tisdag 5 april 2011

Det här,

mina vänner, är ett härkel!



Förutom att det bär mig emot att använda kuponger över lag (jag är ju så fräsig) så är de stört omöjliga att komma ihåg och kommer man ihåg så går skiten sönder.
På förra stället fick vi motsvarande summa utbetald ovanpå lönen, och då kunde jag ju flasha runt med guldkortet (som i mitt fall har mer en ton av rött och gult eftersom det är från SHB och inte har något alls med guld att göra) vilket kändes mycket mer fräsigt än det här.

I förra månadens häfte finns 422 kronor kvar och då har jag precis givit repa-tjejen 110 spänn till dagens lunch... Var är glamouren? Det känns så pensionär.

Även om jag så klart är tacksam att de finns. Här på övfre är ju inte luncherna billiga...

Måste bara bli lite mer kupong i mitt mindset.

Så det så sa Anna

2 kommentarer:

Helena m. 4 sa...

Tänk Wal-Mart Anna, tänk Wal-Mart, då blir du genast gladare över dina pensionärskuponger...

Fräsigt! sa...

De håller mig ju från soppköket så jag skall väl bara hålla käft!! :)