Tant är på väg att träffa U och S, ett alltid lika kärt nöje. Målet är naturligtvis att få S att momentant glömma att R är död. Resultatet kommer att bli att vi gråter hejdlöst (jag har redan snyftat loss två gånger idag) och förhoppningsvis skrattar lika hejdlöst däremellan. Men R kommer att vara där hela tiden. Nä, men vad fan, nu gråter jag IGEN! Dålig start på peprally om du frågar mig. Å andra sidan kan jag om jag gråter färdigt vara så där sjukt krass att jag blir obehaglig, och det kan ju kanske vara uppfriskande.
Bebis A, som nu är 7 månader ska vara med så lite hålla gos hoppas jag oxå på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar