Saltsjöbaaaaaaden

Vi har en samfällighet tillsammans med två grannar. På den finns en liten länga med två dubbelgarage uppfört. Ett garage är vårt och ett garage är den ena grannens. Den andra grannen, eller den numera döda surkärringen som bodde där då, var för snål att bygga garage när de andra gjorde det på åttiotalet, så gubben som bor där nu vill bygga ett garage nu.
Han tänker sig ett fristående garage uppe vid gatan. Så klart, då slipper han spränga och kan bygga billigt.
Så tänker inte jag. Jag tänker att han ska bygga i vår länga, uppåt eller neråt, vilket som. Som tur är tycker vår garagegranne, dvs de som redan har garage, precis som jag.
Idag var vi inbjudna att titta på ritningarna. Festligt! Not. Maken tyckte det var en typisk-Annasak. Jag tyckte tvärt om men orkade inte bry mig tillräckligt för att argumentera. Så jag gick dit.
De andra grannarna kom så klart också. Då har de med sig inneskor... Fatta, för att glo på ett arkitektförslag! På middag kan jag hem till vissa ta med mig inneskor, särskilt om det är finbjudning, men inte till typ ett möte! Åh, så Saltis.
Och så satt de och pratade med arkitekten, som redan snackat ihjäl mig med sitt prat om sin son Pers olika seglingar (numera mest i trimaran, förstår du), om sin semester i Andorra och hur deras studio där nu var lite liten så de skulle köpa något större i BajaMaja (typ, lät det som) där det visade sig att arkitekten också hade en våning (högst upp i huset med blå port, förstår du). Arkitekten är från Djursan så det är ju liksom same same det.
Grannen som vill bygga garaget har ett öga på svaj så jag har alltid lite svårt att avgöra vilket jag ska kolla på när han talar. Gör ständigt bort mig och tittar fel känns det som. Han har ingen studio i Andorra, och det verkar vara ett problem för honom.
Jag har ingen studio i Andorra, inga inneskor och kan inte segla. Inte mycket till problem för mig. Undrar just vad jag gör i Saltis?

En och en halv timme tog det i alla fall. Bara för att få till gör om gör rätt... Tänk all den tid jag spiller på meningslösheter.
Å andra sidan trodde arkitekten att jag var lika gammal som "bebisen" i hans familj, som tydligen är 34, så något gott fick jag ju ut av det.
Samt att jag bara måååååååste åka shiiiiidor (felstavningen quite intended) i Andorra!
Allt annat är otänkbart!

Kan jag inte tänka mig, sa Anna

Det värms upp...

milen i intervaller hägrar. Bra Alm.


Imorgon är det fredag. Den här veckan har varit som fem veckor. Eller sex. Och det enda jag kom ihåg var att jag blev utskälld i tisdags. I två timmar. Av kund som hade fel.
Imorgon har jag glömt det och kommer istället komma ihåg att jag drack vin idag efter gymmet. Mycket bättre känsla på den.

Nu kör vi!


- I min lilla värld av högupplösta pdf:er, korrektursvängar, cmyk, tidplaner, utskällningar och blommor// Ellen

Bungycord

Har sedan jag började på nya jobbet dragit och stretat i en kund för att jag ska kunna få en accept för två begränsade projekt. För att få det har jag levererat fler och fler variabler från projekt som är betydligt större men än mindre beslutade och längre fram i tiden. Det har varit som att dra och dra och dra i en gummisnodd.
Idag släppte de taget. Oh my! Det formligen sprutar accepter! Bra. Nöjd. Då är det dags att gå hem...


Så det så sa Anna

Otränat fläskberg... Känns det som.

Hade hoppats att få träna idag, men nu inser jag att jag måste gå hem till grannen och diskutera bygget av hans framtida garage. Vill inte, för jag vet att vi är oense. Sedan skall jag ha möte med maken har jag bokat in. Har inte hunnit säga mer än hej sedan han kom hem. Men nu skall det väl kanske gå att få in en mening eller två. Till helgen då kanske? Ett halvt varv på crosstrainern eller så....

Alla dessa frågor...

- Mamma, vad händer om man får något jättefarligt i munnen?
- Då måste man spotta ut det direkt!
- Men om det redan är i magen då?
- Ja, då får man åka till sjukhus.
- Skär de upp magen då, och plockar ut det?
- Njae, man blir nog magpumpad då.
- Magpumpad?
- Ja, man stoppar ner ett rör i magen genom munnen och suger ut det farliga.
- Usch!
- Ja, man ska inte äta sådant som är farligt.
- Inte bebisen heller.
- Näe, vi brukar försöka låta bli att låta honom få i sig farliga saker.
- Då måste ni plocka undan i skogen också?
- Vad menar du?
- Jo ni får plocka bort om han får en myra i munnen.
- Ja, det gör jag alltid. Jag tar ut alla myror ur munnen.
- Jag med.
- Det är bra.
- Men mamma, vad händer om man äter en krokodil då?

