Jul i vårt hus också...

Fem minuter? Hur 17 klarar du att spika upp allt julbjäfs på fem minuter? JAg höll nog på i en och en halv timme igår med allt som skulle plockas fra och spikas upp. För att inte tala om de typ 15 timers jag har runt om i huset. Men det är 7 stakar, 2 stjärnor på lampfot och 2 hängande stjärnor om jag räknat rätt. Då blir det ju bara 11 timers i och för sig. Men ändå. Fick till några blomsterarrangemang också så nu är det fix färdigt fram till granen skall kläs. Den verkar ju vara tryggad också enligt pappan. Herr Alm har agerat grantomte i år också. Snålpappan hyllar honom till skyarna naturligtvis. Ja, ja, poängen med historien är ju ändå att kasta strunt på papporna. Även om pappan i det här huset inte ligger och sover hela dagarna så luktar han lika mycket kålrot. Medan jag ränner runt och fixelitrixar (inte bara med jul utan sedvanlig tvätt och så också) så sitter han och läser tidning/löser sudoku och kan för sitt liv inte tänka sig att försöka ägna barnet en sekund. Därför har jag spikat upp strärnor med 15 kilo hängande i armarna och så. Kan ha blivit lite snett men det är i så fall inte mitt fel utan ni vet vems.

Dekapitering

Vi har bakat pepparkakor idag. Gick ganska bra, men barnet skulle absolut skyffla över dem till plåten själv. Vi använder osthyvel av någon anledning. Fråga pappan. Men i alla fall, barnet skyfflar ju ganska omilt och utan särskild koncentration så de arma pepparkaksgubbarna blir av med såväl huvud som ben om vart annat. Jag har en hel kakburk full nu med halva grisar, mosade granar, avhuggna huvuden och ben samt en hel del krokiga torsos. Men guuuuud vad jag är stolt!

Tonåring?

Barnet har typ blivit tonåring. Helt konstigt. Men hela veckan har han sovit längre än till 7.30 och vi har typ fått väcka hela tiden. I helgen har han sovit till 8.30. Så ingen otta för oss för en gångs skull. MEN, mamman är ju så inkörd på att barnet vaknar tidigt så mamman har vaknat ändå. Första reaktionen är så klart att något är fel. Pappan säger bara, men hallå, han behöver ju sova, ta det lugnt. Visst, jag tar det lugnt, men det är fanken mitt jobb att oroa mig. Jag är ju den enda i hela världen (verkar det) som någonsin skulle fatta om barnet inte mår bra.
Nå, vad gör då mamman när hon ligger vaken och väntar på att familjen skall vakna. Jo, kollar på barn-TV så klart! Roligt så här som vuxen att gå tillbaka till de gamla TV-programmen man kollade på och böckerna man läste när man var liten. Eller i alla fall för oss 70-talister. Fantastiskt vad politiskt precis allt var. Det var ett eminent avsnitt av Kalles klätterträd i lördags morse. Tog ett par fina bilder för att illustrera men just nu är min kabel paj så vi kör utan. Men han var tvungen att gå och handla i ett storköp i alla fall och det var ju inte bra. För mycket att välja bland och skrikiga barn och trasiga potatispåsar och allt vad det nu var. Men roligt som sagt. Morfar har pondus. Han skulle kunna nöja sig med en räkmacka i veckan tycker jag.
Hemma hos barnets morfar har morfars sambo sparat en bok från sina barn. Den är helt fantastisk. Mamman är snickare och pappan är bagare och det händer massor av konstiga saker och barnen heter Birgitta och Bengt och sådant flådigt. I boken är ett uppslag med hela släkten och så har man rimmat. Måste skaffa lite bilder och citat så ni får se. Men det är någon som är arbetslös som typ är trött och orkeslös och så är det någon som jobbar på bank men ändå alltid är pank...
Nåväl, får se i morgon hur det går för min tonåring. Om han tänker lämna mig att ensam tolka barn-TV eller om han kommer och räddar mig så det blir teletubbies för hela slanten.
I övrigt går Rorri varm här.

JA JA JA...

Ni vet att vi är två som skriver här och ni fattar inte alltid vem som är vem. Ibland skriver vi så att man fattar - ibland inte. Well, I got news for you. Anna skriver i Georgia och jag i Arial. DET NI!

Jul(o)fint!

Jag är inte en kvinna av långsamhet. Tvärtom. Saker ska fixas fort. Funkar inte allt på sekunden så tas skiten bort. Idag skulle jag julpynta UTAN att ha städat. Känns värdelöst faktiskt men så blir det i år. Vi har en kvinna som städar hos oss på tisdagar. Alltså om 3 dagar. 1:a advent är imorgon. Det går inte ihop. Inte alls faktiskt. Så upp med skiten. Det tog ca 5 minuter med uppspikning och allt.

Visst vart det fräsigt? Det fyller sin funktion liksom. Lyser och är juligt, fast i ett smutsigt hem. Men det vet ju inte folk på utsidan. Dom tänker bara: Åh, vad fint dom har gjort! Sen tänker dom att vi har det renstädat och fräscht och luktar fluffigt av nejlikor i apelsiner och glögg.

Det gör det inte. Det känns smutsigt och luktar det något så är det från maten som Jonas gör. Går man någonstans så svischar det dammråttor efter vare sig man vill eller inte och smutstvätten växer på hög. PANIK.

Jul-fuc*ing-otta och julmarknad

Mmm...igår konstaderade jag att pappan faktiskt haft sovmorgon dom senaste tusen helgerna (vilket är typ forever) och att jag idag skulle få det. Mmm igen. För barn 2 var vaket hela natten av hosta och jättehög feber och pappan somnade i soffan. Imorse kl. halv sex bad jag om hjälp för att jag var så trött. Då masade sig pappan upp och la sig. LA SIG? Bagatellmässigt kanske men specifikt tror jag inte att jag sa: Snälla pappan till barnen, kan inte du lägga dig i sängen nu? Jag tror faktiskt jag sa något i stil med: MASA UPP ARSLET BUMS OCH TA HAND OM DINA BARN, FJANT!

Resultatet?

Att jag gick upp och tog hand om dem. Fiasko. Tack och lov så sov mormorn över och hjälpte mig. Vi promerade sen upp till centrum, handlade och gick på julmarknad vid Myrsjön (som ni kan se ovan). Jäkligt mysigt - även om snön inte är kvar. MEN när vi kom hem låg pappan fortfarande kvar och sov? JÄVLA SKITSKALLE säger jag om det.

Precis just så och inget mer.

