Urfräsigt!

Imorse skulle jag till tandläkaren. Min tandläkare ligger i Täby. Jo, det kan verka jäkligt mystiskt att jag åker från Saltsjö-Boo till Vallabrink (inför min långa färd har jag klätt på mig vinterkängorna som ni kan se) för att gå dit. Men jag är så himla rädd för tandläkaren. Vidrigt företeelse. Jag fattar inte att jag inte lär mig. För så fort jag kommer in hos Helene så känns allt okej,ja till och med bra. Hon är den första tandläkare som jag har förtroende för. Alltid händer det grejer där.

Idag, tex, hade dom en ny installation. En tv i taket. Deluxe.

Nåväl. Efter att ha röntgat alla tänder (inga hål) så trollade hon fram ett ess i rockärmen. En tandhygienist. Hon jobbar där också men jag hade inte bokat det - men Helene vet att jag är dyng-rädd så hon tar egna initiativ. Smart. Jag ligger fälld och klar och kommer inte där ifrån. 

Hon var iaf skitduktig och tog det fint. Jag var lugn. Sen bestämmer jag mig för att göra mig av med det sista amalgameländet och så blir det. 

1 timme och 1300 spänn senare inser jag att jag inte behöver komma dit på ett år igen. Jag känner mig glad och sprudlande. Det här blir en bra dag.