Väl på landet kom familjen för att möta mig vid bussen. Bara det att... Jag kunde inte plinga så jag och bussen åkte förbi...
Men ordningen temporärt återställd och jag njöt ett glas mousserande i solen.
Det hann dock gå i kras innan jag hann skriva klart. En ynka mun blev det! Men det finns som tur är mer!
Denna gång var det barnet som krasade glaset... Kanske är ärftligt?
När jag kom ut i köket med glaset står där ett annat trasigt vinglas som maken donkade sönder igår. Det går bra för oss nu. Jäkligt stabila hela högen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar