fredag 31 december 2010

Fult ord.

Vet ni vad som är ett av dom fulaste orden jag vet?
Vikt. Det låter fult när man säger det. Vikt. Viktviktvikt. Det ställer till mycket bekymmer för folk (oftast kvinnor) överlag som jämt strävar efter en exakt siffra att väga. Även jag har haft issues med detta. Inte längre utan när jag var yngre.



Jag lägger det på helveteslistan. Nu. Skumpa.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

torsdag 30 december 2010

Här vaskas fan ingenting!

Och vem har kommit på den korkade idén? Vet någon, på riktigt, någon som vaskat? Nåväl.
Iom denna skumpa är jag nu helt fri. Jag tillhör inget jobb. Jag är fri. Frifrifri.


Fri!

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Vad är det för fel

Soptunnetömning igår. Hämtade soptunnan från vägen idag. Redan halvfull av någon annans sopor! Inte sjysst! Vad är det för fel på folk? Har noll respekt för andra...


Så det så, sa Anna

Och här ligger jag och slöar.

Och kan inget bättre. Livet är bra härligt.


Nu måste förkylningen väck för om två dagar är jag på ett plan, på väg till San Augustin. Och vet ni? Jag är mellan två jobb då så inget, jag repeterar inget!, kan störa mig. Jag äger mig själv då. Så jäääääääääääävla fräsigt.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

onsdag 29 december 2010

Avtackad.

Blev jag idag. Av vänner på jobbet. Fick ett fantastiskt armband (sånt som jag köpte igår) fast i metall och bredare. Och jag fick hemstickade handledsvärmare av Å. Och vi drack vin klockan 11.


Då var jag lycklig. Presenterna var bara en extra bonus. Att vi samlades betydde allt.

En timme efter fick allt en bitter eftersmak, tyvärr.

Nu är jag säker på att jag gjorde rätt som byter jobb. Det har jag inte varit 100% på förut. Nu vet jag. Och det gör mig ledsen på nåt vis. Jag som brukade älska det här arbetet.

Vad är det man säger; dont look back in anger?!

Nu: träning.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Early bird.

Jag sitter på Riddarbageriet och varvar ner.





Även om dagen knappt har börjat, även om solen knappt nåt upp, även om Stockholm fortfarande känns som en nattstad - så behöver jag varva ner.


Jag gör det med en mango-te och väntar in Å. Vi ska äta frukost ihop här. Varför vi inte har gjort det förut är en gåta. Vi har ändå jobbat ihop i snart tre år.

Mitt liv på den här reklambyrån är snart till ända. Idag känns det skit. Jag fick en avtackning igår. Men den kändes mer panikframkastad än genomtänkt och varm. Lite tafflig. Det var inte saker jag ville åt utan nåt från hjärtat. Jag vägrar tro att jag inte förtjänar mer. Jag vet att jag är bra. Jag vet att jag har gjort massor för jobbet som jag inte behövt göra, på bekostnad av min hälsa.
Jag är inte dum i huvudet. Och jag är inte felfri. Jag gör oxå fel. Såklart. Och.
Jag är en känslomänniska. Och det som skedde igår på avtackningen kändes ledsamt. Det är en ledsen Ellen som lämnar sitt jobb.

Men det är en glad Ellen som kommer till sitt nya jobb!

Kram.

P.S. Jag fick en gigantisk blomma på jobbet igår. Titta hur den ser ut när jag har slagit in den.


Tadaaa! E.T!

- I min lilla värld av blommor// Ellen

tisdag 28 december 2010

Det flyter på

Barnets rum är färdigstrippat. Nyårsmaten är inhandlad. Målaren är betald och tid bestämd för nästa repa, dvs övervåningen. Snart kommer hantverkaren och gör köket och jag sitter här och dricker vin. Det flyter på.


Så det så, sa Anna

Belönar mig själv.

Jag slutar på mitt jobb. Det måste belönas. Så jag gick till galleri Asplund och gjorde slag i saken.
Det kostade rätt mycket skjortan. Men jag är värd det. Jag måste vara värd det. Mitt armband blev mullvadsfärgat. Jag är överlycklig.
Köpt lycka när den är som bäst. Snart ska jag hem och ta hand om sjuka barn.

- I min lilla värld av blommor//Ellen

måndag 27 december 2010

Är julen slut nu?