Välanpassat sortiment

Okej. Då har vi fått bilderna som tagits på barnet på dagis. Jättefina! Han ser ut att vara väldigt skeptisk, men de blev ändå bra. Så då skall man ju ge bort skiten till halva släkten så klart. Eller nu sa jag fel. Jag menar att då skall man ju ge bort alla de fina bilderna till släkten. Så man börjar kolla på ramar och fundera över vad som passar. Och så ser jag att företaget som gjort bilderna också skickat med en katalog där de säljer allt möjligt skit, men också ramar. Men innan jag kommer in på kärnfrågan om ramarna måste jag ju först undra lite över deras övriga produkter; vem beställer en väggklocka med foto?? Och vad rä det för fel på folk som skall ha väskor med bilder på? Alltså foton på sina barn på! På väskorna!? Musmatta och pussel kan jag fatta men glasunderlägg?? Vem skall du bjuda på drink som du serverar med dina barn under?
Nå, i alla fall, de största bilderna på barnet mäter 20x28 cm. Okej, finemang. De ramar de säljer mäter 21x30, alltså de är anpassade för bilder som är 21x30. Hur tänkte de då? Vi lägger upp ett bra sortiment av ramar som inte passar till våra egna produkter. Vilken bra idé! Då kan vi äntligen få ett lager som ingen vill ha, för det är ju varje logistikers våta dröm. Not.
Nu ser jag förresten att de har en variant i 20x28. Så bra, den är i brunt trä med en guldrand - det var ju precis det jag var ute efter. Not. Igen.

Reklambyrå-fredagsfika.

Fräsigt som bara den. Det bilr en bra helg. Jag känner det. Rajdida

En till på samma tema...

Igår vid frukostbordet sitter pappan och läser DN sporten. Jag läser lite sådär uppochned i den medan jag pysslar med något annat. Täpp till defensiven, står det. Det är bilder på målvakter och diverse så jag tänker att, aha - Djurgården har skaffat ny målis - herr Täpp. Men så ser jag lite vidare att det handlar om både Djurgården och Södertälje och att båda behöver herr Täpp för att komma till slutspel. Herr Täpp kommer att få en körig säsong...
Kan vara så också att det är han som bott i min näsa den senaste veckan!

Och nu när jag skulle leta upp tidningen så att ni skulle få en fin illustration så kunde jag ju inte hitta den. Näe, precis, den låg ju på toaletten. Konstigt.

Kör på Nybrohamnen?

Eh va? Hur då? Ska jag köra på (som att krocka med Nybrohamnen) eller ska jag köra på Nybronhamnen (som en uppmaning) eller är det: Kör på, Nybrohamnen! (som att det vore någon man hejar på). Dessutom undrar jag vad fasiken Nybrohamnen är eftersom jag kör på Nybrokajen. Typ. Far och flyg säger jag.

Trädkramare

Vi har ett träd som skymmer vår kvällssol. Eller vi har det inte för det står på vår trädkramande grannes tomt. Nu ser jag att de har folk uppe i träden och ansar. Jag hoppas att de tar i så att vi får en timme sol till men det ser mest ut som om de duttar lite här och lite där. Fan. Kan jag gå ut och skrika till dem att ta ned hela skiten? Tror ni att de gör det då? Kanske om jag kör lite halvnakendans här i mitt fönster?

Bygga hus

Vi är i startgroparna att bygga ett nytt hus. Ja, varför inte. Ett hus vart annat år friskar ju upp. Nåväl. Idag fick vi ritningarna på vårt nya kök. EEEEEEEEEH??? Ser det uuuuuut som att jag vill ha ett 70-tals kök i Gestapo-anda? Allvarligt talat?

Gud så opraktiskt, fult, ogenomtänkt och BLÄ!

Mailet tillbaks blev kort och gott: Gör om, gör rätt!

Friday - anekdot-day

Dags för ny anekdot. Lovade väl någonstans att ta den om de 8 flaskorna. Av naturliga skäl är den anekdoten aningens luddig, men jag kan ju dra konturerna i alla fall.
Jo, det var en av alla våra trevliga middagar. Detta var långt innan barnen fanns. Vi hade bestämt oss för skumpa rakt igenom (more or less as usual) hela middagen. Så blev det och allt var muntert och gott. Det kan ha varit samma kväll som vi riggade min gamla LP-spelare och Ellen hade med sig en hel flyttkartong med härligt 80-tal. Jag tror det, för efter middagen hade Ellen och jag disco i vårt vardagsrum. Grabbarna var med ett tag och dansade. Men sedan hittade de någon sport på TV som de kollade på i källaren. Då kom vi på den härliga idén att det är ju mer najs att dansa i pyjamas. Men Ellen hade glömt sin, och jag hade bara en riktig flanellpyjamas. Mjukisar dög inte av någon oklar anledning. Så kom det sig att vi delade på en pyjamas - jag hade toppen och Ellen hade botten - och så dansade vi vidare i vardagsrummet. Fräsigt!
Dagen efter - i eftertankens kranka blekhet - så studerade vi först köksbänken, där det stod 8 tomma skumpaflaskor. Grabbarna hävdade bestämt att de endast varit med tom 5 st, därefter drack de öl och cognac i källaren. Men de andra tre då? Vem har brutit sig in och druckit dem medan vi sov? Näe då, flickor, dem står ni för. Oooooookeeeeej... Därefter studerade vi sagda vardagsrum och fann inte ett utan tre stora fönster som vette ut mot grannarna... Oooookeeeeej...!
Halvnakendans inför öppen ridå. Och nu måste ni förstå vad jag menar: Det hemska i detta är inte dansen - det hemska är att vi bjöd på det gratis! Sådant kostar ju annars rätt mycket i både inträde och dricks!
Tro fan att fastighetspriserna på gatan sköt i höjden efter det!!
Ridå.

Norr om stan?

Du måste skämta?! Vad skulle vi dit att göra? Jag såg i tidningen att Gärsnäs slott var till salu. Vi kan ju börja där för då har vi ju redan slott i vårt kingdom och så finns redan muren. Ev lite vallgrav här och där. Jag ringer mäcklaren!

Stadsminister.

Anna. Vi ska inte bli stadsministrar. Vi ska ha ett eget kingdom. Do you remember? Förmodligen kom vi på det när vi var fulla. Eventuellt var idéerna inte helt finslipade men ändå genialiska. Såklart. 

Vi skulle köpa en bit mark (jag vet att vid det tillfället var det typ mellan Norrtull och Roslagstull och jag vet inte varför. Såhär i nyktert tillstånd känns det inte som något bra) och bygga en mur och utanför den en vallgrav. Där skulle vi ha egna lagar och förordningar. Lagom skatt och bra sjukvård. Vi skulle bo där själva. Folk fick bara komma in när dom skulle jobba. Fluffigt.

