Dålig överinformation.

Till skillnad från fam. Tryggs dagis så har vi våra barn på ett dagis där det informeras hela tiden. Och jag menar inte ett mail i månaden med vad som händer utan jag pratar om mellan 5-10 mail i månaden. MINST. Per avdelning. Jag har två barn så det bli ungefär 10-20 mail per månad.

Alltså förstå mig rätt. Jag vill gärna veta vad mina barn har för sig på dagis om det innebär att jag måste gör något extra; tex packa ner picknick, plocka ner extra saker eller hämta på annan plats.

Det jag där emot inte behöver veta är att; barnen ska gå till parken idag, barnen ska gå på promenad i området på förmiddagen, 2/3 av barnen tycker att broccolisoppan är god eller att man måste kolla i lådan med omärkta kläder. Det är INTE information som är värt något.

Och ang. omärkta kläder. Jag märker alla mina barns kläder och varenda år hämtar jag kanske 10 plagg där som är märkta med mina barns namn. Vem skulle kunna ana att omärkta plagg inkluderar våra barns märkta plagg samt en hög av andras otvättade loppiga använda och bajsiga kläder?

En annan sak. Innan sommaren fick vi information, ungefär 400 gånger per mail, om att barnen skulle ta med sand till dagis. Sand som barnen kunde berätta något om när dom kom tillbaks till dagis. Alltså semester-sand.
Våra barn fick helt enkelt plocka sand på en strand nere i Menton, Frankrike, för att ta med sig hem. Sand läckte, sand rann ut, sand bytte påse men hem kom den - mer eller mindre intakt.

Här har det kryptis på alla fyra och plockat sand.

Igår när jag och barn 2 hämtade barn 1 på dagis så halv-viskar en av dom överpedagogiska fröknarna, förlåt, förskolelärarna lite till mig. "Du, Ellen, du skulle kanske kunna ta med dig lite sand till barn 2 också, vi tänkte ta med honom i vår projektgrupp "Semester-sand" nämligen. Ja, du behöver ju bara raffsa ihop lite sand här utanför på gården och plocka med dig till honom".

Vänta nu. Sa hon just det hon sa? Ska alla barn sitta och säga: "Hej, här är sand från Tylösand, hej här är sand från Spanien eller hej här är sand från min tomt" medan min ena son bara ska säga:
"Min storebror har sand från Menton men eh, mamma plockade det här utanför på gården men det spelar ingen roll för jag har sand".

Jag ifrågasätter iaf varför han ska han ha sand från gården när det inte är semester-sand? Och vad ska han berätta om sin sand? I vad ligger pedagogiken i det här? Speciellt när han har sand i sin korg, på sin plats som han dessutom vårdat ömt hela vägen från Frankrike.

Fröken, förlåt förskoleläraren, raffsar lite med foten och kraffsar lite på strukturtapeten och mumlar ett: "Bra" innan hon går ut på gården igen.

Fräsigt. Fräsigt som fan.