Lite dvala så här över julen för min del. Dels firar vi i tre dagar och dels fyller brorsan idag, så det blir liksom fyra dagar i rad varje år. I år fyllde han dessutom 40 så det tålde att firas. Kommer just därifrån. Han fick en fin klocka av oss. Tror han blev glad.
I morgon blir en vanlig dag även om maken är ledig. Vi ska i alla fall inte fira något. Vi ska fortsätta på det jag satte igång på förmiddagen idag, nämligen strippa tapeterna från väggarna i barnets rum. Ja, de har bara suttit uppe dryga halvåret men barnet och jag är överens - något måste göras. Egentligen hade vi tänkt låta målarna göra det när de kommer tillbaka men då måste barnet evakueras i typ två veckor så det orkar jag inte. Jag kan jobba runt sängen.
I och för sig har han just sagt att han ska flytta hem till familjen Alm då jag säger att han måste ha overallen på sig även framgent så rummet verkar ju bli evakuerat ändå. Men ändå.
Urk, nu blir jag åksjuk! Adjö!



Så det så, sa Anna

Skitdag!

Så här då.
Det började med att jag och Mr Alm la oss med skilda åsikter igår och jag vaknade upp ledsen för jag vill inte lägga mig och vara ovän. Med nån. Så för att det skulle kännas bättre så bäddade jag nytt i sängen. Dålig idé den här dagen. Tvättkorgarna blev fulla.


Jag hatar fulla tvättkorgar. Alltså haaaaataaaar!
Vår torktumlarjävel är dessutom sönder eftersom ingen (läs: jag, såklart, vem annars?) ringt på service.



Ser ni hur den flinar mot mig...?
Jag kom till jobbet efter att jag borstat bilen i ca 150 år, lämnat våra mattor på tvätt efter vår Lars Norén-jul (orkar inte länka, bläddra någon sida så hittar ni skiten). Kommer till jobbet och inser att jag, som jobbar på min semester för att göra ett schysst överlämnande, är totalt bortglömd. Avtackning; tydligen inte. Jag blir så ledsen att jag blir förbannad. (Det styrs senare upp av en ängel, tack fina du. Imorgon ska jag bli avtackad av dom få som jobbar). Jag måste inte få 10.000 på ett presentkort men ett tack och en blomma hade varit fint. Eller vad fan. Ge mig 10.000 på NK/Louis Vuitton/Gucci så är jag nöjd. För besviken är jag oavsett eftersom initiativet inte kommer från mina chefer utan från en vän/kollega.

Sen går jag hem tidigare. När jag kommer till bilen så ligger den här lappen på rutan.


Well fuck you and the horse you ride on. Överklagan kommer. Men jag måste såklart ligga ute med nästan 1000 spänn i hundramiljoner år. Jo för i Sverige är det inte alls bajsnödigt. JAG ska ligga ute med pengar för att nån annan inte kan göra sitt jobb. Varför är jag ens förvånad?! Jag står iaf precis enligt skylt. Och bilarna som jag står mellan har INTE fått några böter. Här får jag blodsmak i munnen. Å det grövsta. Jag är en minut ifrån att självantända.
Och sen blir jag provocerad på Hamngatan.
På vägen hem ska jag hämta ut biljetter till min mamma som ska gå på bio med Stora och Lilla imorgon. Jag har fått två biobiljetter av jobbet och har en sen innan. När jag ska betala skiten. Nä då kostar biljetterna 30kr till extra. Per person! För filmen är 3D.


(far åt helvete SFs biocheckar). Jag muttrar och betalar.
Sen köper jag en macka på Sandys. Jag vill ha en med ost. Men se det går inte för det finns bara ost och skinka inte bara ost. Nop. No. Can't do. Så jag muttrar vidare och tar ost och skink-eländet. När jag ska äta den i bilen (som jag ställt i ett betalgarage i Sickla där jag fick plats på plan 4 och biljettautomaten fanns på plan 1) inser jag att jag har fått en tonfiskjävlaskitsmörgås. Jo den är smarrig. Och i utbrottsfasen (jo, jag satt i garaget och skrek) så ramlade fettoröran ut över min fina tunika.

Bra. Allt är stabilt om ni förstår. Jag fick dock träna på gymmet som ett jävla djur! Ett konditions/intervallspass från helvetet. Men. Jag rockade. PT stolt så då är allt bra . Sen kom jag hem och skulle göra pannkakor.



Tadaaa; inga ägg. Då ville jag grina. Jag gjorde det inte. Men jag ville. Nu har dock min älskade mamma köpt ägg. Så nu börjar jag dricka vin. Och göra pannkakor. Och bli full. Det är det enda raka.

Sa jag att blusen jag skulle handla på rean var slut i min storlek?

Och vem fan gör saltförpackningarna som INTE, inteeeeeee går att klippa upp snyggt?


Jag har ALDRIG längtat till San Augustin så mycket som jag gör just nu. På lördag åker vi. Helvete vad skönt!!!


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Officiellt uttalande.

Det här är en årets värsta skitdag. Jag ska berätta varför senare. Nu; träna bort argaargaarga känslor.


Dagen till ära iklädd i rydbyxlår. Only for You!

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Fräscht på nåt vis tänker jag...




Alltså.
Vad fan är det för feeeeeeel?! Jag blir så jävla provocerad av dom här förbannade bilarna. Jag vill klippa ut mina ögon och karva i nåt eller nån när jag ser det. Jag fördömer den dagen något förtappat, lamt och perverterat fanskap kom på idén. Sinnessjukt.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Sista dagarna på jobbet...

innan jag lämnar det och går på semester för att sen börja på mitt nya jobb.
Det känns helt sjukt. Jag har varit här i 2 år och 7 månader. Och snart är det slut. Det har varit känslosamma år med mycket av allt. Och då menar jag allt!
Så snart är det sista gången jag tittar ut över den här vyn:


Och sista gången jag kladdar på det här tangentbordet.


Och här är mina år här, samlade i en patetisk liten hög:




Nu börjar resten av mitt liv.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

söndag 26 december 2010

Lam.

Ett pass med PT gjorde susen. Men. Jag har så förtvivlat ont i armarna sen mitt armpass deluxe, dan innan jul. Det vart ett sånt hårt pass att jag fick inflammation i musklerna. Tydligen. Och idag gick en del av passet ut på att massera mina armar. Resten till att träna mage och ben. Resten av veckans träning blir fokus på kondition, rygg, mage och ben. Armarna får vila.

Nu ska jag snart göra långkok. För första gången i mitt liv. Så får vi se. Men först en öl va?


- I min lilla värld av blommor//Ellen

Det håller inte att bara äta, sova

och softa! Hej gym och hej PT.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

lördag 25 december 2010

Mer jul

Julen fortskrider precis som planerat. Inga Lars Norén grejer överhuvudtaget. Barnen har fått sjukt mycket grejer, och bra grejer. Sådant som både jag och de är nöjda med.
Enda två nersidorna är 1. Alldeles för mycket mat och mer blir det och 2. Det formligen exploderar tänder i bebisens mun så han är lite lynnig minst sagt.
Men julen går vidare. I morgon är det tillbaka till morfar för mer mat. Vi var där igår och idag kom farmor, farfar och faster hit.






Min skumpa sedd från ovan. Mums. Ledsen nu att jag inte gjort knäck!

Så det så, sa Anna

fredag 24 december 2010

Fin julafton

...som barnen såklart såg till att den övergick till en Lars Norén-pjäs när dom förstörde vår matta och inte lyssnade på vad vi sa... När jag hade skällt ut barnen (jajagvetattdetärjulochattmanskavaramulligochfluffigochsympatiskmammamennärdetäractiontagetmotbarnför1000egången. Då. Då tappade jag det) och öst dom i säng och nästan började grina. Då kom min älskade man till räddning...


Nu känns det okej igen. Tror jag. Jag måste nog sova nu.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Dagens juloutfit.








Spetslinne från HM, blus från Odd Molly, kjol från NoaNoa. Matchas med blå tofflor från IKEA family.

Nu rockar jag loss i köket.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Ridå. Igen.

Jag: Älskling. Kan du bädda sängen?
Min man: Självklart.


Mmm...

- I min lilla värld av blommor// Ellen

God jul!

Jag bränner av överskottsenergi på milen på gymmet. Hemtrevligt!


- I min lilla värld av blommor// Ellen

torsdag 23 december 2010

Julen skålas in

Barnen har klätt granen med lite hjälp från sin mor, skinkan ät i ugnen och jag dricker skumpa. Snart ska det bli rimstuga. Sämre kan man ha det.



Så det så, sa Anna

I shall return.

Jag är utmattad av julen redan innan den börjar. Fy fasiken. Återkommer. Någondag. Förmodligen imorgon.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Jag gör en Anna.