Kööörling

Jo, och så kom jag ju så klart in på curling när jag funderade mina tidigare tankar. Någon mer än jag som gjort reflektionen att i curling, alltså sporten, så efter att man sopat banan för stenen så kraschar den oftast in i en annan sten? Tänk på det.

Badhuset är härmed officiellt i gång.

Vilken succé!

Idag är barnen sjuka. Pappan på möte, mamman hemma. Jag vet att ni veeeet hur upplägget varit. Mamman var uppe med sjuka barn andra natten i rad, mamman fick byta i sängarna och även fixa tvätten (3:e är på). Snart kommer pappan in och byter av mamman. Fräsigt.

Anna, är det inte anekdotdag idag?

God morgon!

Skoljäklasystemet

Jag har brottats med stora frågor inom utbildningssystemet i natt. Såg på TV igår att många skolor helt slutar med läxor och så hade de en intervju med rektorn på Skarpnäcks fria skola. Han var typ 10 år gammal. Jag blev så upprörd att jag inte hörde vad han sa. Men i alla fall. När barnet börjar skolan och om den skolan får för sig att sluta med läxor då skall barnet byta skola! Det finns ju någonting alldeles utomordentligt värdefullt i att ha läxor. Om man bortser från själva faktakunskapen så är det ju viktigt att lära sig ta det ansvaret och att prioritera sin tid och allt det. Bara det att behöva använda sin fritid till något "tråkigt". Det är ju suveränt. Men det är ju så när flummet får gro fritt under en lång tid. Bara en sådan sak som alla de hemska-jävulens-påfund-estetiska programmen. Inte estetik i sig utan de här cirkusprogrammet, musikalprogrammet, dansstjärneprogrammet och de. Och varför i all världen får det bli så många medieprogram och mediegymnasium? Jag fattar att alla mellan 10 och 25 vill bli TV-kändisar men det innebär inte att alla kan bli det, eller bör bli det eller kommer att få bli det. Vad har de för jäkla utbildning då? Galet!
Också galet är gymnasiereformen för ett antal år sedan. Varför skulle alla program ge behörighet till högskolan? Varför i hela friden? Om jag vill bli byggare kanske jag nöjer mig med det? Varenda människa vill inte bli akademiker och kan inte bli akademiker och bör inte bli det heller. Galet återigen. Frågan är väl bara när jag skall ta och bli stadsminister och styra upp allt det här? Jag tänkte dela posten med Ellen så att vi fortfarande har lite tid för drinkar.

Flytta hit?

Vilken inbjudande adress...

I ditt badhus...

...Ellen, i din fina badanläggning måste du anställa den underbara tanten som "sett små schnoppar förr". Om inte annat för att hon ju kan skrika om baaaadlinorna och det. Ja, ja, ja! Då kommer jag och badar åll dö tajm. Är det inte så också att pappan i familjen har ett solarium? Då har du ju en komplett anläggning med bad, bastu, solarium och skåp. Papporna kan väl vara simskole-tanter också? Jag kan sitta i kassan om du lovar att jag får sitta bakom en plexiskiva, kanske i tvättstugan.
Det stora pluset, kanske det enda pluset, med att jobba i simhall måste vara att få tassa omkring i mysbrallor och tofflor hela dagarna.

Hur gammal är damen egentligen?

En kollega som inte ens har fyllt 30 drog en konversation med en taxichaffis hon hade i veckan. Jäkligt kul:

På väg till hotellet:
*Kollegan: Åh, vad mysigt att vara tillbaka i Skövde. Jag har bott här en gång i tiden.
*Taxichaufför: Jaha vad trevligt, när var det då?
*Kollegan: Äsch det var längesedan. Jag är född här, men flyttade härifrån när jag bara var ett par år gammal.
*Taxichaufför: Jasså... Jaha... Men då fanns inte Billingehus (hotellet) i alla fall. För det byggde dom ju 1970.

Nu är ju kollegan en alldeles särdeles fräsch nyponros vilket gör det hela ännu roligare. Att han tagit henne för dryga 45 eller så. Känns nog härligt i själen. I han ögon skulle nog jag varit 62,5 på ett cirkus i så fall.

Tur i alla fall att det inte var Brahehus de pratade om...

Just nu på TV

På det eminenta programmet Sjukhuset, så ligger det en man som har något problem med hjärta eller lungor eller något (jag missade just det). Men han har i alla fall elektroder över hela (jo, nu sade de det igen - det var hjärtat) bröstkorgen. Doktorn frågar om han röker och det gör han. Han är väl cirka 55-60 kanske. Hur mycket då undrar hon. 15 säger han så jag antar att det betyder 15 cigg om dagen. Hur länge tänker du göra det då undrar doktorn. Ja, säger han och har inget svar. Till slut kommer ett något svävande "jag får väl sluta". Ja hur stor är din motivation då frågar hon. Större nu än för några år sedan säger han. Tro fan det med hela bröstet fullt av sladdar för att hjärtat håller på att paja. Om du skall beskriva din motivation på en skala mellan 1 och 10 säger doktorn. 3 svarar han. TRE!!! Fucking jävla tre. Om man inte har högre motivation än så när man ligger där just då på sjukhusbädden, då är det ju fan något fel på en. Eller så vill man dö. Och då kan man ju dö tycker jag.

Mera buss, buss, buss, buss, buss

På vägen hem idag körde busschauffören som en galning. Jag gissar att vår busschaufför, vår busschaufför det var en man med dåligt humör... Till slut reste sig en redig karl och skrek där bak: Du kan väl köra lite försiktigare - det är ingen rallybil! Påverkade dock inte buddchaffisen det minsta. Han rallade glatt vidare. Eller surt kanske. Jag bor på ändhållplatsen (av just denna linje) och hade inte plingat eftersom man ju stannar där. Hur många plingar när de kommer till Slussen exempelvis. Men si, rätt skall tydligen vara rätt och eftersom jag inte plingat behagade mannen inte stanna. Men han kom väl på att han inte ville ha två gnetiga surkarts till kärringar med sig in i bussgaraget så till slut stannade han i alla fall. Har aldrig varit i bussgaraget, det hade kunnat vara kul.

Linford!!!

Vi vet att du läser och kommenterar. Roligt. Känner du oss? Hur hittade du hit? Vi har ingen aning om vem du är. Det kanske vi inte ska ha heller men du är mer än välkommen - till vår fräsiga blogg. 

Mammas pump är borta!

