tisdag 9 februari 2010

Hej Peter.

Kommer min nästa telefonräkning bli hög?



- Posted from Ellens iPhone

Gammal som gatan eller för ung?

Jag bläddrar i tidningen Hälsa som jag fått "ärva" av min mamma. Så hittar jag det här:






Alltså allvarligt talat... Menskopp? Vad i hela friden är det och why??? WHY?!

- Posted from Trillibiten Ellens iPhone

Ny enkät uppe. Här ser ni redovisningen från förra:

Relam och media toppade. Inte så konstigt eftersom både jag och Anna jobbar med det. Och säkert läser några av våra vänner eländet. Ni som gör annat alternativ - vad gör ni egentligen? Pluggar kanske?
//Einstein

Tänka positivt.



Ja då. Det kan jag med även om jag tycker att det har varit en jäkla skit-tid. Här har ni mitt liv, svart på vitt (eller blått och rött på vitt om man vill) oktober-dagens datum. Men. Jag ser fram emot mars. Mars ska nämligen ordna upp allting i mitt liv. Det har jag bestämt. Och det, mina vänner, det är inte lite det. Mars har jättejättemycket att göra.

BRING IT ON!

Rekommendation

2 program på TV8 jag rekommenderar:

Two fat ladies - fullständigt fantastiska feta damer som lagar mat. Typ så där är Ellen och jag... Fast lite mindre i omfånget.

Property ladder - amatörer som skall göra fastighetskarriär genom att renovera slitna bostäder och sälja med vinst. Men puckona fattar ju inte vad det går ut på. Riktigt roligt.



But why?

En sak hemma irriterar mig enormt hemma. Tvätten blir aldrig hängd av någon annan än mig. Ändå, nästan alltid, är maskinen avstängd när jag kommer för att hänga.
Maken går alltså in i tvättstugan och konstaterar att maskinen är full av ren tvätt och stänger av maskinen och går därifrån.
Det är ju som att säga "jag ser att du vill ha hjälp men det skiter jag i, och det vill jag att du ska veta"
Bussigt!



Skitmorgon

Barnet har utslag. Stor diskussion om vad set kan vara på dagis. Barnet har inte feber, inte ont i halsen och har aldrig tidigare uppvisat någon överkänslighet. Men det snackas femte sjuka hit och allergi dit. För att få tyst på snacket och så klart för att veta att det inte behöver någon form av behandling tog jag utslaget till doktorn i morse.
Smal sak tänkte jag, men barnet på vilket utslaget sitter tänkte annorlunda. Efter svininfluensa-spruta tjohejset är han nu rädd för doktorn. Väldigt behändigt. Först en timmes skrik hemma och sedan kaos på sjukan. Puh!
"Villintevillintevillintevillintevillintevillinteeeeeeeeeeeeeeeee!!!!!!!!!!"
Själv känner jag bara orkarinteorkarinteorkarinteorkarinteeeeeeeeeee!!!!!!!
När så doktorn efter långt och länge får ta en sekunds titt på en mikromillimeter av utslaget så tycker hon, precis som jag gjort, att det verkar vara ett virusutslag. Bra! Då går vi hem tänker jag.
- ELLER, säger doktorn, så är det scharlakansfeber.
????? Var kom det ifrån? Det vill vi INTE ha.
- Håll kontakten. Får han feber och ont i halsen är det inte så bra.
Näe, minst sagt. Jag vet ju att det inte är scharlakansfeber och hade jag inte gått till doktorn så hade jag sluppit nojan. Hatar doktorn. Varför är inte medicin en exakt veteskap som matte exempelvis? 1+1 är ju 2, inte 2,5 eller eventuellt 1,75 om det är fullmåne.
Fnas. Det slår mig att sonens utbrott kanske har med mig att göra... Psykologi är också ett jävulens påfund.