tisdag 27 januari 2009

Vintermånad?

Första tussilagon rapporteras från Björkvik på Värmdö. Känns rimligt.

Sparkar på oss som redan ligger?

Ligger? Jag förstår inte. Du sitter ju för fasiken. Läs mer här!

Vill du få en fin sak? SE HIT!

Vi är trötta på er läsare...men vi har koll. Och vi är jäkligt förlåtande. Vi vet att vi är milimetrar från att komma över 100 unika läsare per dag. Vi vet att ni i snitt spenderar ungefär 4 minuter per gång ni är inne. Vi vet att flera av er unika läsare inte bara finns i Sverige utan även finns utspridda i världen. Vi vet mer om er än vad ni kan ana. MEN! Ni kommenterar ju aldrig. Faktum är att ni kommenterar som ett gäng bajskorvar. Hur ska vi någonsin få sponsorer, dansa i Lets dance (eller i alla fall i Neon), hamna på bloggtoppar världen över - för att tillslut sälja hela klabbet till något snajdigt amerikanskt bolag om ni inte berättar något eller börjar kommentera och hejar fram oss? Vi bara frågar, vi bara undrar?! KOMMENTERA FÖR BÖVELEN. Sitt inte bara där, gör något. 

För att få er att komma igång så kommer en av er som skriver fluffiga kommentarer eller åtminstone bevisar att ni lever få en sak av oss.  Vi säger inte vad men det är fint. På riktigt fint. Inte bara en teckning från någon av barnen.
Två veckor från och med nu har ni på er.

We dare you!
Let the game begin!

Nr 4...

Plastic Fantastic nr 2


Donatella Versace. Bra smak där. Jäkligt tasty och mycket klädsamt. Fräsigt!

p.s. Donatella, vet du att någon har hängt på dig ett torrt skinn?

Låt mig bjuda...








...på lite sköna smakprov ur Grunnebo garns senaste katalog. Missförstå mig rätt: det är ett eminent ställe att köpa garn på - bra priser, bra urval och bra service. Men man kanske skall tänka sig för lite innan man köper deras modemönster. Barngrejerna är fina men kolla in vad de föreslår för oss vuxna i sommar. Tur att jag inte kan sticka! Får för övrigt katalogen sedan jag beställt garn som jag skulle sticka en mössa till barnet av. Det blev till slut en mössa som var ett gäng storlekar för stor för till och med mitt gigantiska huvud. Ha ha ha! Har givit upp på den idén nu kan man säga.

Gästkrönika: Det finns många jag skulle vilja säga "håll käften" åt!

Har varit med om en synnerligen förfärlig lägenhetsbytesprocess där min hyresvärds representant hela sonika vägrade öppna kuvertet med själva bytesansökan – i 8 veckor. Efter att hon, även kallad ”den där jävla byteskärringen”, i 8 veckors tid varenda gång kom med förklaringen när jag ringde: ”Jag har inget besked till dig. Jag har inte papprena här. Och jag har inte tittat på dem. Det är mycket att göra. Du behöver inte ringa mer…”…fick jag nog och ringde hennes chef. Vips så var ärendet avklarat på 4 dagar. Planerar nu ett hämndmail för ”sveda och värk” där mitt mål är att få byteskärringen sparkad. Tack för fantastisk service, ditt as!

Igår förklarade mannen vi byter lägenhet med för mig hur viktigt det är att om man ska lägga in golv är det inte så smart att golvet blir så högt att man inte kan öppna och stänga dörrar. Aha! Det är så skönt att får den här typen av saker förklarade för en, jag menar, jag är ju bara 33 år och har ju ingen aning om hur någonting går till här i världen. Tack snälla du för all din outgrundliga visdom!

När jag kommer till jobbet idag är det kaos. En medarbetare har så låg IQ att jag inte riktigt vet om jag ska skratta eller gråta. Är tvungen att prata med chefen och få människan bortplockad från projektet. Sen får jag ta smällen och krusa inför kund. Tack snälla för den!

Summa summarum - Håll käften alla tre!!!

Sjukstugan lever vidare.

Det enda som är tråkigare än att ligga ensam hemma sjuk är att vara sjuk hemma med sjukt barn. I morse var det extra knivigt: han ville leka och jag somnade hela tiden - vad vi än gjorde. På ritbordet, vid tågbanan, framför dvd, etc. Men nu sover barnet och jag är vaken. Man får njuta små korta stunder.
Allt är i sin ordning. Lunchen avnjöt vi tillsammans i vår säng (pappans och min). Eller egentligen hade han redan ätit lunch: en stor skål med glass och strössel. Men så när jag kom med min pyttipanna så åt han upp halva den också. Detta innebär ju naturligtvis att jag fortfarande svälter, men barnen kommer ju alltid först. Roligast med ett barn med feber (förutom att de sover gudabenådat mycket) är att de hela tiden fryser: "Mamma, jag fiser!".

Samtal med barn nr1 imorse:

Barn 1: Mamma, när du och pappa gifte er, då låg jag i mammas mage.
Jag: Näe, älskling, då fanns inte du ens där
Barn 1: Låg jag i pappas pung då?
Jag: Nej, inte ens där
Barn 1 (med gråten i halsen): Men vad var jag då?
Jag: Du höll på att planeras kanske
Barn 1: Men vart var jag dåååååå?
Jag: Du fanns inte. Innan man ligger i mammas mage så finns man inte
Barn 1: Jo i pappas pung
Jag: Men innan det så finns jag inte
Barn 1 (nu nästan gråtandes): VAR JAG DÖD? 
Jag ska berätta för barnen på dagis att jag var död innan pappas pung! Var alla barnen på dagis döda innan dom låg i sina mammors mage?
Jag: Hmmmmmm (har tappat det. Vet inte hur jag ska komma ur det)
Barn 1: Hur kom jag ut ur din mage då?
Jag: Nu går vi till dagis, kom nu!
Barn 1: Jag vill ha fleecejackan med mig...

Kärleksbrev.


Som jag har tjatat på min arbetskompis om dessa. Imorse låg dom där. Med ett kärleksbrev... eller om det kan tolkas som att jag tjatat en del. Äh, what the h*ll, jag väljer det att se som att jag har en beundrare! Så måste det ju vara.

God morgon!

Ryska posten...


heter vår budfirma. Vilka hjältar. Dom har hjälpt mig med Schenker-eländet (som jag beklagade mig över igår) och åker nu rakt upp på hyllningslistan. Även fast jag inte borde. Det kan orsaka familjära konflkter nämligen...