(Ni som följt bloggen vet att barn 2 inte har fattat att pung inte heter pump)

Barn 2: Jag vill ha ny tröja, han har slagit mig

Barn 1: JAG HAR INTE SLAAAAAAAAGIIIIT DIIIG

Barn 2: Mamma, kolla, kolla, kolla, kolla, kolla (ja, han är i hänga-upp-sig-åldern), kolla, kolla kolla, tröjan sönder, han klippte i tröjan

Barn 1: NÄEEEEEEEEEE MAMMA DET GJORDE JAG INTE

Mamman: Jag vet att han inte slog dig och klippte i tröjan.

Barn 2: Näe, jag klippte

Mamman: Klippte du i tröjan själv

Barn 1: Näe, mamma, han fastnade i handtaget

Mamman: Ska vi byta blöjan på dig då

Barn 2: Det är inte bajs, det är pump

Barn 1: Det luktaaaaaaar baaaajs

Barn 2: Det är inte baaaajs, det är pump och prutt

Barn 1: Mamma gööööör något. Pruuuuuuutt

Barn 2: Pump, pump, mamma har ingen pump, den är borta

Barn 1: Mamma är flicka och har trosor, du är pojke och har kalsonger

Barn 2: Jooo, jag har pump, pump, pump, pump, pump (hakar upp sig igen), pump, mamma

Mamman: Nu  byter vi blöja

Barn 2: Inte byta pump

Barn 1: Man byter inte pumpen, där tankar man

Barn 2: Ja

Mamman: Just det.

Vems byxor?

Rekommendation av en fantastisk serie barnböcker. Dom heter alltid något med: Vem eller vems. Såsom Vems byxor? Vem är borta eller Vem blöder. Stina Wirsén har ritat bilderna och dom är fullkomligt fantastiska. Faktum är att jag rekommenderar även er utan barn att köpa dem. Jag skrattar så jag gråter på kvällarna när jag tvingar barnen att lyssna på dem och barn nr 1 säger: Mammaaaaaa, sluuuuutaaaa, jag hööör inte vad du säger när du skrattar hela tiden jag vill inte lyssna på dom här böckerna något mer. 

Så då skärper jag mig och läser vidare!

Badhall 2

Jag har just fått visat intresse till min badhall. Lotta, du får jobbet. En sann entreprenör! Du kan steka lövbit (vad är det för nåt i det som inte får kallas biff?) och fritera grejer. Även arraksboll och kaffe i plastkopp har vi såklart. Badbyxor kan lånas för 15 spänn (Mr Alms gamla boxershorts som vi syr in gortex i) och baddräkt (gjord av tappad chinchillapäls) för 20. Gud så fräsigt!

Only in Hollywood

Alltså Brad Pitt - snygg, Angelina Jolie (tycker jag är rätt ful men okej,)- snygg. Match made in heaven! MEN VAD ÄR DET FÖR SINNESSJUUUUUKT BEGÄÄÄR människorna har? Kan någon tala om för dem att dom håller på att tappa det. Läs mer här! Dom måste vara så förvirrade och kan omöjligt veta när saker ska sluta kom in i ett visst hål för att 9 månader senare låta det komma ut ur samma håll.LÄGG AV NU! Shape up!

Badhall vs kräks

I förregår kräktes barn nr 2. I natt var det dags för barn nr 1. Jävligt tufft nattpass för mamman. Mamman har tvättat, desinfektionsmedlat och ajaxat precis överallt. Som min fantastiska projektledare sa: Men Ellen, bättre att det luktar badhall än att det luktar kräks. Och det får man ju hålla med om. Ellens hem luktar badhall. Kanske ska ta inträde för alla som plingar på dörren?

Plingplong

Jag: Hej

Flicka: Hej, vill du köpa jultidningar?

J: Kom in får jag läsa...

F: Okej

J: Jaha, ojsan, där klev du in till familjen Alms badhall, du måste nu ta på dig badmössan och ge mig 60 spänn.

F: Eh, va?

J: Ja, se du, så är reglerna. Eller om du vill basta för 30 spänn så är det okej.

Ja, så skulle det kunna se ut. Vad tror ni om det?

För övrigt: Varför heter det jultidningar. Vad är det för juligt med en vidrig "Kronblom-pocket" eller en "45 recept på 500 sätt" och liknande. 

GAAAAH. Nu spårar mina tankar. Så här är det att vara mig. Jag spårar alltid ut på 40 spår i hjärnan utan att jag själv kan rå för det. Ellen-teori!

Stairway to heaven

Om Slussen ringde sin röstbrevlåda skulle den säga: Du har..fem..nya kräklor.

Ellen åker flådig turistbuss och jag antar att jag skranglar fram i något mer liknande de rosa bussarna i så fall. Helt vanlig jäkla SL, och inte ens de fina nya blå utan en gammal vanlig röd av skrotsnitt.
Inte nog med det, utan för att komma till sagda skrothög får jag passera följande:
Först dessa trappor:

Sedan dessa trappor:

Och sist men inte minst, dessa trappor:

Man kan säga att mina morgnar är mer eller mindre step-pass då alla trappor kommer i en följd. Härligast är när man ser bussen komma och skall försöka springa. FLÅS!

Som en bonus får ni bilden på den isfläck där jag stöp och hällde ut hela handväskan i morse.

Slussen - vidrigt tillhåll.

Även jag, lixom Anna, färdas via Slussen två gånger om dagen. Urindoften är alltid överdrivet, påtagligt stark. Ibland ligger det bajskorvar och oftast ligger det minst ett kräks. Oftast två och imorse låg det tre. Jag kan inte fatta hur man kan stå och dela ut City i det vidriga tillhållet. Dom kanske blir ekonomiskt oberoende av det. Så måste det vara. Annars skulle man aldrig stå där. Inte ens om det var sista utvägen. 

Mer buss

Ser ni den vidriga bussen? Det är en SL-buss...sa jag inte igår att jag nu har vant mig vid turistbuss och inte kan åka vanlig jäkla buss. Sedemera sket jag i att kliva på den och inväntade nästa. Man ska inte underskatta den tur man kan ha ibland och...

...se där ja. Nu blev det som jag ville. En Ekmanbuss. Det kallar jag flexibussitet!

Apropå buss

Någon mer än jag som tycker att det roligaste med bussresor, förutom då man nästan hamnar i slagsmål då som ju faktiskt måste toppa allt, det är när man är på väg till bussen som står inne på Slussen, man vet att det är bråttom men att man hinner med lite rask promenadtakt - och så kommer det någon och skubbar benen av sig för att hinna? Alltså ni vet när det är helt uppenbart att jag är på väg till den bussen och det borde typ alla se. Och man borde också se att man kommer att hinna med tanke på kön till dörren. Och ändå så måste någon anal person springa för de kan inte lita på att det finns fem ytterligare sekunder att lira på. Jag älskar det. Sedan är de så anfådda att de typ spyr på bussen. Älskar kanske inte det lika mycket. Men det är roligt att få ge dem ett snett leende när man kliver på strax bakom. Oftast efter att ha fått köa ihop en stund.
I övrigt så är Slussen stans största toalett och jag måste resa igenom denna toalett två gånger om dagen, fem dagar i veckan. Jag vill inte tänka på vad det gör mig till. Bajskorv?
Och - hur kommer det sig att när jag släpps lös här så hamnar jag på toa typ 20% av gångerna? Fnas.

