Jag sitter på Riddarbageriet och varvar ner.
Även om dagen knappt har börjat, även om solen knappt nåt upp, även om Stockholm fortfarande känns som en nattstad - så behöver jag varva ner.
Jag gör det med en mango-te och väntar in Å. Vi ska äta frukost ihop här. Varför vi inte har gjort det förut är en gåta. Vi har ändå jobbat ihop i snart tre år.
Mitt liv på den här reklambyrån är snart till ända. Idag känns det skit. Jag fick en avtackning igår. Men den kändes mer panikframkastad än genomtänkt och varm. Lite tafflig. Det var inte saker jag ville åt utan nåt från hjärtat. Jag vägrar tro att jag inte förtjänar mer. Jag vet att jag är bra. Jag vet att jag har gjort massor för jobbet som jag inte behövt göra, på bekostnad av min hälsa.
Jag är inte dum i huvudet. Och jag är inte felfri. Jag gör oxå fel. Såklart. Och.
Jag är en känslomänniska. Och det som skedde igår på avtackningen kändes ledsamt. Det är en ledsen Ellen som lämnar sitt jobb.
Men det är en glad Ellen som kommer till sitt nya jobb!
Kram.
P.S. Jag fick en gigantisk blomma på jobbet igår. Titta hur den ser ut när jag har slagit in den.
Tadaaa! E.T!
- I min lilla värld av blommor// Ellen
