22.12

...fortfarande ljummet och ljust när jag ligger i sängen och glor på TV.

Det har varit en uppochnervänd dag. På alla vis.


Nu går jag dock och lägger mig med värme i hjärtat.

Idag börjar sommaren, älskade vänner. Oavsett väder.
Sov gott!
Natti.

- I min lilla värld av blommor/ Ellen

Så.

- I min lilla värld av blommor/ Ellen

Jag är rädd för smulan

Brynolf kom till mig i morse och meddelade att han var rädd för smulan. Rätt onödigt tyckte jag, att vara rädd för en smula. De gör ju sällan någon skada.
Men eftersom han yttrat dessa ord även tidigare kände jag att jag borde gå till botten med den här skrämmande smulan.

Visade sig att smulan var en bullig, ullig och surrande humla.
Det kan jag förstå.

Från gardin till luder.

Imorse klädde jag på mig en maxiklänning:


Fint. Om man är kungens gardiner eller en böljande sommaräng. Men jag är ju inget av det. Så jag bytte.



Snorhöga gröna skor, pencilskirt och tight överdel.

Nu blev jag alltså hora istället. Jag vet inte
...men det blev förmodligen till det sämre. På alla sätt.

-I min lilla värld av blommor/Ellen

Det finns en närvaro i mitt huvud...

Jag skulle inte säga skallebank... Men kvällen igår sitter ändå kvar i huvudet idag.

Var på 19 glas och åt (drack) middag igår. De hade en orange vinfestival. Minns inte nu hur många rätter och viner det var... 6-7? Typ.

När det första vinet hälls upp ser det ut som kisset från en riktigt uttorkad drinkare.
- Oj! Vad orange! Utropar jag.
- Därav orange vinfestival säger servitören lite sådär lagom roat.

Sånt fattar ju inte jag. Har inte läst på. Bara hängt på.

Vinet doftar rött. Smakar rött. Är orange. Räknas som vitt.

Sedan kommer en strid ström av viner av varierande smak och karaktär med då den gemensamma färgen orange. Och varje gång frågar jag:
- Räknas det här som vitt?
- Det är orange. Säger servitören. Men till slut, efter en lång harang om varje biodynamiskt odlad liten druva så säger han:
- Det är ett vitt vin.

Så jag har druckit sju mycket speciella, men alla väldigt trevliga, vita orangefärgade (till rödfärgade) viner.
Eller det sista var inget vidare men det är för att jag inte gillar dessertvin generellt.

De hade en kväll tidigare i våras med 19 Riesling. Det hade varit något för mig. 19 glas vitt. Då hade skallebanken varit ett faktum och inte bara en förnimmelse!