Jag skall få eget tjänstehjon

Hallå ja? Var befinner jag mig? Har jag stjälpt över allt ansvar på dig Ellen? Inte okej. Har inte jag gjort några djuplodande iakttagelser idag? Inte direkt, men jag pratade med vår PL på byrån idag om konkurser och hur praktiskt det funkar när man är AB till skillnad från när man är enskild firma. Han sa då att han skulle göra om sig till AB så att han sedan kunde gå i konkurs. Men, sa jag, då skall jag se till att köpa upp dina aktier så äger jag dig sedan. Mitt eget lilla tjänstehjon. Hur jäkla smutt skulle inte det vara? Sedan blev jag storsint så att produktionsledaren och vår egen originalare fick varsin cut för 30 papp var. Själv skall jag lägga 50. Då har jag ju majoritet och kan bestämma allt. Det är så jag vill ha det. Hur jäkla fräsigt som helst. Då får han ju liksom göra såväl sitt PL jobb som mitt. Och jag kan liksom sitta och håva in kosingen från oss båda. Mumma. Att jag inte tänkt på det tidigare? Jag tror att jag skall sadla om och bli företagsmogul.
Samma PL lovade att uppträda på deras senaste byråfest iklädd endast silverfärgad kroppsmålning - för min skull - minns inte varför men han var skyldig mig något av någon anledning. Ett läge han hamnar i ofta. Men det blev inte så. Så nu skall han inte bara göra det på vår kickoff utan är också skyldig mig högvis med drinkar för detta tilltag. Inte mer än rätt. Någon annan som har en annan uppfattning?

Frågor och svar.

Fasiken vad ni var dåliga på det. Riktigt dåliga. Skit på er. Nåväl. Här kommer en liten frågor och svar-lista som vi gjort från det som kommit in.

Hur och när träffades ni?

E: Vi träffades på Hallstedt och Hvid. Anna vilket år var det?

A: 1999, den 6 september närmare bestämt

Sa det klick första gången ni såg varandra?

E: Jag frågade om hon skulle med ut och handla lunch och från den dagen...

A: Inte bara klick utan det burrade till lite grann minsann.

Hur mycket mousserande dricker ni egentligen?

E: Korrigerar dig här. Mousserande??? Champagne menar du antagligen och ja, det går lite grann skulle jag säga. När vi träffas och har middagar går det minst 3-4 stycken och då räknar jag inte med ev. vin och sprit.

A: Rekordet tror jag är 8 flaskor skumpa på en kväll. Om den skall jag berätta i veckans anekdot. Till det tillkom viss mängd öl.

Vad säger era män om bloggen?

E: Who cares.

A: Vilka, Vad? Har någon någonsin lyssnat på dem?

Hur stor ska bloggen bli?

E: Det vet vi inte än. Eller det kanske vi gör men vi säger inte till någon vad våra planer är.

A: Framför allt skall det bli volymmässigt ganska stor. Det ryms en del i vår huvuden och det skall som ni märker ut här.

Ni verkar vara 5 år till sinnet. Hur gamla känner ni er?

E: Fem. Typ.

A: Ja, någonstans där. Ibland 95.

Favoritmärke (kläder)?

E: Jag är förtjust i FCUK, Tommy Hilfiger och Hermés har ljuvliga smycken (nyligen påkommet intresse)

A: Allt som kostar tydligen.

Håller ni på med någon sport?

E: Vi spelar golf. Nästan alltid ihop. Jag går. Jävligt mycket. Står på trappmaskin och hänger på träningscykeln.

A: Jag går på gym - drar och stretar i maskiner, pysslar med pilatesbollar och går på lite pass. Spelar golf som sagt och promenerar. Men inte lika mycket som Ellen.

Ni liknar varandra - hur kommer det sig?

E: Vi har växt ihop.

A: Kanske skall fråga våra mammor? Ha ha ha! Näe men vi är som ett gammalt gift par, med den skillnaden att passionen fortfarande lever.

Favoriträtt?

E: Vi kan laga en förnämlig hummercocotte men annars är jag löjligt förtjust i potatis i alla former.

A: I love potatoes också. Och så hummercocotten. Och getostlasagnen. Icke att förglömma våra chokladgaller. Korvstroganoff är en personlig favorit men där får jag inte med mig Ellen.

Värsta gemensamma reseminne:

E: Alox Corton - Anna utveckla.

A: Jag märker ytterligare anekdoter som är på g. Men jag toppar Alox Corton och bjuder en nedfärd för franska alperna. Upp i Italien - bra väg. Ned i Frankrike - ingen väg alls. Vad gäller Alox - tydligen så innebär sky is the limit ingen luftkonditionering, flugor i poolen och allt möjligt sunk.

Vad gör ni om 35 år?

E: Jag hänger kanske i Italien eller Frankrike. Förmodligen med Anna i vår gemensamma dröm: Hasselnötsodlingen eller vad var det nu?

A: Antningen det eller så sol- och vårar vi rika män på Rivieran. Kan vara helt försupna förstås. Men det var det i så fall värt. Vad vi än gör så har vi ett glas i handen.

Det här är taget från den här bloggen, längre ner på höger sida.

Vad menas? Hantera? Ja, vi tar väl en och en och buntar ihop eller vad då? Bloggmänniskorna som jobbar för blogger: Styr upp!

Orup + Lena = Dubbel

Hell, vilken bra skiva. Köp den här. Snyggt omslag också. Orup och Lena goes Motown!

P.S. Lena och Orup eller CD-on för den delen. GE OSS GRATIS SKIVOR NU ELLER ÅTMINSTONE RABATT NU NÄR VI PUSHAR FÖR ER!

Ellen=kärt barn har många namn alt störd kärring har många namn

Alla som känner mig vet att jag är aktiv. Orimligt aktiv. Kör på som om jag aldrig någonsin får en sekund till. Det är jag. Jag kan inte bli lugn. Går inte. Nop. Can´t do. 

Genom åren har jag då fått olika kommentarer som jag tycker beskriver mig bra.

Henrik - Ellen du är hialös!

Jenny - Ellen, du har inget filter och man tappar sitt eget filter när man är med dig!

Mamma - Ellen Propellern!

Göran (granne på landet) - Du är lycklig du som inte är riktigt klok!

