Leksaker

Barnet har fått en bärgningsbil av lego. Jättefin och jättekul. Men nu är han i en knasig fas. Han tar den och kastar sönder den skitförbannad av någon anledning. Sedan vill han att jag skall bygga ihop den igen. Så gör jag det och då tar han den och slänger den i golvet tills den går i beståndsdelar igen. Varför vet jag inte. Inte för att det är kul, det är inte en sådan där lek där man har sönder någon som direkt skall lagas för han skrattar inte när han har sönder den, utan han är uppriktigt förbannad varje gång han pajar den. Nåväl, så snart den åter är pajad så vill han att jag skall bygga ihop den. Men jag orkar inte. Så kul är det inte. Man är så nöjd över att man lagt pengar på detta. Bortskämd skitunge.

Bra läsning

Jag hann aldrig riktigt följa Magnus Ugglas blogg innan han lade av. Men nu har jag tagit igen det. Den finns ju samlad i bokform i "Jag hade en gång en blogg". Mycket eminent läsning. Rekommenderas varmt om det finns fler eftersläntrare som jag.

Landet eller Tryggs alldeles egna skrotupplag.

Har varit ute på landet i två dagar. Har haft det varmt, soligt och skönt med mycket bad, lek och slapp och lite fiske. Det stod pappan för, det tar inte jag tag i. Men nu har vi åkt hem igen eftersom jag skall till mvc i morgon.
Landet, det är en jättestor sjötomt med bryggor och båt och annat som är bra på sommaren. Men det är ett ganska litet hus. Det är svärmors och svärfars ställe egentligen. Svärmor är lite av en hamster, vilket inte är något nytt. Dvs allt skall sparas och inget får förfaras. Man vet aldrig när man kan behöva olika saker. Okej, det har väl varit okej tidigare men nu verkar det ha fått helt orealistiska proportioner. Det lilla huset är nu mer ett skrotupplag. Käksbordet var överbelamrat med skit som inte behövs - ölglas, skärbrädor och träkavel. Ölglas finns det redan massor av där ute, skärbrädor likaså och baka det tror jag aldrig att någon har gjort eller kommer att göra där ute. Soffbordet var fullt med gamla papper, och köksbänken likaså. Sovrummet fullt med annan gammal skit; på golvet står påsar med kläder, sängkläder, handdukar, en påse med påsar, en lampskärm, ett paket lamellgardiner, och en massa tidningar och vad det nu var. Garderoberna är överfulla med gammalt skräp, persienner och annat som aldrig kommer att monteras. Garaget är fullt med byttor, bunkar och annat som kan vara bra att ha. Gamla skitiga trasor, gamla tandborstar som använts till att rengöra något och så sparade gamla grejer från 1803. Jag blir galen under sådana omständigheter. Har man typ 45 kvadrat kanske man skall försöka minimera tjafset, eller? Men jag är väl känslig antar jag. En påse gamla krossade cornflakes ÄR nog en god idé att spara. Jag kanske ligger risigt till nu som slängde den. Förmodligen. Skulle med lätthet ha slängt halva bohaget utan att det egentligen påverkat någons livskvalitet där ute. Bara det att hamstern förmodligen skulle blivit sur. Suck. Nåväl. Det är ju inte mitt ställe så det är bara att hålla käft!
Kanske skall börja köra ut allt vårt gammalt trasigt dit istället för att ta det till tippen? Fräsigt.

Just nu i Nice

Det saknas något i kylen.

Hmmm...

Just precis det.  Ser ni någon champagne? Ser jag någon champagne? Vart fasiken är champagneeeeeen? Det krävs ett besök på Lafayette. Å det bestämdaste. 

En annan tragisk sak. Jag bor i Nice. Jag bor en liten liten bit från Cannes och en stump från Monaco och inte en endaste gång har jag shoppat eller ens tittat åt kläder sen jag kom hit. 

Jag håller på att lägga av mig.

Ja men Ellen. Du som är så jäkla glamourig och fräsig

...hur är din frukost då?

Såhär. Precis så här. Och jag gör den själv. Utan tjänstefolk. Jäkla skit igen.

Grannfest.

Igår hade grannarna fest här. Men inte vilken jäkla fest som helst. Icke. Med stil ska det vara. Inhyrd jazz-orkester, snygga människor och kulörta små lyktor i trädgården. Det var snittar och champagne som serverades av glada servitörer och annat tjänstefolk. Jag satt på balkongen och trånade och kände mig enormt partysugen och oglamourig. När jazz-orkestern tog en paus så sattes det på härliga 70-80-talshits. 

Ja, jag erkänner. Jag diggade. Och möjligen tog jag några steg. Kan hända att jag dansade fullt ut på terassen också. Faktum är att jag hade min egna lilla fest. 

Idag är det hyffsat dött i huset iaf. Jag misstänker att Madame och Monsieur har kraftig huvudvärk. Men det drabbar ingen fattig eftersom dom 1) inte har något att städa (det gjorde dom inhyrda innan dom gick) 2) barnen tas hand om av deras barnflicka (kvinna i det här fallet) och 3) frukosten lagas av deras kock. 

Jag skulle aldrig vilja vara så rik. Jäkla skit. Jäkla jäkla skit. Usch. 

God morgon!