Skitdag!

Så här då.
Det började med att jag och Mr Alm la oss med skilda åsikter igår och jag vaknade upp ledsen för jag vill inte lägga mig och vara ovän. Med nån. Så för att det skulle kännas bättre så bäddade jag nytt i sängen. Dålig idé den här dagen. Tvättkorgarna blev fulla.


Jag hatar fulla tvättkorgar. Alltså haaaaataaaar!
Vår torktumlarjävel är dessutom sönder eftersom ingen (läs: jag, såklart, vem annars?) ringt på service.



Ser ni hur den flinar mot mig...?
Jag kom till jobbet efter att jag borstat bilen i ca 150 år, lämnat våra mattor på tvätt efter vår Lars Norén-jul (orkar inte länka, bläddra någon sida så hittar ni skiten). Kommer till jobbet och inser att jag, som jobbar på min semester för att göra ett schysst överlämnande, är totalt bortglömd. Avtackning; tydligen inte. Jag blir så ledsen att jag blir förbannad. (Det styrs senare upp av en ängel, tack fina du. Imorgon ska jag bli avtackad av dom få som jobbar). Jag måste inte få 10.000 på ett presentkort men ett tack och en blomma hade varit fint. Eller vad fan. Ge mig 10.000 på NK/Louis Vuitton/Gucci så är jag nöjd. För besviken är jag oavsett eftersom initiativet inte kommer från mina chefer utan från en vän/kollega.

Sen går jag hem tidigare. När jag kommer till bilen så ligger den här lappen på rutan.


Well fuck you and the horse you ride on. Överklagan kommer. Men jag måste såklart ligga ute med nästan 1000 spänn i hundramiljoner år. Jo för i Sverige är det inte alls bajsnödigt. JAG ska ligga ute med pengar för att nån annan inte kan göra sitt jobb. Varför är jag ens förvånad?! Jag står iaf precis enligt skylt. Och bilarna som jag står mellan har INTE fått några böter. Här får jag blodsmak i munnen. Å det grövsta. Jag är en minut ifrån att självantända.
Och sen blir jag provocerad på Hamngatan.
På vägen hem ska jag hämta ut biljetter till min mamma som ska gå på bio med Stora och Lilla imorgon. Jag har fått två biobiljetter av jobbet och har en sen innan. När jag ska betala skiten. Nä då kostar biljetterna 30kr till extra. Per person! För filmen är 3D.


(far åt helvete SFs biocheckar). Jag muttrar och betalar.
Sen köper jag en macka på Sandys. Jag vill ha en med ost. Men se det går inte för det finns bara ost och skinka inte bara ost. Nop. No. Can't do. Så jag muttrar vidare och tar ost och skink-eländet. När jag ska äta den i bilen (som jag ställt i ett betalgarage i Sickla där jag fick plats på plan 4 och biljettautomaten fanns på plan 1) inser jag att jag har fått en tonfiskjävlaskitsmörgås. Jo den är smarrig. Och i utbrottsfasen (jo, jag satt i garaget och skrek) så ramlade fettoröran ut över min fina tunika.

Bra. Allt är stabilt om ni förstår. Jag fick dock träna på gymmet som ett jävla djur! Ett konditions/intervallspass från helvetet. Men. Jag rockade. PT stolt så då är allt bra . Sen kom jag hem och skulle göra pannkakor.



Tadaaa; inga ägg. Då ville jag grina. Jag gjorde det inte. Men jag ville. Nu har dock min älskade mamma köpt ägg. Så nu börjar jag dricka vin. Och göra pannkakor. Och bli full. Det är det enda raka.

Sa jag att blusen jag skulle handla på rean var slut i min storlek?

Och vem fan gör saltförpackningarna som INTE, inteeeeeee går att klippa upp snyggt?


Jag har ALDRIG längtat till San Augustin så mycket som jag gör just nu. På lördag åker vi. Helvete vad skönt!!!


- I min lilla värld av blommor// Ellen