Min man: Måste du alltid göra något före du gör det du ska?

Förra jobbet: Hur har du det på ADHD-avdelningen? (jag och en överaktiv kreatör tillhörde tydligen den avdelningen)

Otaliga människor - har du kollat om du har damp eller nåt?

etc etc (som en gammal kund till mig skulle sagt)

Fräsigt va. En överaktiv 35 årig kärring som är hejalös och utan filter och sitter på någon bokstavskombinationsavdelning. Jävligt fräsigt. JÄVLIGT FRÄSIGT! Undrar hur jobbig jag är egentligen?

Låsa in. Binda fast. Söva ner.

Fantastisk rubbe i Aftonbladet. Vore skitkul om det var något om en pubertetig, trotsig tonåring. Tyvärr är det inte det. Klicka här för att läsa mer.

Jag säger som Orup och Lena i deras låt, hals över huvud: "När jag dör då vill jag känna att jag fått nog".

Helt allvarligt tror jag att dom i artikeln har ruttnat hårt. Jäkligt hårt.

Men säg den lycka som varar för evigt...

När vi skulle av bussen var det en tant som armbågade sig fram - så till den milde grad att hon välte en unge på typ 4-5 år som höll på att störta ner för trappan i bussen. Jag (moder Teresa-Ellen) fick tag i ungens luva (som satt på jackan) och fräste i samma veva till tanten: Men vad fan håller du på med. Du är ju inte klok! Då puttar hon mig. HON PUTTAR MIG! Jag puttar tillbaks lite hårdare och hon puttar igen. Då slänger jag ur mig det som ligger längst fram i min, aldrig sinande, lilla kö av osagda saker som ligger i min mun; nämligen SLAMPA!

Sen tystnad. Säkert inte mer än 5 sekunder men det kändes som länge, länge! Tyst tyst tyst. Plötsligt stampar hon i marken hårt, som en jäkla häst och sen vänder hon sig om och går. Där står jag, barnet och mamman och en halvcirkel med människor. 

Wild wild Slussen!

Upgrade me!

Well hallo SL! Imorse gjorde ni det bra. Uppgraderade min buss till en turistbuss.
 Satt vid ett bord och ullade. Jäkligt fräsigt om ni frågar mig. Nu har vi ett problem. Nu har jag nämligen vant mig vid det här. Jag kan absolut inte tänka mig att gå tillbaks till era vanliga mediokra bussar. Hur har ni tänkt lösa detta?

Spritfyllt äckel i hörnet?

Kom just på en sak...ang. den lismande gubbfan med fult hår. Han är som en punchpralin i Aladin-ask. Vidrig. Oavsett vilken titel du drar på dig. 

Over and out.

p.s. Ni som inte vet vem jag pratar om. Strunta i mitt svammel. Ni som vet vem jag pratar om: SHOUT IT OUT LOUD.

Petter.

Nästa vecka släpper Petter sin samlingsskiva. Jag gillar honom. Han är ball. Stilig snart-tre-barns-pappa! Nåväl. Hans låt: Det går bra nu är så jäkla bra. Texten passar in på vår blogg. Jag citerar refrängen:

Pengar rullar in som det ska, det går bra nu.

Hennesy moët i mitt glas, det går bra nu.

Rysk kaviar på mitt fat, det går bra nu.

Det går bra nu kompis, det går bra nu!

Bra där Petter...det går bra nu. Mamma Ellen det går bra nu! God afton!

Synsk? Trollpacka? Annat?

Jag har just insett att jag besitter oanade krafter och talanger. Jag har varit på möte i stort sett hela eftermiddagen men kan ändå med all säkerhet säga att det under den tiden varit en person här på möte. Inte vilken person som helst, utan en mansperson. Denne mansperson ser inte ut hur som helst, utan har troligen en ganska avsevärd hydda. Eller pondus som man brukar säga. Kort sagt; vi har haft en fläskberg på besök. Hur vet jag det? Det är kiss på golvet. Det kan inte vara något annat och jag tänker att den tjocke mannen inte kan se ned till sin fjong och därför inte ser var han gör av sig. Se bevismaterial A. Alltså det känns inte som om det är stänk från någon som försökt tvätta händerna. Under handfatet, pappershanddukarna och därikring är det för övrigt misstänkt torrt vilket får en att fundera över vilka det är man jobbar med egentligen.



Bevismaterial A:


Men varför? Kanske borde skatta mig lycklig så länge det faktiskt stannar vid kiss.

Så här går det...

Vi har lovat att inte lägga in några bilder på papporna. Inte direkt i alla fall. Men den här känns ganska foolproof. Det här är lite senare samma kväll som "tungan" för några inlägg sedan. Kan ha varit i samband med min födelsedag. Dvs januari. Det började lite tjusigt i klänning och skjorta med slips, lite fördrink och snacks och vackert upplagt och så. Sedan gick vi och bastade och sedan avnjöts vår finmiddag i mysbyxor och t-shirt. Det blir alltid så. Och vi låg på ungefär på samma nivå som fotot här nedan. Lite småluddigt sådär. Eller fullständig urspårning...

Då bidrar jag istället...

...med den bajskorv som inte fanns nedan, så nu finns den istället ovan.

Bajskorv i inlägget nedan...

Tyvärr inte. Det är blänkande mamma scan-kartong. Fast det ser ut som en redig bajskorv. That I must say.

TOMT...

Barn 2 har bullemi - det måste han ha. Han kräktes på dagis - nu har han, med sin brors hjälp, lassat i sig hela köttbullepaketet. Dandy. Ett pro-ana-barn. mmm

Barn 2 kräktes ner dagiset...

Jag kräks på att vara hemma med sjuka barn. 

Han är superdålig sa dom på dagiset. Jag säger så här: Nu är jag hemma och barnet har ätit 12 köttbullar och mos och verkar jäkligt trött men inte kräks han iaf.. F-I-A-S-K-O! Så nu jobbar jag hemifrån. Jag, barn 1 och barn 2 och fåret Shaun på tv:n.

Right back at ya!

Här kommer kontringen! Ellen, min Ellen. Ingen är väl som du? Se här hur jag trånar efter dig min sköna sockerböna... Brun, läcker och smäcker är du och blekfet och ämlig är jag... I'm not worthy!

Löööööv

Här händer det grejer! Ellen har bloggat friskt och jag har totalt ignorerat sakernas tillstånd. Haft lite mer att göra än vad som är bra för bloggen kan man konstatera. Damn it! Jag har ringarna på idag, men vad fasen, de kan väl råka halka av för dig, Ellen! Däremot har jag glömt mobilen hemma istället så lite naken är jag allt. Känns som om jag går med rumpan bar!
Kärleken flödar över hela vår eminenta plats i den virtuella världen. Värmen sprider sig i hjärtat och jag gråter som en bebis på insidan, fast ganska nöjt om du frågar mig. Men, samtidigt konstaterar vi att alla våra röstande läsare inte tar ansvar för sitt svar. Vars fan är frågorna?

