måndag 19 oktober 2009

Kungen av Kungsan

I lördags såg jag lite förstrött på en repris av Nöjespokalen på 5:an. Bland annat visade de ett klipp från Stockholmsnatt. Helt galet festligt. Så jävla dålig film och dåligt skådespeleri. Men det var ju å andra sidan inte det som var poängen med filmen. Paolo var i gammal högform i långt krulligt hår.
Kommer ihåg hur de kom till plugget och visade och pratade om filmen. Staffan och Paolo alltså. Och att det som framhölls som främsta argument mot att slå ned folk i Kungsan var att man då inte kunde ta körkort om man hade en prick i registret. Och än värre att det var det argumentet som bet på oss idioter till tonåringar. Inte det att man kanske har ihjäl någon eller förstör någons liv för alltid utan att jag själv kan få lite problems med körkortet. Helt sjukt egentligen när man tänker tillbaka med lite vuxnare ögon.
Igår var det Primo Paolo på TV istället och man får väl säga att den mannen har kommit en bit från där han var på åttiotalet. Tur för honom. Och kanske alla andra i Kungsan. Maken har väldigt svårt för den mannen. Jag försöker hävda att man måste lära sig att förlåta sina medmänniskor och kanske se det de gör nu istället, men han hävdar att de som blev slagna av honom way back when kanske inte har så lätt att se det så. Och så är det nog men man får ju hoppas att det var folk av samma skrot och korn som kom till Kungsan för att meja eller mejas och att det inte var gamla pensionärer som du och jag som blev påpucklade helt utan anledning.
I alla fall, igår fick jag från säker källa information om att sagda Paolo har köpt hus i Nacka, i Skuru närmare bestämt. Hur fan skall det sluta? Måste alla vilja flytta hit? Ja, Ellen och jag bor ju här så jag borde inte vara förvånad, men i alla fall.
Runar bor redan i Skuru så det börjar bli tätt mellan dräggen där. Bara det att barnens morfar och lite annat gott folk bor där också. Annars hade vi nog blivit tvungna att hänga av oss Skuru till tex Tyresö. Även om det geografiskt hade varit mer logiskt att ge det till Lidingö, så tvivlar jag på att de är villiga att ta över. Men så länge morfar är kvar där så behåller vi det nog...
Då förstår jag i alla fall varför de börjat renovera huset där borta.

Inga kommentarer: