur barnet när jag rasade och skrek. Han var helt säker på att jag skulle dö. Och när jag övertygat honom och resten av familjen att allt var okej så kom de egna tårarna. När chocken släpper är de rätt svåra att få stopp på.
Men nu är det måndag morgon och allt är som vanligt. Lite (mycket) mörare bara.
Slängmörad biff, det är jag. Vid närmare slog jag mig hyfsat där filén sitter så jag är nog riktigt smarrig just nu om någon är sådan.
Nåja. Happy måndag. Idag är det väl någon slags st Nicholas dag på sina håll vill jag minnas. Ha så kul med det!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)