I förra veckan konstaterade någon människa på Danske Bank, i TV4 ekonomi, att lågkonjunkturen nu de facto är här.
Denna jävla lågkonja.
Den är så deprimerande. Oavsett om man är drabbad eller inte så är den vederstygglig för det ligger liksom i luften.
Dessutom - vad hände med cyklerna på låg/högkonjan? Förrut brukade cyklerna pågå i sisådär 10 årsintervaller. Men nu?
Inte. För att spä på detta så berättade vår chef imorse att det spås bli värre lågkonja än under Finanskrisen.
Fy fasiken. Igen.
Men. Jag ska se det positivt. Så jag säger som min pappa. "Men älskling, någon jävel måste ju jobba under lågkonjunkturen också". Och det stämmer ju. Det skiljer några procent på antalet som jobbar och inte jobbar (jag vet att några procent på antalet människor i Sverige blir rätt många) under hög/lågkonja men i mångt och mycket stämmer ju det som min pappa säger att "någon jävel måste ju jobba också".
Och har man jobb under lågkonjan så är det ju oftast mycket bra som händer då. Räntor går ner, det är fler reor och det är inte stora höjningar på varor och tjänster. En del kanske tom sänker prisnivån.
Men överlag försöker jag undvika så mycket jag bara kan gällande ekonomin under lågkonjor. Vill inte veta.
Och som vanligt är jag ju värd en massa materiella saker även när det är lågkonjunktur. Och jag "shoppar oss ur lågkonjunkturen". Någon måste spendera pengar - så jag har tagit på mig det. För allas bästa. Jag tar mitt ansvar.
Så. Jag unnar mig saker även nu.
Man ska gå in i och ut ifrån lågkonja med stil.
- I min lilla värld av blommor//Ellen
