Sitter och bläddrar lite förstrött i Henneskatalogen. Verkar lite hipp som happ med modet i höst, men stickat verkar vara vinnaren. I alla fall. Eftersom min höst kommer att inramas av en liten slemmig, ammande kräkmaskin så måste klädvalet anpassas därefter. Kollar således in om de har några vettiga amningstoppar till salu. Men nej, så klart inte. De har en sort i fyra olika färgsättningar, men de är inte på något sätt lika övrigt mode i katalogen. Hur kan det vara så svårt? Jag ondgjorde mig tidigare över att gravidkläderna var utformade som pyjamasar och det är ju faktiskt inte bättre med amningskläderna. Som för övrigt är i kombo. Amningstopparna skall du kunna ha medan du är gravid, vilket innebär att när du ammar sedan hänger det en stor pösig säck på magen även efter det att du gjort något åt din egen säck. FRÄSIGT.
Inte någon annanstans i hela katalogen finns randiga toppar av typen POP, bara amningstopparna.
Men, liksom, vem tror de blir mamma egentligen? Är man först det modemedvetna popsnöret i storlek 0, och sedan blir man mamma och då plötsligt har man förvandlats till en bullbakande pyjamastant i velour och storlek 18? Förstår inte. De allra flesta är ju samma person hur märkligt det än låter i modeskaparnas öron.
Det jiddras en massa om lattemammor överallt och hur mycket vi är villiga att spendera på accessoarer till våra barn. Tror ni inte då att vi också är villiga att lägga lite kosing på oss själva? Man känner sig risig nog ändå när man ammar utan att behöva tvingas in i tantkläder! Så svårt kan det ju inte vara att designa in en öppning över brösten, att man inte kunde göra amningstoppar av åtminstone några av de vanliga mönstren?
JAg vet vad Hennes säger; ja men vi gör ju det folk vill ha. Om det inte passade skulle inte folk köpa. Yeah, right, my ass! Om det inte finns alternativ så köper man ju skiten som finns för att slippa sitta med tuttarna över hela stan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar