onsdag 7 oktober 2009

Jag jobbar fortfarande.

Igår undrade mina barn varför jag aldrig leker med dem. Varför jag bara måste jobba hela tiden. Både på jobbet och hemma.
Ångest. Ångest. ÅNGEST och framför allt. Jag undrar med. Och jag fattar inte varför det är så här! Jag fattar inte och jag orkar inte. Alldeles nyss frågade min vän och kollega, Åsa mig om vem som ringde, när jag precis lagt på luren med en kund. Jag kunde inte komma på det. Fast jag precis lagt på. Efter typ 5-10 sekunder kom jag på det. Hur sjukt är det? Håller min hjärna på att brinna upp?

Idag har jag tagit min vän Åsa i besittning här på jobbet. Hon jobbar med mig. Vare sig hon vill eller inte. Som tack åker hon upp på fräsigt-listan. Fräsigt.

IPHONE+ELLEN=ÄNTLIGEN

Det tog ett år efter alla andra men nu är den här. Ikväll ska min man få pilla i ordning grejerna. Det är lixom hans nyckelkompetens. Väldans fräsigt. Fast å andra sidan. Det är som att gå tillbaks till NMT Röd. Stor som tusan är ju telefonen...

Vem hinner med lunch?

Alla kostcirkelns delar...Fräsigt. Fetma 2009 here we go.

HJÄLP.

HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP!
DET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM DET ÄR BARA REKLAMDET ÄR BARA REKLAM!