Rektorn på förskolan ringde idag. Jag lackade ju ur på hur de hanterat en uppsägning och mailade en massa innan jul. Hennes förklaring till varför jag inte fått någon information om att mitt barns ansvariga fröken skulle sluta var: 1. Jag hade så mycket att göra. 2. Jag hade redan pratat med 2-3 föräldrar så jag antog att alla visste. Eh, jaaahaa. Solklart! Du har ju levt upp till ditt ansvar helt klart.
Säg att ett företag med 25 anställda skall dra ned. Chefen berättar detta i förbifarten på en fika med, säg 5-6, av de anställda. Man kan då gissa att några fler kommer att ha hört nyheten innan dagen är slut. Men man kan fan inte anta att precis varenda en vet det. Och inte heller att de fått korrekt och saklig information. Optimal ledning. Något att eftersträva...
Jäkla klant. Och så frågar hon mig; "tycker du att jag skall gå ut med något nu?" Eh, om den här timmen vi snackat inte givit dig minsta ledtråd i vad som är rätt och riktigt när det gäller information då kan jag nog inte hjälpa dig mer tanten. Vi får se vad som händer. Fräsigt. Not.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar