Jobbigt. Men bra ändå att hon inte lät sig begränsas av sin egen begränsade rörlighet. Alltid finns det väl någon som hjälper till, liksom. Det är ju inte alla som tänker så utan sitter bakom sin gardin och surar.
Ser inte fram emot den dagen då det krävs tre ynglingar för att baxa mig dit jag vill... Fast nu fick jag en bild av Slatko och Ratko i huvudet så kanske ändå...
2 kommentarer:
HAHAHAHAHA!!
Ja för fan...=)!
Herregud - var det sååå de såg ut...? jösses, det hade jag förträngt...
Skicka en kommentar