torsdag 20 januari 2011

Tåget i retur från Köping.




Det gick ju bra med pitchen. Riktigt bra tom. Men efter att ha gått upp halv fem och sovit i snitt tre timmar senaste nätterna, är jag nu på gränsen till utmattning. Det har visat sig i ungefär en miljon flamsattacker. Tur att mina kollegor har samma status.


I övrigt är det här till salu i Köping.
Kanske ska jag slå till? 1,5 miljon för detta. Dock väntar en tremiljonerfemhundraarton kronorsrenovering.
Mmm...

Nu hem och sova (läs: springa efter barn och skrika nejochnejochnej tills jag kräks på ordet nej och min egen röst)

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Bryta huvudet?

Läser i dagens DN att det halkas en massa och att många bryter kroppsdelar, vilket ju aldrig är särskilt roligt. Särskilt utsatta är händer och handleder. Inte så konstigt kanske. Bredvid artikeln finns en ruta med "Guide: Så här skyddar du dig". En av punkterna är: "Akta händerna. Händerna är extra utsatta när du halkar" eller något liknande. OOOOOOOkej. Det klart att jag skyddar mig från handledsbrott genom att akta händerna om jag halkar. Men om jag inte tar emot mig alls kanske jag bryter nacken eller spräcker skallen. Är det bättre? Att uppmana folk att inte ta emot sig när de halkar verkar jättekonstigt. Om man tittar på barnen så slår de sig ju mindre efter att de lär sig att ta emot sig med händerna när de ramlar.
Har man gjort någon studie på detta? Jag menar så att det finns någon empiri bakom rådet? Är det så att man inte slår sig alls när man låter bli att ta emot sig med händerna?
Och, dessutom. Rådet skyddar en ju inte direkt från att halka... Vilket jag trodde var meningen med guiden.

BF

Har prommat en timme. Nu återstår en halvtimme tills jag ska hämta bebisen. Då fick det bli en smoothie på Stationshuset. Och en lunchmacka för att motivera kortköpet. Har ju aldrig några kontanter...
Bebisen sa inte ett knäpp när jag gick så han verkar hur cool som helst. Skönt!
I morgon ska han få stanna på lunch vilket ju är superbra. Men de ger sig en riktig utmaning; på menyn står makrill... Känns lagom dagisaktigt. Bra att de får all sorts mat. Dåligt att hans första försök ska bli något utöver det vanliga. Jag har svårt för fisk själv så det är lite begränsat utbud hemma om man säger så.
Lax, torsk, sjötunga och rödtunga är ju typ det som bjuds. Med massor av sås. Nåväl, jag blir glad om det går bra. Fisk är nyttigt.
Helt sjukt skönt i alla fall med 1,5 timme barnfritt!



Så det så, sa Anna

Det är lite mulligt på Centralen.

Förutom montern som byggs upp precis framför mig så är ju Centralstationen jättefin.


Det är ju inte Grand Central och Stockholm är inte New york, men ändå.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Oglamouren med att jobba på reklambyrå.

Jag gick upp halv fem. Jag har ett tåg (kör SJ ens tåg längre?) som ska ta mig bort från storstan till en mindre stad, nämligen Köping.


Vi har en pitch där. Jag har halva dragningen själv...fjärde dan på nya jobbet. Det ni.


Det är vad jag kallar mastigt. Tur att jag har jobbat på det här jobbet tidigare. Så jag har en hum...

Så. Mot Centralen. Mamma kör. Värsta bästa taxin.

- I min lilla värld av blommor// Ellen