Tre dagar kvar...

Tre dagar kvar i Mammons grottekvarn! Sedan fyra veckors oplanerad (mestadels) tid!
Lyckades med nöd och näppe observera sommartidtabellen på tåget i morse, annars hade jag blivit 7 minuter sen/10 minuter tidig... Det här funkar, men är inget snabbtåg tyvärr. Nåväl... Frottera sig med pöbeln så här de sista skälvande timmarna duger väl (jag skojar).
I eftermiddag är det Fotografiska och lite Mapplethorpe... Stolta nakna män är aldrig fel. På konstnärliga bilder vill säga. Ni andra får vackert behålla kläderna på!
Solbrillorna ligger i skötväskan så jag släpar runt på ett tomt etui och surar. Men hellre sol utan än regn med så jag ska försöka skärpa till mig!
Avslutade dagen igår med en runda i Hellas, varvid jag trodde jag skulle dö. Nästan. Eller inte alls faktiskt, men jag lät nog så. Det eller en brunstig bock. En brunstig bock i ärtgrön Adidas! Inga flugor eller sniglar denna gång dock. Däremot blev jag livrädd när två mountainbikers drog ljudlöst förbi. Farligt med för mycket Mötley i lurarna (Mötley, Ozzy och Motörhead igår... Kanske därför jag nästan dog??).
Pappan och barnen har semester så barnet har varit uppe sedan fem. Så klart, hur skulle det annars funka? Får se vad de hittar på idag. Lät som parken, och det kan väl vara en lagom utmaning kanske!

Tre dagar kvar, sedan går tant ut på grönbete!!

Glad måndag på er!

Hostan

...kommer nog ta livet av mig... Jag hostar så mycket sen fyra timmar tillbaka.

Schas hosta! Schaaas!


Det är iaf okej mörkt. Och alla andra sover.

Alltid nåt.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Det suger

Om någon undrar så suger det hästb***e att bredspackla tvättstugan.
Men det är bra att få det gjort!

And it keeps repeting itself...

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Told You so...

"Det" har spridit sig...


Och ja, halsmandlarna är oxå onaturligt stora, tack så jävla mycket.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Lazy sunday...

Fortfarande sjuk och rymmer från mig själv genom att drömma mig bort till ett strandhus. Med hjälp av lite inredningstidningar...












Det är inte så svårt att se vilka färger som jag tycker mest om (och som oxå vårt hem består av).

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Kvällsnöje

Var på middag hemma hos K med familj igår. Supertrevligt som alltid! Barnet och deras äldsta är lika gamla - vi känner varandra från deras föräldragrupp - och de hade snappat upp lite olika bus från Bolibompa... Tex så tejpade de igen alla kranar. Men inte bara det utan duschen, vattenkannan, garderoben och alla skåp och lådor... Väldigt roligt. Hade kunnat bli väldigt blött också om det inte var så att två 4,5 åringar är riktigt dåliga på att hålla masken: "Mamma kom och titta i badrummet, vi har gjort något konstigt med vattnet. En överraskning. Med tejp!"
Hmmm, vaaaaaaad kan det vara?
Annars ägnade de kvällen åt att plocka alla vinbärskart från alla buskar. Vi funderar att skicka dem uppåt och plocka hjortron för att dryga ut familjekassorna.

Bebisen hade en tuff kväll. Deras yngsta är lika gammal hon också och väldigt på... Hon ser ut som en ängel med riktigt lintottshår, lockigt och grannt. Hon är alltid glad och söt men hon har djävulen i sig! Är på allt! Hela tiden! Så bebisen blev puttad, knuffad, klättrad, kramad, skuffad och av med varenda leksak han lyckades få tag på. Ständig gråt och tandagnisslan tills hon gick och lade sig. Då blev det liv i honom. När vi klädde på honom pyjamasen såg vi att hon bitit honom i axeln. Då blir det så där trist läge för det är inte första gången mina barn blir bitna och det stör mig inte direkt nämnvärt längre. Inte när jag själv varit med och jag vet att det är föräldrar som kommer ta tag i saken. Värre på dagis när man inte har koll på läget. Men jag måste ju ändå tala om för henne vad som hänt trots att jag vet att hon kommer att må sjukt dåligt och tycka hela situationen är jobbig och pinsam. Men ifall det aldrig hänt förr måste de ju veta...
Och i och med att hon vet hur arg och ledsen jag var när barnet blev biten i ansiktet och på ryggen när han var i bebisens ålder får ju hon världens ångest. Jobbigt! Men jag tror att jag lyckades lugna henne sedan. Eventuellt kan det ta ett tag innan lilltjejen får bebisens förtroende, men det löser sig. Nu vet jag ju att jag ska ha koll... Och de också!
Slutet gott allting gott. Vi tog tåget hem med två speedade barn. Bebisen vaknade så klart när vi gick fast han sov i vagnen.

Tack K för en trevlig kväll!