tisdag 7 juni 2011

Den som inga pengar har, den får gå med rumpan bar.




Jag fattar inte varför nästan alla (dom flesta under 25 men obehagligt överraskande oxå kvinnor i min ålder) går med shorts som är mindre än ett par trosor den här sommaren.

Hade det här varit min dotter så hade jag inte tillåtit det.
Hade det varit jag så hade ni fått skjuta mig.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Varför slappa?

Idag var det resterna av söndagens lasagne till middag. Då hade man ju kunnat passa på att slappa istället för att laga mat... Men man kan också dammsuga bilen. Och tvätta mattor! Så det gjorde jag.
Och sedan vattnade jag barnet med trädgårdsslangen tills han halkade och slog sig... Väldigt lyckat!



Botar huvudvärk...




- I min lilla värld av blommor// Ellen

Huvudvärk

 

Lord vilken huvudvärk. Jag ska på Josefinas i kväll är det tänkt. Just nu vet jag inte ens hur jag ska komma ut ur från jobbet...


Så. Idag är mina blogginlägg lite frånvarande. Mitt huvud är på semester. Typ...

- I min lilla värld av blommor/Ellen

Video är ett ok

Även om jag vill kan jag inte läsa tankar. Särskilt inte via video.

Hade ett möte inbokat med kund i förmiddags, apropå att hon var missnöjd med vårt arbete. Var förberedd på att sleva i mig bajs med soppslev, men det blev inte så farligt. Också därför jag envisats med mötet - när man tvingas bli konkret så är det till slut ofta inte så farligt.
Kärnan i det hela är så klart budgetmässiga. Och att hon önskat att vi skulle vara övergripande projektledare för hela deras implementation internt hos dem, vilket kan vara svårt att veta då detta inte är kommunicerat förrän nu och inte heller är vad vi brukar erbjuda inom vårt tjänsteområde. Vi kan naturligtvis göra det men det lär ju inte bli billigare för henne! Och det är enklare för mig att erbjuda lösningar för att underlätta för henne när jag vet att hon har sådana tankar.
Nåväl, märkligt ändå att gå och vara sur för saker utan att ha berättat vad det är man vill ha. Det syns liksom inte på utsidan vad hon vill...

Har länge försökt sy ihop en social aktivitet med kunden eftersom nästan alla möten sköts över video, men de är stört omöjliga. Prioriterar bort och vill inte. Jag förstår det när man har mycket. Men i vårt snack idag är jag övertygad om att den första halvtimmen när hon berättade om sig själv privat gav allra mest. Även för jobbet. Hoppas att hon också tyckte att det gav något.

Kunden bor i en helt annan del av landet men skall flytta till "stan". Ägnade hela dagen igår till att gå på visningar. I Nacka. "ja, det är ju absolut bäst där!"
Well, my dear, I know! Inte nog med att det är världens naturmässigt vackraste kommun, vi har två överlägset härliga medborgare och ett styre som inte går av för hackor! Det klart att alla vill bo där. Hur någon kan vilja något annat är beyond me. Om vi inte pratar Västindien, Sydfrankrike, Italien och i princip allt söder om Malmö förstås. Bäst att verkligen hålla koll på var hon går på visning... Tänk om vi blir grannar? I den bemärkelsen känns våra videomöten ganska bra!

Visar sig att hennes make är från Leeds, där ju D bor med sin make från Leeds. Kunden lyckades dock med bedriften att dra sin make därifrån till Sveriges minsta håla när barnen kom. Inte illa! D, du får hämta lite inspiration från henne. Hon dansar salsa minst en gång i veckan, kan det ha med saken att göra?!

Maken jobbar på samma företag med ett projekt beroende av IT, men som blir nedprioriterad ideligen på grund av att kundens, hans fru, projekt alltid prioriteras högre men blir försenat.
Jag skulle inte vilja sitta vid deras middagsbord. De kanske skulle äta middag via video?