onsdag 8 december 2010

Livet som kom av sig.

Titta på det här ansiktet:





Det är inte ansiktet på en sexig fru, fluffig vän, fin dotter. Inte ens en entusiasmerande kollega eller på-hugget-anställd.
Nej.
Detta är ansiktet på en jättejätteslagen mamma. Utan 3 dygns sömn. Med oändlig oro i kroppen. Med ett barn som mår dåligt trots åtgärder och ingen förstår varför. Allra minst mamman själv. Det enda jag vet är att jag nu åker till jobbet medan Lilla äntligen sover, hemma, med sin pappa. Och att vi förmodligen kommer hänga på sjukhus idag oxå. Och att jag har svarta påsar under ögonen, degig hud, grumliga fulögon och rör mig mer långsamt än en sengångare.

Men. who cares? Jag är gärna fulare än fan själv - bara Lilla blir bra igen.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

4 kommentarer:

Fräsigt! sa...

Men darling! Åk hem!

Amy sa...

Jag tycker du ska stanna hemma och vila idag, jobbet finns kvar imorgon också.
Lilla behöver en pigg mamma just nu.
Håller alla tummar och tår att de kommer på vad som är fel och fixar det. Snabbt!
Massa kramar.

Ulrika sa...

Håller med, åk hem och få lite sömn! Jobbet får vänta tills det här lagt sig. Hoppas allt löser sig! Kram från en annan vabmamma:(

Sus sa...

Men du är fin!

Och barnet kommer att må bättre snart. en klen tröst från ett annat mammahjärta..