Ja, så fortsätter min morgon i all oändlighet. Missade tåget... Men det är ju bra att min oändliga brunn av visdom kommer till nytta någonstans, ha ha!


Så det så sa Anna

Långärmat

Hjälper barnet på med kläderna. Börjar med en röd tröja han har valt ut. Den är lite för liten men bara så att den är lite kort i ärmarna och det kan jag tycka funkar till dagis en sista gång.
- Oj, mamma, jag trodde den skulle vara långärmad!
- Jag vet, älskling, den är lite liten, men det duger.
- Men jag ville ha långärmad...
- Ska vi ta den här andra röda med lyftkranen på då?
- Näe, jag vill ha en långärmad tröja.
- Ja, men den är oxå det.
- Men jag vill ha en långärmad som går ända hit, säger han och hugger med handen mot överarmen.
- Aha, du vill ha kortärmat?
- Ja!

Det är inte lätt med begreppen!


Så det så sa Anna

Det här var udda!

Jag går först från kalajset! När hände det sist? Har det någonsin hänt?
Vi har haft jättetrevligt, svårt att missa med ett gäng tjejer (galanta damer?), men jag är så hysteriskt trött! Fryser så jag skakar och håller fullständigt på att rämna. Bäst då att försöka forsla sig till bingen medan man fortfarande sitter ihop.
Var mycket allvar idag också, sjukdomar och annat - så inte bara barnsnack som det annars ofta blir.
En av tjejerna fick tidigare idag besked att hon lider av MS. Andra gången denna veckan den sjukdomen dyker upp i samband med ung kvinna. Tråkigt! Men en annan av mammorna jobbar med läkemedel på Pfizer så hon gav mycket tröst om bra mediciner - att det inte alls är samma sak som för 10 år sedan att få diagnosen nu. Låter ju bra, men det klart hon mår pyton nu ändå. Man ser ju gärna det värsta, åtminstone i början. Ja, sedan blev det massor av snack om döden innan vi gick vidare till politik, bara för att bryta av.
Låter inte som en vidare kul kväll men det var det. Nu är tåget snart framme på flåådiga Solsidan och jag skall ut och hacka tänder igen. Och försöka undvika min granne, för jag orkar inte prata - men det kommer inte att gå, eftersom vi är de enda som ska år vårt håll. Suck!

Over and out. Anna

2 minuter till godo!

Men jag har en sur fralla till middag och världens lamaste gå-bort-present. 3 chokladkakor av olika kvalitet inslagen i en pressbyrån-påse! Känner mig som en unkis, typ. De andra mammorna kommer att ha varit på Handelshuset, Bruka, eller vad det nu heter, East Coast blablabla som jag aldrig fattar vad det är. Prylar och pilates eller något. Nåväl poängen är att jag suger. Som vanligt. När jag inte rockar....

Och att jag kommer att uppnå både 1 och 2 enl nedan ändå! Typiskt!

Så det så sa Anna

Skvallerkväll på G!

Ikväll är det vin och ostkväll hemma hos en av mammorna från barnets föräldragrupp. Bara mammor så klart. Jag är väl medveten om upplägget som ju enl ovan är just ost och vin. Men jag riskerar ändå att begå två kardinalfel:
1. Jag har inte ätit
2. Jag har inte köpt med mig något.

Tåget går om 12 minuter, har jag tur hinner jag lösa båda på Konsum på Slussen. Har jag otur så är jag 2: oförskämd och 1: aprak.
Varken eller passar sig riktigt i sammanhanget. Är nu vid T-centralen så det KAN gå...

Pulsen börjar öka...

Ja, men M, du ser - det är ju träning! Har försökt intala någon att kvällens aktivitet räknas som träning eftersom det är min träningspartner som står för kalaset, men M går inte på det... Konstigt!

Gamla Stan, 8 minuter...


Så det så sa Anna

Dagens lunch.

50 kg köttbullar på Prinsen. Minst. Tillsammans med en leverantör. Jag vill kräkas. Fast det var precis vad jag behövde.


