Fin julafton

...som barnen såklart såg till att den övergick till en Lars Norén-pjäs när dom förstörde vår matta och inte lyssnade på vad vi sa... När jag hade skällt ut barnen (jajagvetattdetärjulochattmanskavaramulligochfluffigochsympatiskmammamennärdetäractiontagetmotbarnför1000egången. Då. Då tappade jag det) och öst dom i säng och nästan började grina. Då kom min älskade man till räddning...


Nu känns det okej igen. Tror jag. Jag måste nog sova nu.

- I min lilla värld av blommor// Ellen