Lugn lunch eller "mamma har chock nu"

Idag tog jag med barnen på en liten tur. Först lämnade vi in mattor på tvätt. Där fick dom godis av farbrorn på kemtvätten, som faktiskt kunde varit en farbror på en flygande matta likagärna.

Farbrorn: Får parrnen gådis?

Jag: Näe, det är väl inte lördag?

Farbrorn: Bara en litten litten gådis?

Jag: Näe, jag tror inte det

Farbrorn: Åh, dy är en snäll mama. Micket snäl mama. Kom får ni gådis, barn.

Sen åkte vi förbi huset för att barnen skulle fatta att det faktiskt står en våning där nu. Det sket dom i. Det stod ju en kran där som var sjukt mycket ballare. 

Efter det drog vi till Långa Raden och åt lunch. Jag och två barn=självmordslunch. Men barnen uppförde sig exemplariskt. Satt kvar tills jag hade ätit klart och slog inte ihjäl varandra en enda gång. 

Clubsandwich

När jag bjöd på glass efter maten säger barn 1: Kompis (till sin lillebror), mamma är i chock nu. Och visst var jag det. En 45minuters lunch i ro. När hade jag det sist?