- I min lilla helvetesvärld av blommor// Ellen

Groggy

Vi släppte ned en kolsyretub för trappan på jobbet för några veckor sedan. Marmortrappan gick sönder. Nu lagas marmortrappan. Det luktar illa när man lagar marmortrappor. Och intensivt. Att dörren till kontoret är stängd hjälper näppeligen. Vill kräkas lite... men låter bli för den allmänna trevnaden. Vi släppte den inte med mening... Så det så sa Anna

Födelsedagsbarn!

Idag är det en stor dag. Ellens Stora fyller år och inte vilka år som helst utan hela 7 stycken. Ellen, hur var det nu, var du 18 när han föddes? Måste vara så. Inte är du mer än 25 idag?

Stor kram till Stora och ännu större kram till dig - det är ju du som står för den Stora bedriften!

Önskar Anna

Favorit i repris

Fråga 1: varför har jag inte koll på spaden?

Fråga 2: varför har jag inte städat ur spisen?

Undrar Anna

PS Nu när jag sitter vid skrivbordet på jobbet funderar jag också lite över varför jag glömde städa upp. Dumt. Allt det där kommer att ligga runt hela huset inom 3 sekunder i eftermiddag. Fnas.

Ovanlig dag

Vaknade av skrikande barn som vanligt. Är lite låg idag och det molar lite här och där vilket inte tillhör vanligheterna när det gäller mig. Inte som när jag vaknar och har drömt att mamma lever för då sprutar tårarna och jag är hejdlöst otröstlig, bara en uschlig känsla av ont i hjärtat.
Natten har varit full av vakna barn och egna funderingar. Mellan dess har jag ändå sovit hyfsat gott.
Funderar gör jag inte för mycket, har inte tid, lust eller läggning för grubblerier. Men någon gång kanske man bör inventera innehållet i hjärnbarken och jag har väl kommit någonstans på väg. Glad att finna att skallen inte är tom i alla fall. Inga större monster hittades heller, men en del småknytt. Kan man spraya med Raid?
Nä, upp och hoppa, dagen kallar! Får plocka upp humöret under vägen.

Kram på er!


Så det så sa Anna

Relocation

Barnet har en flickvän på dagis, Er. Ja, alltså det är väl kanske inte helt officiellt för barnet är lite on/off. Å andra sidan är Er, som ju är tjej och ett år äldre helt på det klara med att de är kära och tillsammans. Och det vet ju alla vem som bestämmer i en relation. Barnet har bara att gilla läget. Barnet har en annan kompis på dagis, Em, vars ena förälder arbetar på Scania. Nu har hon flyttat till Sydkorea. Så hon är väl då per definition inte längre en kompis på dagis men det är därifrån han känner henne i alla fall. Igår kom inte Er till dagis och barnet undrade var hon varit. Vet inte tyckte jag, kanske sjuk, eller ledig? - Hon har nog flyttat, som Em. Till Korea...säger barnet. - Det tror jag inte. Hon kommer nog tillbaka snart. - Näe, hon är i Korea. Mamma vi måste flytta till Korea! - Mjae, nu har varken jag eller pappa sådana jobb som har så mycket med Korea att göra så jag tror inte det kommer bli av i det närmaste. - Snälla mamma!? Jag saknar ju henne... Ja, vad säger man? Barnets känslor måste ju respekteras. Blir det väldigt tyst från mig så har vi dragit till Korea då. Fast det klart, de kanske har uppkoppling även där... Funderar Anna som drar sig för att flyttpacka...och som ber om ursäkt för att hennes dator helt är emot radbrytningar!!

Det ordnar upp sig.

It always will.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Vilodag

Idag blev det vab för mig. Vabbat friskt barn... Men blir man hemringd för att dagis säger att han är sjuk så stannar man hemma dagen efter. Så klart. Och lilla grynet förtjänade en vilodag. Var förberedd på vabbet så jag hade med mig dator och papper och grejer att jobba med hemma. Men inget blev gjort. Absolut ingenting. Istället har jag suttit på soffan och ugglat mest hela dagen. Tydligen behövde jag också en vilodag, vilket kan vara lite anmärkningsvärt då veckan bara var en dag gammal. Men en helg ensam med barnen är kanske för mycket för en gammal tant som jag. Gäsp, sa Anna

2 timmars möte där jag har fått äta oförtjänt med bajs...

är till ända. Jag vill slåss och gråta.


Istället har jag satt mig i en taxi, tillsammans med min AD-ass Tobias, och är på väg till leverantör som ska foliera fönster åt en av mina kunder.

Där blir jag iaf inte utskälld.


- I min lilla värld av bajskorvar// Ellen

Jag samlar energi, kraft och mod.

