Jahaja...

Då så. Då har jag hivat i mig halva skumpan och köpt klänning till kickoffen. En grön. GRÖN!! Hur fan blev det så??? Den är visserligen mönstrad svart och grön, men ändå. Blommor. What the hell?? Men det går inte att hjälpa. Jag älskar Ted Baker. Eller kanske inte Ted själv (känner inte honom så bra), men märket. Jag tror det blir bra. Kanske kan funka med mina grön-grå-beige-melerade ögon. Eller inte. Men i så fall... Då kan jag ju gå naken. Lite glitter på rattarna bara så är den saken löst. Nu återstår ju att se vad alla andra skall gå i. Kollegan lilla Y skall ha vinrött. Vi kommer inte att matcha alls. Men är vi lika sneaky som sist så kommer vi att få stå ut bredvid varandra ändå.
Såg en annan klänning som jag också ville ha från FCUK, men den var slut i min storlek. Så synd. Den var i paljetter, paljetter och paljetter. Själva modellen på den klänning jag köpt är snyggare så det blir bättre i slutänden, men paljetter är ändå paljetter.
Nu skall jag trycka i mig lite mer dricka och sätta på en dålig DVD.

Nu återstår bara juveler och skor... Inget får lämnas åt slumpen.

P.S. Det bästa med pund är att det är omöjligt att förstå sig på. Vem vet vad kalaset går på i slutänden.

P.S. 2 Skiten måste naturligtvis signas när det skall levereras och det kommer ju att bli när jag är på jobbet så klänningen kommer troligen aldrig att komma rätt. Som vanligt. Ha, ha, ha, vilket får mig att tänka på när Ellen och jag köpte kläder från USA. Det var roligt. Då kom herr UPS med paket och stor fet räkning som han bara kunde ta kontant. Det skulle ju betalas skatt och tull och fan och hans moster. Den gången var jag iofs hemma men inte fan hade jag cash.. De fick komma tillbaka en annan dag. Tant fick bakläxa. Fräsigt. Långt PS också. Ännu fräsigare.