Jag vill inte förringa någons hem. Eller kritisera någons inredning. Men vad fan är det
här?
Ponera att paret heter Leffe och Kerstin.
Kerstin: Leffe! Ska vi sälja vårt hus?
Leffe: Ja. det tycker jag. Vi som ska flytta till Gran Canaria på halvtid behöver inte hela den här ytan.
Kerstin: Då så. Jag ringer mäklaren på byn.
(ringer mäklaren som kommer på dan).
Kerstin: Hej mäklaren.
Mäklaren: Jag har glömt kameran. Men jag har en 1-megapixelkamera på mobilen. Det borde funka.
Leffe: Känns det inte lite avslappnat om vi inte städar upp i köket. Lite mer trivsamt?
Mäklaren: Jo visst. Låt lådorna vara på glänt och brödburken står så där, lite trivsamt, öppen och där tittar en påse med Pågens vaniljbullar ut.
Mäklaren: Men sovrummet. Där vill folk ha det fräscht, serrni.
Kerstin: Jaha. Borde vi bädda sängen? Och Leffe, Leffeeeeee?! Har du inte den där nyaste tidningen du prenumererar på, att slänga fram på tidningen. Så vi får fram en inredningstidnings-känsla?
Leffe: Jo.
Mäklaren: Perfekt. Där satt den. Lets rock.
Leffe: Jo.
Mäklaren: En annan sak; jag fotar däcken där ute innan jag går. Det ger en känsla av egenföretagarmentalitet. Om jag får fota där så tror jag vi har en förstabild. Okej, Leffe?
Leffe: Jo.
- I min lilla värld av blommor// Ellen