Andas in frisk vårluft och njuter av havet:





Imorgon ska jag ha ett 2-timmarsmöte där jag behöver lite av varje. Minst sagt. Så. Ikväll ägnar jag mig åt att krama barn och samla kraft och kärlek.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Favoritrecept

På vårt hushållspapper finns ett recept på musslor på förälskades vis. Sjysst! Så jag tänkte att ni ska få mitt recept också på musslor för förälskade:

Don't do it! Mollusker är äckligt! Och håller du inte med så finns alltid risken att du blir magsjuk! Inte mycket förälskat över det!

Håll till godo!


Så det så sa Anna

Missnöjd...

I helgen har jag levt på hamburgare, pommes frites, pizza, våfflor, lax, smågodis och en pastarätt med massor av parmesan. Vad händer då? Jo man går NER 1,5 kilo. Vad f-n? Sanningen om varför stirrar mig i ansiktet men jag vill inte se. Jag har inte druckit - så mycket. Damn!
Å andra sidan är vin godare än min vikt är viktig då jag säger fuck it! Kan, men vill inte vara nykter.

Så det så sa Anna

Vad hände?

Jag skulle göra ett inlägg men nu när jag sitter här så är allt som bortblåst. Men jag måste ju fylla tomrummet med något nu när jag börjat. Så då tänker jag på andra saker jag glömt: Jobbade extra på ett välbekant ställe med guldgula bågar när jag gick i gymnasiet. En söndagmorgon var jag på väg dit för att jobba. Bodde så klart hemma så det innebar buss till Slussen och sedan t-bana. Jag jobbade på Nybrogatan. Kom upp på Slussen och satte mig på t-banan. Väl där glömde jag alldeles vart jag skulle. Hade inte en aning! Fick full panik inombords över att sitta på t-banan tidigt en söndagsmorgon och inte veta vad jag pysslade med. Tror inte jag var bakis heller, då brukade (de typ 3 gångerna det hände i hella gymnaiet) pappa skjutsa (för att få gasa och bromsa så mycket som möjligt så jag kunde på riktigt pyton). Det tog faktiskt en lång stund innan jag kom på det och när jag gjorde det var det endast tack vare att jag redan hade arbetskläderna på mig. Så jag tittade ned och hittade världens fulaste men mest bekväma skor, ett par svarta tunnstrumpor och en blå kjol. Då till slut gick det upp ett litet ljus och jag lyckades kasta mig av på rätt station! Jäkligt udda i alla fall. Undrar vad som hade hänt om jag till exempel hade haft gympadojor och jeans på mig?

Jag och andra

Vad är det för fel på folk? Varför har man så svårt att se att det finns andra människor runt omkring?
Jag har skrivit om det här för och jag lär tyvärr ha all anledning att återkomma.
Men till exempel så brukar jag när jag parkerar försöka kolla så att jag inte står i vägen för någon annan. Känns tämligen självklart. Men inte för alla. Långt ifrån förmodligen dessutom. På dagis har vi en mamma som kör en stor, blänkande Lexus SUV som är helt ovetande om att det eventuellt kan finnas andra omkring. Så här skulle jag tippa att hennes bild av morgonens parkering ser ut:







Så här ser min bild av morgonens parkering ut:






Så alla andra får vackert vänta! Nästa gång backar jag ut! Jag lovar! Då skiter jag i din stooora, blänkande plåtburk!

Så det så sa Anna

Juhooooo(lt)! Not.

Vänta nu. Nu ska sossarna "ta helhetsgrepp" på sin politik och kontrar med:



Tadaaaa; övertänd Linda Bengtzing goes bufflig Göran Persson.
Jag vet inte jag. Jag känner mig provocerad redan nu.

Och vill mustaschen verkligen också ta helhetsgrepp? Har den något val?


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Gråta lite?

Det är en lejonunge med knäckt bäcken på TV, som släpar sig fram på frambenen. Eftersom han är svag så överger hans familj honom. Men han kämpar på. Det är så ledsamt att jag blir alldeles förstörd. Kan inte titta...


Sorgligt, sa Anna

Drink anyone?

Tveksam... Ska föreställa dricksvatten.

Så det så sa Anna

Vin!

Ja, jag vet att det är söndag, men jag har en härlig fisk på spisen så ett glas måste jag unna mig. Dessutom frös gårdagens vin inne.





Så det så sa Anna

Hur sjukt som helst!

Vet inte vad det är för sekunda vara den här bebisen visar sig vara. Var ju sjuk i förra veckan. Men frisk torsdag, fredag, lördag. Nu 39,3 grader. Fattar inte! Ny vabb på måndag då. Kanske får dra till med en läkartid också!

Men det funkar bra på simskolan för han sitter blixt still och gluttar. Slipper jaga honom runt bassängerna! Alltid något men ändå en klen tröst!

Suck!


Så det så sa Anna

Dagens motion.

Stora cyklar, jag springer...


hela vägen till Boo Trädgård för lunch och fika och reinkarnation.





- I min lilla värld av blommor// Ellen

Våfflor var det här!

Världens fjuttigaste järn, men det blir rätt bra!

Så det så sa Anna

Nä!

Bebisen har lekt med spade!



Mamma stolt. Not.

Så det så sa Anna

Eat. Pray. Love.

En film att älska, att förhålla sig till, att ta till sig. En film för hjärtat och en film att gråta till.


Och en film för att finna ro och för alla sinnen.

Ibland vill jag också bryta upp.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Gömma nyckel

Bebisen tog nyckeln till skänken och drog iväg. Jag var inte snabb på, så han hann gömma den någonstans. Fick leta i gott och väl en kvart innan jag hittade den under pianot.
Tänkte att det är ju inget vidare med så små barn, de kommer ju inte ihåg vad de gör.
Men sedan kom jag på att det faktiskt kan vara lika illa med större barn. Jag minns inte om jag gick i högstadiet eller gymnasiet, men jag var i alla fall minst 15. Brorsan, som är lite drygt två år äldre än jag, fick för sig att gömma mina hemnycklar. Minns inte om det var för att skoja eller om det var för att han var sur för något. Men han sa aldrig att han gömt dem och när jag kom på att de var borta hade han glömt var han gömt den. Trots att han hjälpte mig att leta förblev de borta. Först efter 3 dagar hittade jag dem... I skålen till toaborsten i ena badrummet. Snacka om tankspridd om man inte för sitt liv kan minnas var man gömt dem. Det var ju med uppsåt och inte bara så att han liksom lade ifrån sig dem någonstans...
Inte en favoritlek i alla fall!


Så det så sa Anna

Är det inte...

...herr krokus som tittar fram?



Så det så sa Anna

Missade earth hour

Och har dessutom haft extra lyse på hela natten. Förlåt jorden. Jag kanske får köra nedsläckt idag istället.


Så det så sa Anna

Vad hände med lata söndagsmorgnar?

Står och sparkar tennisboll på altanen med bebisen. I pyjamas med full vintermundering ovanpå för min del. Han ger sig ju inte det lilla livet. Men klockan ska ju föreställa 9 så det är väl hög tid att kickstarta dagen.



Ganska manliga dojor på ganska manliga fötter.

Så det så sa Anna

Det ordnar sig. Det gör det alltid...

Det är ofta bara en lång, krokig väg dit. Jag tar min egna genväg...


Basilikabröd på jäsning.


Skumpa i glaset.


...och i magen (det är viktigare än champagne i glaset faktiskt).



En man som står vid spisen. Och inte vilken man som helst utan min man.

- I min lilla värld av champagne, utslagna blommor, drömmar om ett liv i värmen och kärlek.// Ellen

Specialmanöver

Barnet ville basta så nu gör vi det. Bebisen vill gå ut. Ska jag springa näck emellan?



Inte helt nöjd...


Så det så sa Anna

Bio.

Lam dag. Stora har varit hos vän fram tills nyss. Jag har legat i sängen och haft jobbångest. En enda kund gör mig totalt kraftlös och less. Vid 13-tiden tog jag mig i kragen och badade, tog Lilla och mig själv i hampan och handlade mat, frön (nu ska barn ha örtaträdgård tydligen) och hyrde film. Efter det hämtade vi Stora hos kompis. Och nu ser vi på film i biorummet.


Och äter godis:


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Så där ja!

Morsan har lagat mat!



Så det så sa Anna

PS. Jäkligt nöjd att jag har två. Eftersom barnet åt en halv kvartsbit och bebisen inte har rört sin åttondel. Själv åt jag resten av den första (rap!). Men nu ligger här en intakt... Nattamat kanske till suddande mamma...

Dags

...för det vuxna. Och laga mat. Vilket idag innefattar att sätta på ugnen ungefär. Ja, och hiva in pizzan i den då! Förvänta er inte för mycket! Kan gå käpprätt åt skogspartiet på andra sidan sjön.



Värmer upp lite lätt med cider så får vi se vad källaren har att bjuda sedan.
Förr drack jag aldrig ensam. Vad hände med den goda principen? Fast jag har ju sällskap i och för sig, även om ingen än är fyllda fem...