Och sitter och väntar utanför något. För mig är det gymmet som väntas på. Eller att gymmet ska öppnas snarare. Dom har julschema men öppnar klockan 0630 idag. Det enda jag ser är detta:


2 gubbar fixar med elen. Jag har svårt att tro att någon av dem ska gymma. Av många själ.
Tur att jag har dejt med PT:n klockan 8. Jag hade blivit svinsur om jag kommit hit och det hade varit stängt. Rakt av.

Då kör vi!!!

- I min lilla värld av blommor// Ellen

onsdag 22 december 2010

Titta!

Hugo!


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Tjejmiddag på ett säteri.

Vi är fyra forna kollegor som träffas lite då och då. Den här gången är vi hos S som bor på en herrgård! Jag vill aldrig aldrig åka hem. Jag menar, tänk er en fin herrgård. En stor herrgård. En underbar herrgård. Den här är alla dom sakerna.








Imorgon är jag ledig. Då ska jag ta hand om sjuka barn. Men det är imorgon. Idag är idag. Jag njuter. Och flamsar.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Ridå!




- I min lilla värld av blommor// Ellen

tisdag 21 december 2010

Löpmeter av hår borta.

Tadaaa!





Bra eller anus?


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Försent

att ångra sig va?!



- I min lilla värld av blommor// Ellen

Snö

Det dammsugs där nere. Det är ett gott tecken. Tyder på att det håller på att bli klart där. Med måleriet vet ni.
Känns väldigt aktuellt att allt målats vitt, i en kulör som heter snö, just nu. Smälter liksom in i allt runtomkring så bra. Värsta kammo liksom.
Vi hade samma kulör i hela huset i förra huset (förutom en och annan fondvägg) och kör på samma koncept i detta. Det var fint och alla ville ha det så det känns framgångsrikt.
Hoppas bara att färgen inte smälter i vår...

Ja, hur planerar jag då?

Skulle hem till bekanta och äta middag igår, och åka dit direkt efter dagis kl 15. Kl 16 fick hon ringa mig och fråga vars fasiken jag var, för vi var hemma och lallade runt och hade helt glömt bort vår bortbjudning.
Illa!
Gick ju bra att komma även vid 16.30 men ändå. Tråkigt när demensen sätter in redan innan 40.

Det är mycket nu.

Hur fan planerar jag?
Idag har det tränats, det har varits hos doktor, det har jobbats och fixats och gåtts ut med hund och snart ska jag umgås med barn och klippas. Inte samtidigt. Men ändå.

Och. Angående klippning. Hell, vad jag behöver det. Sen jag fick barn har min blonda hårfärg blivit mycket mörkare (goddamnit) och jag har inte klippt mig sen i april. Så mitt hår är så jäkla långt och hänger ner på halva ryggen. Det har blivit helt överstyr.

Men nu ryker skiten. Jag är så nöjd att jag ska få ny fin frisyr. Julfrisyr.
Ja. Vi får se.

Orsa kompani lovar nämligen ingenting bestämt.

- I min lilla värld av blommor//Ellen

måndag 20 december 2010

Jag dricker julbord på Fjäderholmarna

And Im good at it.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Tack för julkortet

Vem det nu kan vara ifrån...?












Du/ni glömde något... Vi får väl se vem som saknas när skörden är klar helt enkelt!

Så det så, sa Anna

Mulligt

Någon meter under det här mulliga täcket döljer sig vår altan.



Hur mycket snö ska det egentligen bli? Förr om åren var det ju mest regn och Max någon cm snö vid jul och vi är inte riktigt där än. Galet!


Så det så, sa Anna

Tråkigt! Not.

