måndag 12 december 2011

Summerad helg

I lördags skruvade vi ihop barnets nya säng.



Det var liksom dags för bebisen att byta från spjälor nu äntligen. Kan vara så att när tårna slår i fotänden och huvudet i huvudänden så är det dags. Måste inte vara så, men det KAN vara det.
Tog sin lilla tid att skruva minst sagt. Men det blev bra!



Sedan kom min gudson med familj på besök. Det var de som sett det härliga peniserbjudandet. Tydligen säljs torkade oxballar som tuggisar till vovvar. Inte helt säker på att jag är okej med det, men om jag är det hade jag möjligen skrivit "tuggis 50:-" istället för ja, ni vet...
Gudsonen är helt insnöad på dans, och inte vilken dans som helst utan det skall vara Michael Jackson för hela slanten. Han hade stor uppvisning i vårt vardagsrum och tant blev ordentligt imponerad!






Roligt är det förstås att se en snart tioårig pojke stå och jucka med handen i skrevet som den gode MJ gjorde i sin glans dagar.

Igår gjorde jag som Ellen och avslutade julklappsinköpen. Nästan. Har bara ramar till dagisporträtten kvar. Men Ellens köpte jag! Och en massa annat. Riktigt nöjd.

Inte riktigt lika nöjd med vad som hände sedan... Efter att ha stekt köttbullar för veckan och lagat och ätit middag skulle jag och barnet gå ned och städa upp den röra han, hans bror och deras far ställt till med när jag var på Sickla. För att få gosa lite så plockade jag upp honom och bar honom och då halkade jag och ramlade ned för andra halvan av trappan. Aj så in i helvete.
I det läget gör man allt för att det värdefulla man bär på inte ska skada sig, vilket faktiskt gick bra. Själv slog jag i ryggen på tre ställen på två olika trappsteg. Men som tur var träffade jag bara mjukdelar... Annars hade mitt liv tagit en helt annan riktning. Vilket jag inte hade tyckt varit helt angenämt.
Låg på golvet och kuckilurade ett bra tag efteråt. Skrämde halvt livet ur barnet när jag rasade och skrek. Han var helt säker på att jag skulle dö. Och när jag övertygat honom och resten av familjen att allt var okej så kom de egna tårarna. När chocken släpper är de rätt svåra att få stopp på.
Men nu är det måndag morgon och allt är som vanligt. Lite (mycket) mörare bara.
Slängmörad biff, det är jag. Vid närmare slog jag mig hyfsat där filén sitter så jag är nog riktigt smarrig just nu om någon är sådan.
Nåja. Happy måndag. Idag är det väl någon slags st Nicholas dag på sina håll vill jag minnas. Ha så kul med det!!

4 kommentarer:

Singelmamman sa...

Aj aj aj! Fy sjutton vad illa. Sitt försiktigt idag.

Helena m. 4 sa...

Aj vännen,
slog ju som bekant en liknande rova (dock utan barni armarna) i grannarnas trappa förra året... det blev ett saftigt blåmärke på ändalykten om vi säger så.
Antar att det kommer blå/regnbågsbilder framöver?
Förstår nu tants frånvaro från bloggen bättre - men hoppas ändå att du sett mitt grattis på Anna-dagen...

Ellen sa...

Kan jag äta dig?
Kan jag det? Va?VAVAVAVA?

Sus sa...

En dag var jag en meter från det där jucket.