Whatever, sa Anna

Barnarbete...

Här sitter jag som en annan godsherre och lapar sol. Lite cola och musik som ackompanjemang... Helt ok mot en södervägg.




Och här är mina vasaller som arbetar i sitt anletes svett:



Känns helt okej. Sämre kan man ha det!




Så det så sa Anna

Tror du mamma är dum?

På lördagar är givetvis lördagsgodiset den stora grejen. Det får barnet efter lunch, om han äter upp.

- Mamma, får jag lördagsgodis nu?
- Ja, efter lunch.
- Men jag har ätit upp min hamburgare.
- Jo, men inga pommesfrites.
- Ok, får jag bestämma själv hur många jag måste äta?
- Nej, du måste äta fem stycken.
Barnet tar en och stoppar in cirka 1/3 i munnen.
- Aj, oj, nu har jag ont i magen. Kan inte äta mer pommesfrites.
- Så synd. Har man ont i magen får man inget godis.
- Jaha...åh, men jag skojade bara. Har inte ont i magen.
- Näe, det var rätt uppenbart...

Sedan flög hela påsen med pommes ned i en hiskelig fart kan jag lova!

Anna, som trots allt inte föddes igår. ELler i förrgår. Men sedan börjar vi närma oss...

Hälsotema på Dagis Trygg

När man ser fram emot ett par dagar ensam med barnen handlar det mesta om riskeliminering. Det gäller att ha saker på lut i krislägen och att stryka barnen medhårs. Alltså inom rimlighetens gränser.
Därför gjorde jag det enda vettiga och skaffade oss en date på Maxi. Barnet fick en kompis i lekrummet och båda familjer fick handla i lugn och ro. Så på en timme lyckades jag handla och se till att barnet har lekt av sig för dagen. Genialiskt! Heja Maxi! Ni som inte är där än, kom ihåg det när ni kommer dit att playdates på Maxi är bland det bästa man jag göra för sin mentala hälsa. Man slipper ju ta hand om röran som uppstår och dessutom är det ju gratis till skillnad från tex Andy's lekland.
Handlade allsköns förnödenheter också. Pizza, vindruvor, nötter, lördagsgodis, en leksak (som barnet inte fått än utan som jag så att säga har som ett ess i skjortärmen), popcorn... Ja, och så lite mjölk, bröd och annan mat också förstås.
Till lunch hade barnet önskat våfflor. Jag hade hyfsad ordning i köket och hade ingen vidare lust att börja grädda dylika för det blir så kladdigt när jag härjar, så jag frågade lite försynt vad han skulle välja mellan just våfflor och hamburgare. I 100% förvissning om svaret så klart.
Så efter att ha handlat mat så åkte vi förbi DTn på McDonalnd's och fixade lunch. Men jag är inte dummare än att jag har köpt våffelmix så att det reder sig till lunch i morgon om behovet kvarstår.
Ja, ni uppmärksamma inser att det alltså blivit hamburgare till lunch och att det vankas pizza till middag. Ja, vad fasiken! Mamma är trött! Pizza är gott. Så! Det räcker så!

Snart kommer brorsan och hämtar skidpulkan som de skall låna, sedan är det dags för lite mysmellis och därefter dröjer det väl inte alltför länge innan mamman kan ses med något vuxet i hand. Drickbart då menar jag. Inte från en eskortfirma. Tror jag...

Och hör sen, Anna

Åldringsvården nästa?

Hur gammal är man om klockan är 06.37 och man lyssnar på Svante Thuresson?


Undrar Anna

Uppe med tuppen

Ja, ja Helena! Basilikan har fått vatten alldeles nyss!

Bebisen tyckte att 05:39 var dygnets bästa tid som absolut inte fick sovas bort! Höll inte riktigt med. Jag hade precis somnat om efter att elefanten åkt iväg med cykel och allt.
06:13 kommer bebisen stolpande med stövlarna och vill gå ut. Men jag känner mig inte riktigt redo än. Det är visserligen en vacker dag men om den börjar så tidigt blir den så svår att fylla med aktiviteter...
Så nu sitter vi och kollar ut och äter frukost. Allting badar i ljus! Då är det ändå okej att vara uppe!

Så det så sa Anna

Under sagda skumpa

Ring, ring!
- ja det är Anna?
- ja det är jag
- hej, hur är det?
- han har precis kräkts
- vem har kräkts, bebisen?
- ja, han skrek så han kräktes
- jag går nu!
- när kommer du då?
- snart, vad är klockan?
- 17.10
- jag hinner inte med 17.22
- nehe (surt som fan). Men vad fan, jag kan inte åka magsjuk! (drar till Spanien i 4 dagar i morgon)
- jag gör så gott jag kan!

Varför skriker bebisen tills han kräks undrar man? Och vad har det med magsjuka att göra? Om någon tror att jag sprang ifrån ett fullt glas skumpa för att rädda maken har de fel. Det var för att rädda bebisen från misär! Vad fan är det som händer? Pappan behöver verkligen åka bort!


Så det så sa Anna

Inte arg länge

Så mitt tidigare inlägg fick utgå. Tack för stödet. Allt ordnar sig till slut!
Förutom Smallville som är äckligt och aldrig vill ta slut. Inga mer babyfaces på TV tack!


Så det så sa Anna

Om skumpa

Idag blev det som aviserat skumpa på jobbet. En magnum Moët Brut Imperial och två Bolly. Jag odlar min Patsy-ism kan man säga. Trots att Moëten var en magnum vann Bolly med hästlängder. För ni vet väl det, eller hur, att skumpa mår bättre i större buteljer. Ju större ämbar den lagrats i desto gottigare. Och märk "lagrats" det räcker inte att köpa 5 flaskor Brut Imperial och hälla i en stor vas för att det skall bli bra! Däremot en magnum Salon, det är något att bita i det... Eller Metusalem kanske. Why not?
Nå väl, gott var det och jag avslutar veckan i den angenäma buzzens och kissnödighetens tecken!













Varsin blomma fick vi av projektledaren som vann guld. Tacksåmycksi!

Så det så sa Anna

LOVE IS IN THE AIR.

Jag läste den här hos den här tjejen. Den är ljuvlig. Kolla.

Bob Hund och Martin Kann

Han har gjort det igen, Martin Kann. Ännu ett briljant omslag till Bob Hund:

Han har ju tidigare också gjort den här:

och Bob Hund-vovven:

Han är en eminent AD och kreatör den där Martin. Jag har jobbat med honom på en byrå för länge länge sedan. Enkelhet i sitt bästa format.

- I min lilla värld av blommor//Ellen

Fräsigt

Vi tävlade med två kunder och båda fick pris! Mer än så kan man inte begära! I morgon blir det skumpa på firman så då får även vi som inte var där lite glamour. Jo jag tackar jag! Det går bra nu.

Men inte för AIK!


Så det så sa Anna

Come fly with me, lets fly. Lets fly away...

Den 19:e april: Hej Nice. Hej rue de Antibes. Hej Cannes. Och framför allt; hej solen och värmen.

- I min lilla värld av blommor//Ellen

Varför är du arg?

Var och tränade igår kväll. Kom hem vid cirka 20.30 - 20.45 sådär någonting. Då sitter barnet i soffan och har just somnat utan att ha borstat tänderna eller så.
Ojdå, vad har hänt här? funderar jag. Visar sig att "han ville inte gå och lägga sig" enligt pappan. Näe, det ser jag. Frågan är ju lite varför han fick bestämma det själv.
I alla fall. I morse var han ju hyfsat trött då kan man säga. Men var ändå ganska mysig och snäll och klädde på sig själv osv.
När vi skulle till att gå till dagis så fick jag på överdragsbyxor utan problem. Jackan gick också på utan problem, och då hade jag först tagit en blöt jacka, men han tog det med ro. Stövlarna gled på bra... Sedan började jag klä på bebisen. Då bröt helvetet lös....
Han fick inte ned överdragsbyxorna tillräckligt långt ned på stövlarna, liksom förbi fotknölarna och ut på själva foten skulle de trots att de hade resår längst ned. Och det förstår väl vem som helst att man kanske kan dra dem dit men man kan aldrig få dem att stanna där. Så det skreks och gormades, massor av snor och tårar och en och annan spark:
- Jag tycker inte om de här stövlarna!
- Jag tycker inte om de här byxorna!
- Jag tycker inte om den här jackan!
- Jag vill inte bo i det här huset!
- Jag vill ha en sådan bil som Jack har! (BMW X5)
- Jag tycker inte om dig mamma!
- Jag vill inte vara med dig mamma!
- Gå bort mamma!
- Pappa! Paaaapppaaaaa! PAAAAAAAAAAAAAAPPPPPPPPPPAAAAAAAAAAAAAAAA!!! (han tror att om han skriker högt nog så hör nog pappa honom inne i stan...)
- Jag vill ha mina galonbyxor (som han hatat hela hösten)!