Vi har ju hantverkare hemma som rejsar för att hinna klart till jul. Inte för att vi tvingar dem utan för att de vill ha jullov.
Det innebär att deras van kan stå här på alla möjliga tider vilket är helt okej för mig.
Härom dagen så stod bilen nedkörd bara till hälften på vår uppfart på grund av all snö, men den stod inte i vägen för någon annan och inte på där grannen skottar eller så.
I vilket fall så kommer grannen och ringer på vid åtta på morgonen och ylar om att bilen måste flyttas då det ska komma en lastbil med en pall till honom.
"Visst, säger jag, jag ska säga till, men de jobbar för nere och trappan är målad så jag måste gå runt så jag gör det om några minuter."
"Okej", säger han men står kvar.
Jag börjar undra vad fan han vill. Men så börjar han be mig be dem flytta bilen igen.
"Jag förstår, jag ska be dem alldeles strax" säger jag.
"Bra, för det är en hel pall"
(Jo, jag har fattat det - du har sagt det tre gånger)
"okej" säger jag.
Grannen står kvar.
"Ge mig någon minut bara" säger jag (jag har typ fyra tuggor av min frukost kvar som jag vill äta upp innan jag traskar ut och ned och fastnar i en kulördiskussion med målaren.
Grannen står kvar och ser alldeles superfånig ut som vanligt. Jag börjar undra om han förväntar sig att jag ska flytta deras bil själv på en gång. Jag höjer lite på ögonbrynen så där som man gör för att fråga om det var något mer.
"Ja, lastbilen kommer ju inte förrän efter nio" säger han.
"Okej, då är det ju gott om tid. Jag ska snart be dem" och så drämmer jag igen dörren innan han hinner fånstirra något mer.

När jag någon minut senare reser mig för att be dem flytta bilen är bilen borta redan - en av dem har åkt och handlat färg eller något. Så grannens tjat var helt i onödan. Vilket det ju var ändå eftersom de inte stod ivägen till att börja med!

Nåväl, när jag berättar för maken på kvällen säger han att pallen är lämnad uppe vid brevlådorna och lastbilen aldrig åkte ned, de har ju bara sommardäck! Ha ha! Så grannen har fått kånka ned skiten, vad det nu var, för hand.

Fast jag ska inte vara elak. Vi delar uppfart och han kör den med sin snöslunga varje morgon så jag bara behöver handskotta framför garaget och den del av uppfarten som bara går till vår tomt.

Men ändå. han är en gnutta anal.


Så det så, sa Anna

Pysslet

Här är några av barnets pysselmuggar. Hmmm...



Så det så, sa Anna

Leverantörs-julklapp...

and keep 'em comming...


- I min lilla värld av blommor// Ellen

söndag 19 december 2010

Julgransjävel.

Den är klädd. Den brukar vara så fin i bara vita kulor och vita rosetter och så obligatoriska mormor i toppen.

Inte sen förra året. Lilla och Stora tar över mer och mer. Jag blir frustrerad. Men andas och tänker att om några år bryr dom sig inte längre och jag får "tillbaka" min gran.





Under granen ligger mamma och dammsuger. Ingen kan bättre än mamma...





I toppen hänger "mormor". En ängel som min döda mormor har gjort. Den är jättelik henne och har hängt i granens topp sen hon gick bort 2002.

Nåväl. Hejdå vitt julträd. Hej tivoliträd.

Det är söndag.

Randiga pyamasbyxor och linne och handbolls-EM. Jag skriker och härjar. Som en karl. Jag älskar handboll. Jag är faktiskt en gammal stjärna i handboll. Det gör det hela ännu mer frustrerande. Jag tycker ju att jag har svaret på alla frågorna...Inte deras tränare. Hade jag skött det så hade vi haft EM-guld nu. Såklart.




Min mamma är här idag. Hon fixar med granen. Bra. Bra mamma.




Jag har nämligen ingen ork efter mitt PT-pass idag. Det var tungt benpass. Jag toppade dock i vikt på benpressen. Jag har som mest kört 110 kg. Idag startade jag på 110kg. 10 gånger. Sen 10 gånger igen. Sen 10 repetitioner på 120, 10 på 130 och sen 10 på 140! 140 kg!!!
Jag är stark nu goddamnit. Bra.

Idag har jag gjort soppa oxå. Grönkåls-, och broccolisoppa.




Serverades med hembakat grahamsbröd och basilika och fetaoströra. Supergott.

Utöver detta har jag konstaterat att det är sinnessjukt mycket snö. Vi pratar SNÖ. S-N-Ö!


Det ni ser på bilden är terassbordet. Så förstår ni mängden.

På tisdag ska jag träffa doktorn efter min flygtur.

Godkväll.

P.S. Och vad gäller handbollen. Jäkla skit. Jäkla jäkla skiiiiiiit! Jävlak*kskithandboll.

P.S. Igen. Imorgon julbord. Fräsigt...mmm...

- I min lilla värld av blommor// Ellen


lördag 18 december 2010

Julhets

Skulle bara till Sandströms för att köpa grejer till min korv men det är helt hysteriskt på Forum. Har köat i över 10 min för att komma fram till bommen.



15 min tills Systemet stänger. Maken är måttligt nöjd!

Så det så, sa Anna