onsdag 1 april 2009

Nu är febern 38.1.

Jag mår sådär men tusen gånger bättre än igår. Imorgon blir inget jobb då men kanske fredag (jag lever på hoppet). Allt annat känns olustigt. Fast jag kan ju erkänna att jag haft det stökigt senaste månaderna. Mycket har ställts på sin spets och mycket har bökat. Kroppen sa ifrån och blev skitsjuk. Nu ska jag sova. Igen.
Kram och godnatt.

Hopplös

Meh! Repa-tanten har slagit till igen. Få här som kan få mig så irro som hon. Jag står och tömmer mitt postfack, med telefonen i fickan. Dit är alla mina nummer vidarekopplade så man kan ringa mig på vilket nummer som helst och jag svarar fast jag inte är direkt på plats. Det ringer i repa-tantens lur. Repa-tanten svarar och säger; "Nej, jag såg henne just gå till fikarummet, hon har 16 på slutet, prova igen om 10 minuter."
Eh, våra postfack ligger inte i fikarummet så vitt jag vet.
"Du, sade jag, jag är inte i fikarummet. Jag är aldrig där och vill inte vara där. Jag kan vara och bajsa eller vad som helst - det enda du skall göra är att hänvisa dem till mitt direktnummer. Antingen svarar jag eller så får de tala in ett meddelande. Ingen har med att göra vad jag gör eller är." Tant tittade frågande på mig, och jag vet att hon kommer att svara exakt lika nästa gång igen. Det når liksom inte fram i huvudet på henne.

Film.

Visste ni att Anna och jag har haft statistroll i en stor film? Minns ni filmen Transporter? Den spelades in i Eze. Vi fick varsin statsist-roll och 200 euro var. Rakt i handen. Vad vi gjorde? Stod och såg snygga ut och skrek när en bil med Jason Statham susade förbi. Fräsigt va? Här kan ni se en bit ur filmen!

Dags att ta fram den här bilden igen.

Snart täcker vi av eländet...fräsigt! Då kan man bada efter jobbet igen. 

Banta eller vara sjuk?

Det är frågan. För mig är valet solklart. Jag är hellre sjuk. Banta suger och är man sjuk så har man ingen aptit. Fräsigt.

Lunch!



Tomatsoppa. Surprise!

Värsta aprilskämtet

I morse säger mannen till mig (i skämtfull anda): "You don't love me anymore!"
Jag: "I never did! Jag tog dig för din enormt voluminösa plånbok och mitt liv i lyx, glamour och sus och dus!"
Kul att jag har humor i alla fall. Den glamouren har ju som ni vet hittills resulterat i flugor i poolen på sunkiga hotell längs med E4 typ... Vilken jäkla sucker jag är.

Kommunikation

Föräldramöte igår. Inte dagisfröknarnas starka sida. De svamlade om lekar och doktorslådor och allt möjligt. När det var klart tittade de på agendan och tyckte att de hade avhandlat i princip alla punkter; Presentation, Reggio Emilia pedagogik, avdelningen, rutiner och ansvarsfröknar. Själv hade jag inte lyckats uppfatta något av det där.
Resultatet av mötet blir att vi skall få fröknarnas mailadresser för de som vill maila och att de skall upprätta en postlåda för dem som hellre lägger lappar till sin ansvarsfröken. Detta eftersom fröknarna på vår avdelning oftast inte är där vare sig på hämtning eller lämning och då är svåra att prata med. Så nu skall vi lapp-kommunicera. Barnets ansvarsfröken jobbar kl 9-15.30 och jag har träffat henne en gång när hon ringde hem mig för att barnet var trött. Mitt förtroende för henne är på minus. Började på noll och så gjorde hon bort sig med den hemringningen så nu är det minus. Blir en liten uppförsbacke kan man säga.
Idag var första dagen i hela mars som jag kunde lämna utan att barnet blev ledset, så vi gör framsteg.

Pratade just med Bonus


som redan är nere i Nice. Jag blir alltid så glad när jag pratar med henne. Tack "Kacka"! Jag tror att hon stod på den stora balkongen för man hörde tydligt dom franska små fåglarna som höll låda. Jag längtar. Kom igen. Bli frisk nu. Jobba jobba joooobbaaaa!

Jäkla skitdag.

Den som började så bra. Jag har bara lite över 38 grader. För första gången sen i lördags. Min hals är vedervärdig men ändå bättre. Solen skiner. Sen kom samtalet. Min mans morfar har gått bort. Ni som följer bloggen vet att vi var på hans morfars frus begravning för ca en månad sen. Nu är det dags igen. When it rains, it pours passar bättre än någonsin.
Nu ska jag sova lite.