Anna!

Det här är en lite hyllning till tjejen jag delar bloggen med. Min fina Anna. Vi har så jäkla kul ihop och hon är precis den partner in crime jag behöver i en galen värld. Vi vet precis vad vi har varandra och jag tror vi har delat mer konstiga saker än vad som egentligen är rimligt på den tiden vi har har vetat om varandra. 

Jäkligt härligt. Jag har många fina vänner (som vet precis vilka dom är) men Anna. ANNA! Snart ses vi igen i en ljuv champagnesymfoni igen!

Rec-pennan!

För två jobb sen jobbade jag med filmbolag. På fredagar gjorde vi recensionsannonser. Det var ingen lek. Och för dom som jobbar kvar så ÄR det säkert fortfarande ingen lek. Då krävdes starka saker. Inget jäkla kaffe och sånt crap - jag pratar starka saker!

Vi hade en rec-penna. Rec-pennan luktade vi på och den fick ligga till sig i veckorna för att tas fram på fredag morgon. Jag fick den när jag slutade där. 

Idag, 3 år senare, hittade jag den! Och den är fortfarande lika bra. 

Heaven, im in heaveeen! 

Singel?

Idag ska jag tydligen prova på hur det är att vara singel för ringarna har jag glömt hemma. Nu ska vi se hur fräsig den här dagen kan bli. Anna...är det inte det här vi strävat efter. Jag har tagit klivet.

På arslet även idag!

Bild rakt upp när jag landade på rumpan hemma på Vingelvägen... Catch the moment skulle jag vilja säga.

Är det någon som har någon mer mörktvätt?

Näe okej för då sätter jag på en. Bilden ovanför illustrerar tvättkorgen 40 minuter efter jag satt på mörktvätt...

Farbrormedhund-plockepinn!

Stressad på vägen hem idag ramlade jag, precis utanför huset och grabbade tag i första bästa karl vilket var en farbror som var ute och gick med sina hundar. Farbror och jag åkte på rumpan. Farbrorns mastiffer åkte med också. Det slutade med att farbror låg på mig. Hundarna låg på mig och jag låg i diket. Mastifferna slickade mig i ansiktet. Allt var jäkligt blött. Märklig situation men ändå lite speciell. Jag och farbror kommer from nu dela en "situation" så att säga. 

Kvällen är inte slut där...

Ser ni någon bil på bilden?

Inte? Det kanske beror på att herr Alm står i diket utanför - oklart varför -som jag fick hjälpa till att få upp. Helt sinnessjukt. Sen går jag upp till huset för att få tag i barnen och då passar han på att hasa ner i ett annat dike. AMATÖR!

Lismande jävla gubbgris!

Det här är till den enda människa på jorden som gör mig fly förbannad och stör mitt liv. Jag säger bara en sak: Skrattar bäst som skrattar sist. Eller som min fantastiska kompis Lotta sa: Lismande jävla gubbgris! Fult hår har du också! Ha ha ha. Jag lägger det till mina BÄSTA uttalanden. NÅGONSIN!

Tema kärleksveckor i casa Alm!

Vi har tema kärleksveckor hemma. Näe, det innebär inte mer tid i bingen (snuskerier) utan det innebär att vi inte skriker och svär åt varandra och inte skäller dagarna i ända. Det är vad det innebär. Inget annat. Dock är det bra med kärleksveckor. Tex får man inte så ont i halsen av allt gormande.

Kärringjävel.

Alltså allvarligt talat. Kolla inlägget nedan om mitt vinterland. Skrynklig, narig och jävligt trött kärring är det jag tänker på när jag ser mig själv. Måste jag skjuta eller hänga mig själv nu? Förmodligen svarar jag själv på det.

...jag gör både och. Eller så bokar jag tid för insug, utsug, insprut, upplyft och insnörpning.

/Kärringen, 2 år äldre än Ragnarjävulen som aldrig vill bli stor

Viking Line!

På riktigt och allvarligt. Det finns fortfarande människor som åker på finlandsfärjor och gör det för att dom tycker att det är kul. Alltså hallåååååååååååååååååååååååååååååååååååå!!!!!!

Om du tillhör denna människoskara - så kan ni nu få ert lystmäte!

Hej mitt vinterland!

Dom här skorna fick jag en jul av mamma! Åh vad jag älskar dem. Speciellt idag
Tuggandes på tuggumi i bussen. Som för övrigt gjorde att det tog mig över 2 timmar till jobbet idag. Rimligt. Mycket rimligt!

För så här såg det ut hela tiden. INTE OKEJ. Det snurras, fräses och stås stilla.

Vad blir det för mat?

Ja, inte f*n vet jag för jag kommer aldrig ta i något som han har lagat. Det smetas, kletas, slickas, slaskas, smuttas och suttas. Vidrigt.

MÄH!

Nu har ni röstat på vad ni vill vi ska skriva om och så skriver ni inte några frågor. Mystiskt. Ni kan även maila dem till oss - det vet ni va? Om ni vill vara hemliga.

Gårdagen i bilder från familjen Alms vinkel

Vid 14-tiden på eftermiddagen kom svärmor för att ta hand om barnen. En helkväll på stan väntade oss... (jaaaaa, för er flärdiga ute-partymänniskor så betyder det att komma hem runt 5 på morgonen. För mig, oglmourighetens moder så innebär det att få vara ute till mellan 22-23)

Vi började med att sitta i kö inne i stan. Eh? Köööö? Why? Nåväl. Det gjorde vi iaf. Men vi hade inte bråttom och fick se ett fantastiskt vintrigt Stockholm.

Middagen intogs på Rubys grill. En ypperlig grillrestaurang på Österlånggatan. Jonas började med en öl (eh?) och jag med champagne såklart. In kom ett ynkligt glas med en bubbla här och en bubbla där. Smakade inget bubbel alls. Bytte ut. Fick från ny flaska. Någon jävla ordning får det vara. I vanliga fall är jag inte så mycket för att skicka ut saker på restaurang. Man vet ju att en utskickad kyckling betyder att någon spottar på nästa kyckling som man får tillbaks. Min käre man satt och sa: Ja, men älskling, viss champagne bubblar inte så mycket. INTE SÅ MYCKET? En Laurent Perrier brukar väl ha fler än två bubblor? Det behöver man sannerligen inte vara geni för att känna.

