torsdag 8 april 2010

Nästa milstolpe i husbygget.

Det är dags för tomten. Just nu har vi ett stort fint hus på en undermålig, katastroftomt. Så är det när man bygger nytt. Nu är det dags att ta hand om det. Jag tänker mig nåt sånt här:

Jag tänker en liten yta vid en amerikansk veranda. Jag tänker colonial stil. Jag tänker varmt året om. Jag tänker italienska stenplattor vid poolen. (JA JAG VET JAG BOR I NACKA OCH JAG HAR INGEN AMERIKANSK VERANDAJÄVEL ELLER SOL SÅ JAG KAN PLANTERA TROPISKA VÄXTER JÄVLA SKIT. OCH JAG BAJSAR INTE PENGAR SÅ JAG KAN KÖPA DET ITALIENSKA SKITSNYGGA VITA STENPLATTORNA. JÄVLASKIT IGEN).

En liten oas vid poolkanten där jag kan sitta med mina väninnor och vara snygga och äta melon och dricka skumpa i fina korgmöbler över bar himmel.
(JÄVLA SKIT HÄR OCKSÅ. JAG BOR I ETT LAND DÄR DET REGNAR ELLER SNÖAR TYP 290 DAGAR OM ÅRET. DÄR KORGMÖBLERNA KOMMER RUTTNA EFTER TVÅ SKURAR PÅ VARANDRA OCH DÄR JAG VARKEN ÄR SNYGG ELLER KOMMER HA TID ATT SITTA EFTERSOM JAG JOBBAR HELTID JÄVLASKIT.)

Och här då. Ser ni. Åååh. Blått. Vitt. Veranda. Mera vitt. Mmm. Gaaaah.
(NÄE. INTE HÄR HELLER HAR JAG FÖRUTSÄTTNINGARNA. JAG HAR INGET FLUFFIGT UTERUM SOM BEHÖVER MIG JÄVLASKIT)


P.S JÄVLA AMERIKANSKA SKITINREDNINGSTIDNINGAR SOM DROPPAR IN EN GÅNG I MÅNADEN. USCH. VARFÖR PLÅGAR JAG MIG SJÄLV MED ALLT SÅNT HÄR?!

Dagis, dagis, dagis

Har nu fått plats på dagis i Saltis. Men inte på de två dagis som ligger närmast utan ett som man måste åka bil till. Så nu våndas jag med hur jag skall göra. Om jag ändå måste åka bil kan han ju lika gärna gå kvar. Å andra sidan vill man ju att han skall få kompisar närmare där vi kommer att bo. Å tredje sidan så kanske vi kan få plats på de andra dagisen så småningom och då är det ju onödigt med ett mellanspel på detta dagiset. Å fjärde sidan blir nog inte det förrän maj 2011 tidigast och jag vill ju helst ha bytt innan bebisen skall skolas in... Det kanske bara är att byta då...
Mest är jag dock förbluffad att jag till slut lyckats ställa oss i kö i ett helt vanligt dagis som inte har med kyrkan att göra eller ligger i något lägenhetsghetto. De har till och med goda resultat i kundundersökningarna så hur illa kan det vara? Bättre än där vi går idag. Det är ju bara en kompisfaktor det handlar om egentligen...

God mat

Var på Elite Hotel Marina Tower igår och käkade middag. Läcker miljö och helt okej mat. Mitt lamm var lite underkryddat men gott och de andra var nöjda med sin mat. Blir nog smutt i sommar om de sätter ut bord utanför så kan man sitta och glo på båtarna och dricka vin. Känns som en plan för min del.
Vi befinner oss alltså i Saltsjöqvarn...

Oxå sjuk

Har fått bihåleinflammation. Inte helt nöjd med det. Sov knappt något i natt på grund av värkande tänder, men kanske det blir bättre i natt. Skall dock inte klaga då det ju inte är huvudvärk i Ellens proportioner.

Grattis.

Ni har allt matriellt jag vill ha. Och lite till. Fan! men bra jobbat.

Glädje.

Doktorn har undersökt huvudet. Ingen tumör. En inflammerad körtel. Som det skars i. Det typ tjöt i knölen när det gjordes. Visslades. Och sen klämdes det på. Jätteäckligt. Jättemycket blä.

Sen kom doktorerna fram till att huvudvärken MÅSTE bero på stress-relaterade saker så jag är nu remitterad till en klinik med inriktning "Svår stressrelaterad huvudvärk". Känns skitskönt.

Efter det fick jag en spruta - liknande den som man ger till dom med migrän. Den skulle få huvudvärken att släppa ett par timmar typ. Bara för att få en förnimmelse om hur livet är utan huvudvärk.
Efter 15 minuter var den borta, min värk sen fem månader tillbaks.

Och jag vet att den kommer tillbaks i eftermiddag men bara det att få vara utan skiten i ett par timmar gör mig mer än lycklig. Är det så här livet är? Är det så här vackert? Tänk att jag har missat allt senaste halvåret pga huvudet. Så just nu ligger jag raklång i sängen och njuter av att inte ha ont i huvudet i ett par timmar...

På vägen hem började jag gråta av allt som släppte. Jag har ingen hjärntumör, jag ska få leva, jag kommer att få leva utan huvudvärk. Helt fantastiskt. Så jag köpte jag mig lite blommor för att fira livet (jo, jag låter religös - jag hör det men jag känner mig nästan så).

Ut med blommorna på ballen (balkongen, inget annat).

Tadaaa

Frikort.

Jag trodde aldrig att jag skulle "tjäna ihop" till ett frikort. Nu har jag gjort det.



Det känns lite sorgligt på något vis. Som ett bevis på att kroppen är på väg att ge upp. Vidriga tanke.

-- Post From Ellens iPhone

Jag borde prioritera om.

Det borde jag verkligen.

Och här ligger jag.

Och kan faktiskt inte annat. Jag jobbar i sängen idag också. Jag och min JÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ*LA knopp. Idag ska iaf jag och mitt blödande huvud till farbror hjärndoktorn. Tänk om han har en mirakelmedicin som kan få bort huvudvärken redan i eftermiddag.
Typ:

- Ellen, jag tycker att du ska ta den här tabletten och dricka ett glas champagne och sen är du som ny imorgonbitti.

Jag väljer att tro så. Tror man så kan det inträffa. Så tänker jag.