Äh!

Skulle skrivit något men jag orkar inte. Feber, det räcker så.

Hämta barn.

Jag hämtade barn strax efter 15.

Jag står och pratar med Lillas kompis pappa medan jag plockar ihop grejer som ska hem för tvätt.

Jag ger er cirkus Alm:

Lilla: Titta, min mamma har en rund mage.

Pappan: Eh, jaha (högröd)

Lilla: (klappar mig på magen). Ser du. Det är en bebis i magen.

Jag: (morrar) SLUTA NU.

Lilla: Vi ska få en lillasyster i mars. När min storebror fyller år.

Stora: Ska jag få en lillasyster. Varför för jaaag inte veta något förrän nu...

Jag: (avbryter) Men sluta nu.

Pappan: Men nu ser jag. Vilken fin mage du har. Fast du är inte så stor, va?

Lilla: Ja. Man får känna om man vill.

Stora: Vet du aaaatt. Mamma och pappa hånglar sex och det tar tio minuter. Det har pappa sagt...

Lilla:(fyller i)...och då blir det bebisar som kommer ut ur mammas snippa.

Jag: JAG SKA INTE HA NÅGON LILLASYSTER. INTE NÅGON LILLEBROR OCH INTE NÅGOT ANNNAT HELLER.

Pappan: Näehäe (vaggar från sida till sida), men ja men ja men ja men (raffsar bland sin dotters kläder) och mumlar att han har bråttom för mamman sitter i bilen.

Ridå.

Dagens andra.

- I min lilla värld av lönnfeta små blommor/Ellen

Tjyv-Ellen.

Jag är hemma och sjuk idag. Vi kan säga att jag har tampats med magsjuka inatt (milt sagt).

Imorse mådde jag lite bättre och tänkte åka och handla lite medikament till min kropp på Konsum. So I did. Väl där så kom jag på att jag för några veckor sedan handlade mat och en bukett rosor där. När jag då kom hem så kom jag på att jag förmodligen inte betalade för blommorna (låg bakom min väska, i vagnen). Så jag tänkte att jag skulle göra rätt för mig inom kort - men det har inte blivit av.

Idag när jag hade handlat medicinerna så gick jag till kioskdelen på Konsum och bad att få betala för mitt tjyvaktiga beteende för några veckor sedan.

Jag: Hej. För några veckor sedan handlade jag rosor här men jag missade att betala för dem och det vill jag gärna göra nu.

Expedit: (TYSTNAD. Glor på mig med öppen mun och stirrande ögon).

Jag: Ja, det känns ju olustigt att jag snor från min närbutik. Och rätt ska vara rätt kvittrar jag hysteriskt. (Jag blir rätt lätt hysterisk när jag gjort något dumt och blir påkommen. Fast i det här fallet lämnar jag ju ut mig själv. Ja. Men ni förstår vad jag menar).

Expedit: (TYSTNAD. Stänger mun. Glor fortfarande).

Jag: Går det bra?

Expedit: Ja, alltså, men vaddå, varför vill du betala? Det låter för bra för att vara sant.

Jag: Ja alltså jag vill ju betala för att jag brukar betala för det jag handlar. Den gången missade jag det pga förvirring. Och nu vill jag att det ska blir rätt.

Expedit: Jaha. Eh. Vad vill du betala då?

Jag: Ja, jag tror att dom kostade 59,90 eller 49,90 men jag är osäker

Expedit: (Glor - nu med öppen mun igen). Men 49,90 då. Om du är säker på att du verkligen vill göra det här.

Jag: Ja, men det vill jag. För jag vill betala för det jag tar.

Expedit: Jaha. Ja. Ja. Ja. Ja 49,90 då.

Jag betalar och går ut.

Expediten glor. Munnen är öppen.

Sen går jag och hämtar ut ett paket på "Posten" (dvs Pressbyrån) och när jag kommer ut till bilen står expediten och han som jag tror äger Konsumet, där och tittar förvirrat omkring sig.

När dom ser mig kommer dom emot mig och ger mig en bukett rosor och ägaren kramar mig och säger: TACK FÖR DIN ÄRLIGHET.

Så jag blir stum men säger sen: Innebär det här att jag är skyldiga er pengar igen nu då?

Ridå.

- I min lilla värld av blommor/Ellen