Förra fredagen blev det inte någon anekdot pga sjukdom och kickoff och allmän ynklighet. Men idag har jag inget att skylla på. So here it goes:
Vi har semestrat tillsammans på västkusten ju. Det har jag berättat om tidigare. Vädret var tämligen dåligt så det var lite svårt att hitta på kul grejer. Men en dag kom Ellen och jag på den eminenta idén att vi kunde ju faktiskt göra lite räk- och vintjolahejs ute på klipporna i alla fall för att försöka hålla humöret uppe. Så vi åkte på Konsum och köpte upp alla räkor det gick att få tag på. Fixade lite fint med servetter och glas och vin och så. Några smarriga röror och allt som behövs. Och det blev faktiskt en trevlig kväll. Bara det att nu när vi pratar om det så är det tydligen killarnas idé och de som har fixat allt mys. Som om!
Samma resa, lite senare. På grund av det dåliga vädret så var vi på lite dåligt humör allihopa. Men som vanligt försökte vi tjejer att hitta på kul utflykter för att se till att alla var nöjda och glada. Vi åkte till Orust och hittade en minigolfbana som vi spelade på. Men det var ju trist så klart tyckte killarna som bara ville spela vanlig golf. Okej, så vi åkte till en vanlig golfbana. Väl där så ställer sig killarna på rangen och börjar öva. Ellen och jag går in till repan och bokar en tid för att spela (som killarna har tjatat om hela semestern). När vi kommer ut igen blir de sura för att vi bokat tid. De ville ju bara öva. Då sätter jag mig på en bänk vid rangen och gråter och sedan åker vi därifrån - ingen får öva och ingen får spela. Lars Norén i kubik. Härligt med semester. Så är det när man försöker göra som killarna vill. Så numer gör vi bara som vi vill. De är ju sura vad vi än gör i alla fall så det är ju bättre att vi två är glada och de är sura än att alla fyra är sura. Works for me.
Märkligast av allt är att det var vår första semester ihop och att det faktiskt har blivit många fler efter det. Helt sjukt. Killarna borde inte få följa med.
En annan utflykt på den resan gick till Nordens Ark. Där hängde det estniska sommarbarn i träden i en inhägnad. Och en annan hade en tax sponsrat. Eminent anordning det där. Det var nog vår mest lyckade utflykt. Killarna kände sig väl hemma bland apor och djurskit kan jag tro.
Jag var ganska packad när jag träffade min man för första gången, och verkar inte ha nyktrat till förrän efter bröllopet, märks det?