Jag har tagit det med ro och metodiskt klätt på bebisen under tiden och då och då flikat in ett:
- Pappa är på jobbet, eller
- Galonisarna är på dagis osv. Men ungen slutar ju aldrig.
Vid ett tillfälle säger han:
- Jag lugnar mig om jag får godis!
- Inte en chans! säger jag.
Så han ylar vidare. Högre och högre. Vi går ut. Han ylar vidare:
- PAAAAPPPPPAAAAAAA!!!! JAG VILL HA MINA GALONBYYYYYXOOOOOOOOR!

Jag renoserar vidare med honom ganska lugnt och sansat. Stoppar bebisen i bilen och är klar att åka.
- Kom nu och sätt dig i bilen säger jag.
- PAAAAAAPPPPPPPAAAAAAAAAAAAA!!!! JAG VILL HA MINA GALONBYXOR!!! säger han.
Det blir tyst en stund. Inget händer.... Inget barn som visar någon som helst ansats att gå mot bilen. Jag tappar tålamodet (så klart):
- NU HOPPAR DU FÖR BÖVELEN IN I BILEN PÅ STUBERTEN, UNGE! ANNARS ÅKER JAG MED BEBISEN SÅ FÅR DU SITTA ENSAM HEMMA HELA DAGEN!!!!!
-Varför är du så arg, mamma? frågar han då lugnt

Jaa, varför?

Undrar Anna

Mobbad

Här sitter man på jobbet och sliter sitt hår. Det är alldeles tyst så när som på två kreatörer som sitter och tisslar lite. Inte för att det råder total koncentration här utan för att alla andra har gått till Guldnyckeln på kalas. Kreatörerna skall också gå dit snart. Inte jag. Bara lilla jag skall inte gå. Buhu. Stackars, stackars mig. Varför skall inte jag gå? Vet inte.

Piss och skit

Har förberett ett telefonmöte för i morgon hela dagen. Vässat argumenten och gått igenom kostnader. Här skulle det bli beslut och vi skulle komma igång med produktionen. Jooo, då!
Nu ringer kunden och meddelar att de fått nya budgetdirektiv och inte kan diskutera frågorna i morgon. Blä blä blä!
Det finns massor av annat att diskutera så det blir möte ändå men det hade varit skönt att komma framåt. Vi behöver komma igång med produktion, annars får jag ingen semester i sommar. Och jag skulle gärna vilja ha semester i sommar. Konstigt va?
Till skillnad från Ellen som har knäppa kunder som vill hävda sin kompetens (som de inte har) och blir dåliga kunder därför, så har jag en kund som uttryckligen har sagt att hon inte gillar att arbeta med kommunikation. Inte optimalt läge för mig som jobbar med kommunikation. Men man gör vad man kan!

Jag varvar ner.

Det kanske låter konstigt eftersom klockan är 0730. Men jag har haft så mycket på jobbet senaste veckorna och tränat hårt att jag är over and out. Jag är i gasen från 0500 varje morgon och somnar inte förrän vid midnatt och adrenalinet pumpar 24/7.
Så jag varvar ner.
Genom att sitta här:


och tittar på:


och lyssnar på:


Och läser:



Jag känner mig sjukt New Yorkig.
Bra känsla. Bra.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Mmmm

Matsäck på dagis i morgon. Kolla ryggan för att förbereda lite. Fann detta. Ett päronskrutt från förra veckan. Behöver väl inte berätta vem som hämtade då... Mums! Äckligt mögligt, dock ännu ej ludet....


Så det så sa Anna

Ställen som gör ont på efter mitt PT-pass igår...

Hell.

Och hell igen.

Det svider i varenda liten del. Även där jag inte fick plats med pilar. Fattar ni?

I övrigt: En bättre dag än igår. Om än knappt.

- I min lilla värld av blommor//Ellen

Bra eller anus?

Är det kul eller bara jäkligt tråkigt?



Så det så sa Anna

No more kanelbullar!

Nu ska ni få höra något galet! Köksfirman ska stoppa in knappt 3.500 på mitt konto. Vi har tillgodo! Helt otroligt! Vilken fest.
Å andra sidan kom den här elakingen:






Vi har realisationsvinster på flera miljoner att ta upp denna gång så inte blir det något lattjo. Köksgubbens pengar är inte ens 1%... och så får väl snickarna för sig att fakturera snart oxå. Då är det slut på sötebrödsdagarna. Men inte på skumpan givetvis!

Så det så sa Anna

Yes I do!

Jag: vad har bebisen ätit idag?
Pappan: det ser du när du kommer hem.

Ja, det går inte att missa!





Vi lämnar det så och går bara. Why not? Ha ha ha! Underbart!

Så det så sa Anna