Idag började Stigbjörn (tror jag han heter, väl? Har glömt) gråta långt före frukost för att han skulle ha "sovmorgon" på skolan med helt andra fritidsledare än dem han känner. Så det blev ett mail till rektorn idag. Som jag skrev i en smula affekt. Och som jag kan ha avslutat med:
"Jag är väl medveten om att jag inte kallat personalen pedagoger i detta mail då jag starkt tvivlar på att det är den verksamhet ni anser vara er huvudsakliga.
---
Jag trodde Xxxx hade ordning på sin verksamhet, men det verkar vara ett dagis för fröknar."
Japp. Konstruktivt så det förslår. Än har hon inte svarat. Men jag väntar mig inte mindre än att bli kallad.
2 kommentarer:
Haha, oj såna mejl brukar jag också kasta iväg.
Sist blev jag kallad till slakt och nu pratar ingen i handbollslaget med mig längre.
hoppas det går bättre för dig! :)
men det är i alla fall ett tecken på engagemang. jag har redan gett upp hoppet om förändring och suckar bara. hatten av för dig.
/mia
Skicka en kommentar