Sen när jag fick in ett nytt sprudlande glas höll han med och påstod då att han hade sagt hela tiden att det var dåligt med krut i det förra glaset? Mmm...jag säger som en kille på mitt jobb. Mr Alm: Du vänder kappan efter blåsjäveln.

Sen skulle jag dricka något till varmrätten (grillad lax). Kunde inte bestämma mig. Valde mellan champagne och chablis...så det blev en...

Staropramen. Ja så blev det. Jäkligt smarrigt det också. Mulligt är ordet!

Sen promenerade vi till Chinateatern för att se The Producer. När halva första akten har gått säger jag till min kavaljer: Tycker du inte att den är kul? Svaret blir: Men det är ju så himla mycket dans och sång. Mycket märkligt eftersom vi är på en musikal. Brukar vara många timlånga monologer på en sådan.

Föreställningen var 2.45h lång och det var svinkallt när vi gick därifrån. När vi äntligen kom in i garaget där bilen stod: TADAAAAAAAAAAAAAAAAAA

PUNKTERING! Jävla ofräsigt. Eftersom jag är Hollywoodfierad och ser minst 3 filmer i veckan så trodde jag såklart att någon snittat däcket för att sen råna oss varpå jag låste in mig i bilen medans karln bytte däck. Det gick sådär - domkraften gick sönder. Vi fick ringa på hjälp i form av assistanskåren som var där på typ 20 minuter. MEN det hindrade inte farbror Alm att mecka lite på egen hand under tiden vilket gjorde att typ bilen gick sönder. Men vi pratar inte mer om det för hans manlighet blir sårad.

Yes, det var det. Fräsigt eller ofräsigt - you be the judge!

Vacker vinterbild från vår balle (balkong då alltså)

Poetiskt så det förslår

Osynk.

Som vanligt är jag på pappans dator och utan möjlighet att lägga upp bilder. Jag har dock tagit foton på gårdagen som jag lägger upp imorgon. Fiasko, tämligen storartat fiasko skulle jag säga.

Återkommer. Ville bara höra av mig och berätta att även den här söndagen är oglamourig (som alla söndagar). För inte fasiken sitter jag här i duntofflor med klack, ett glas mimosa, med massage inbokad, på en balkong i sydfrankrike. Nä. Jag sitter i en ikeafotölj i muggiga mjukisbyxor, har barn som ligger och krälar på golvet med sin farmor och leker tåg och en man som ligger i soffan och sover. Dagens aktivitet är inte heller glamouriga. Jag ska handla ost. Sen ska jag köra hem svärmor. Ja men ungefär så.

Glamouuuur hallåååååååååååååååååååå!

Rapport från en lördag

Ellen, du är en veritabel Rydberg! Lite bättre om du frågar mig. Och det gör du ju.
Så hur blev det nu igår med vår synkning? Njae, sådär. Vi hann med en femminuters-sitin hos varandra. Eller rättare sagt Ellen med kavaljer kom till vår middag i fem minuter. Det var det glamourigaste på hela kvällen naturligtvis. Även om hela min lördag var super.

Började så klart med pulka-åkning. Kan det bli på annat sätt när man vaknar och hela världen är vit? Bäst var så klart att det var mest jag som åkte och vi har bara en sådan där liten bebis-pulka som Stiga kallar Froggy tror jag. En liten med rygg- och armstöd och som är alldeles för smal för att mitt ass skall passa. Men vad sjutton, det är bara att klämma ned sig på tvären och så bär det av nedför berget. Berg och berg. I vårt fall blev det en lite kulle på lekplatsen. Tillräckligt för att jag skall ha svåra sår på svanskotan och för att barnet skulle bli "tickled pink"!

Hem till först våfflor med jordgubbssylt och glass till lunch och därefter bastu och skidåkning på TV - så skall en vinterdag avnjutas, ja bastun var live - inte på TV förstås. Sedan lämnades barnet hos Morfar med sambo och vi åkte in till stan.

Hedda Gabler på stadsteatern. Riktigt bra. Roligt och duktiga skådespelare. Jag fick en hostattack så jag trodde att jag skulle kräkas ett tag, vilket säkert ensemblen hade uppskattat sådär. Men jag försökte vara så diskret som möjligt. Tårarna sprutade och dreglet flög. Fräsigt som fanken.

Middag avnjöts på Le bar Rouge. Mycket trevligt. Skön inredning, lite lagom bordell sådär. Röda gummidukar som skinnpräglats och nitats fast i bordet, och så de obligatoriska fransarna på både duk och lampa.

Skumpa så klart, därefter förrätt. Pappan tog en "små rätter" eller vad de kallade det vilket var ett hopkok av allt möjligt. Verkade bra. Själv tog jag charktallriken. Helt okej. En smarrig riesling kabinett till det. Mumma! Tydligen något som fått 4 stjärnor i någon vinbok därhemma så då kan jag ju inte haft fel vad gäller att jag tyckte att det var gott. Annars vet man ju inte. Sådant man tror är gott upptäcker man efteråt inte var det för det bara fått en eller två stjärnor. Ha ha ha, skojar bara, det jag tycker är gott tycker jag är gott. Det är pappan som är sådär galen att det boken säger stämmer, inte vad han själv tycker. Men han har ju alltid läst boken innan han dricker, så han har ju nöjet att alltid få tycka som boken och slippa ändra sig i efterhand.

Det var i alla fall under förrätten som Ellen med kavaljer kom förbi. (Hur kommer det sig att vi inte fick till en enda bild på det?) De åt middag på Grill Ruby tvärs över gatan och hann förbi en sväng innan sin egen planerade aktivitet. Jäkligt dålig synkning men har man fått biljetter av en släkting som dessutom är barnvakt då pallrar man sina söta bakar iväg åt rätt håll, annars ligger man risigt till kan jag säga!
Till varmrätt tog pappan hjortfilé med potatispuré och bönragu. Själv var jag skönt bautahungrig så jag valde mellan pepparsteken för 350 pixx eller hamburgaren. Efter en snabb avstämning med servitören blev det hamburgaren, vilket jag inte ångrar. Det var gött det. Lite rå kanske även för min smak, men gottigt ändå. Salt som sjutton. En röd sås och lite gucka till var det. Och frittar så klart. En italienare till, matta något hette den och smakade källare.

Avslutade kvällen framför brasan hemma. Lite vin och julmust och lite skön musik i bakgrunden. Inte fel alls. Barnet sover hos morfar så nu är det bara slapp framför TV:n. Lite skidåkning på g. På TV alltså. Inte tänker jag åka! Sedan är det hantverksutställning här i området och den får man ju inte missa. Bra julklappstillfälle. Barnet skall inte hämtas förrän efter middagsluren. Konstigt dock. Det är så skönt att få sköta sig själv men samtidigt längtar man som en tok!