Barnet sitter i badet. Jag sitter i rummet bredvid och lyssnar på vad han gör. Men det har blivit fel ändå. Eller, han har artigt frågat så jag får skylla mig själv att jag inte orkat kolla. Han sa; mamma, jag behöver tvål i vattnet, kan jag använda den här? Okej, tyckte jag, ta den då. Vi har några duschtvål och shampoo och så som står på badkarskanten och jag tänkte att han häller väl i lite av det då. Och det har han gjort. Men inte bara lite. Han har tömt en alldeles ny tvål i badkaret, och även en balsam som hade ungefär en tredjedel kvar. Shampoot låg och flöt omkring men det var inte öppnat. Upptäckte min fadäs när det började låta kläm-på-tom-ketchup därinne. Ja, ja, han lär ju bli ren i alla fall... Strid utbröt när jag tog ifrån honom duschtvål nummer 2 som skulle klämmas ut i badkaret.
Men jag är inte helt genomlat i alla fall. När han frågade; Får jag raka mig med den här? Gick jag i alla fall dit och tog bort rakhyveln från honom...
