Bårdfest i Orminge.

I vår mellan-hus-lägenhet som vi hyr i Orminge så har en familj bott innan som tydligen älskar bårder. Alltså det är illa. Det är inte bara illa. Det är riktigt jäkla illa. Med utropstecken och stora bokstäver; RIKTIGT JÄKLA ILLA! Så.

Barn 1:s mörklila rum med lila bård. Jo ja tackar ja...

Barn 2:s barnrum. Blå blå blå. Anskrämligt och med bård...

Hall. Hästar. Gult. Gult är fult...

Ljuslila med lila bård full av blommor, fyrkanter och cirklar samt inslag av försök till kurbits.

Upparbetad tid.

Vi har ett tidrapporteringssystem här på jobbet. Den här veckan har jag jobbat 59 timmar om jag går hem nu. Frågan är om jag ska göra det...gå hem alltså. 59 timmar är rätt många fler timmar än våra normala 35...

Dagen efter dagen före...

Jag bjuds på morgonfika av Niklas som är tillbakakommen från jobbet. Det var min räddning idag tillsammans med...

kombo. Tack gode gud.

Spritfest.

En hög arbetskollegor

Igår skulle jag på Odd Mollyvisning. Innan skulle jag dricka champagne med en vän och några arbetskollegor. Vid sju var jag rund under fötterna (på två glas champagne och lite rosé). 30 minuter senare var jag typ blind. Och skithungrig (notering; nästa gång jag ska gå ut, lär dig någon jävla gång att äta innan du börjar dricka. Pucko!). Så jag och min kompis gick till East. Sen var jag tvungen att gå därifrån. I panik. För att jag mådde så illa. När jag klev av taxin så sa chauffören: Gud vad du var duktig som inte kräktes. Du är sååå dukig tjej.

Jag fick beröm. För att jag inte kräktes. 36 år gammal. Mmm. mmm.

När jag kom in hörde jag ljudet...tvättmaskin. Min man har köpt en tvättmaskin. Ibland så, ramlar poletten ner...Nu kan jag tvätta hejdlöst.

BOBO

Och nu när jag skrivit förra inläggets rubrik så sitter jag här och tänker på BOBO. Inte okej serie. Och gnuttarna! Burr! Fast jag diggade den skarpt när jag var yngre. Tur att man rör sig framåt.

Vrid ringarna till max så att de bildar ordet FLAX

Igår tog maken med sig barnet till Saltsjöbadens IP. Där spelade de fotboll och barnet sköt sitt första riktiga mål. Sedan tränade de sprintstarter på löparbanorna. Barnet var eld och lågor! Pappan tog ett initiativ och det blev bra. Who would have thought? Egentligen visste väl alla det utom han.
För övrigt är pappan killen med flax. Han har bytt och trixat med dagistiderna så han skulle hämta idag. Jaha, men då ringer morfar och säger att han minsann hämtar Oskar tidigt idag. Likadant var det förra veckan. Han är som någon slags löddrig tvål som halkar fram genom vardagens hinder. Men barnet kommer att tycka det är toppen så jag är ju egentligen extremt nöjd!

Tiden går...

Småtjejerna på marknad, det har varit vi det hela tiden. Men mannen som envist hävdade detta har sedan ett par år gått i pension. Och vi har väl eventuellt åldrats ett par år eller så sedan dess. Häromdagen slog det mig att vi snarare är pantertanterna på marknad. Kändes inte som en helt bekväm uppenbarelse. Det är killarna här på avdelningen som håller nere medelåldern. Huga!
Fab 5 känns långt borta, Ellen!