torsdag 24 september 2009

Pyschlig?


Se vad man kan åstadkomma av ren tristess! En ny anslagstavla till köket på en halvtimme. Rätt nöjd är jag också!


Boney M.


Alltså vad pågick här egentligen. Var dom inte tyska, till att börja med? Insnärjda i kedjor och glitterpungkalsong.
Inte okej. Fräsigt.

Stress, stress, stress, stress.

HJÄLP. HJÄÄÄÄLP. Kl. 1530 går jag mot Östermalms tunnelbanestation. Klubba ner mig om du ser mig. Se till att dra till ordentligt så jag vaknar på nästa sida nyår.

Orkar inte...tämligen ofräsigt och jävligt frustrerande och överjävligt. Rent utsagt.

Fyllot Reine.


Igår lekte jag i parken med min son efter jobbet. Vid parken finns en bänk. På bänken satt Reine. Reine presenterade sig som "en glad farbror som gillar att dricka gott och älskar just den här parkbänken".

Medan jag lekte med min son höll Reine en monolog om både ditt och datt. Monologen upphörde aldrig. Jag slängde in ett "jaha", "mmm", "jasså Reine" och så höll det på. Tills Reine fick nog och hastigt reste sig upp.

Jag avslutar det här inlägget med Reines sista ord "Gud vad du pladdrar hela jävla tiden. Jag går nu."

Fräsigt...

God morgon!

Ja ja ja. Ännu en dag i frustrationens och jobba-livet-ur-sig-träsket. Rätt så o-fräsigt.


p.s. Vad hände?